< Ordspråksboken 15 >
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Mildt svar stiller vrede, sårende ord vækker nag.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Vises Tunge drypper af Kundskab, Dårskab strømmer fra Tåbers Mund.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Alle Vegne er HERRENs Øjne, de udspejder onde og gode.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Et Livets Træ er Tungens Mildhed, dens Falskhed giver Hjertesår.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Dåre lader hånt om sin Faders Tugt, klog er den, som tager Vare på Revselse.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Den retfærdiges Hus har megen Velstand, den gudløses Høst lægges øde.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Vises Læber udstrør Kundskab, Tåbers Hjerte er ikke ret.
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Gudløses Offer er HERREN en Gru, retsindiges Bøn har han Velbehag i.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Den gudløses Færd er HERREN en Gru, han elsker den, der stræber efter Retfærd.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Streng Tugt er for den, der forlader Vejen; den, der hader Revselse, dør.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
Dødsrige og Afgrund ligger åbne for HERREN, endsige da Menneskebørnenes Hjerter. (Sheol )
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Spotteren ynder ikke at revses, til Vismænd går han ikke.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Glad Hjerte giver venligt Ansigt, ved Hjertesorg bliver Modet brudt.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Den forstandiges Hjerte søger Kundskab, Tåbers Mund lægger Vind på Dårskab.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Alle den armes Dage er onde, glad Hjerte er stadigt Gæstebud.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Bedre lidet med HERRENs Frygt end store Skatte med Uro.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Bedre en Ret Grønt med Kærlighed end fedet Okse og Had derhos.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Vredladen Mand vækker Splid, sindig Mand stiller Trætte.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Den lades Vej er spærret af Tjørn, de flittiges Sti er banet.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Viis Søn glæder sin Fader, Tåbe til Menneske foragter sin Moder.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Dårskab er Glæde for Mand uden Vid, Mand med Indsigt går lige frem.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Er der ikke holdt Råd, så mislykkes Planer, de lykkes, når mange rådslår.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Mand er glad, når hans Mund kan svare, hvor godt er et Ord i rette Tid.
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
Den kloge går opad på Livets Vej for at undgå Dødsriget nedentil. (Sheol )
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Hovmodiges Hus river HERREN bort, han fastsætter Enkens Skel.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Onde Tanker er HERREN en Gru, men hulde Ord er rene.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Den øder sit Hus, hvem Vinding er alt; men leve skal den, der hader Gave.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Den retfærdiges Hjerte tænker, før det svarer, gudløses Mund lader ondt strømme ud.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
HERREN er gudløse fjern, men hører retfærdiges Bøn.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Milde Øjne fryder Hjertet, godt Bud giver Marv i Benene.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Øret, der lytter til Livsens Revselse, vil gerne dvæle iblandt de vise.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Hvo Tugt forsmår, lader hånt om sin Sjæl, men Vid fanger den, der lytter til Revselse.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
HERRENs Frygt er Tugt til Visdom, Ydmyghed først og siden Ære.