< Ordspråksboken 15 >
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
O nem heova mi akidonbut teng alunghang jong alungdam theijin, ahinlah O ngailou tah'a thu kisei vang hin mi aphin lunghang jin ahi.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Miching ho leigui hin hetna le thepna thu jeng aphongdoh in, mingol ho kamsung invang ngolna thu jeng aphongdoh jin ahi.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Yahweh Pakai in muntin hi amit tenin avelhih jing in, thilse le thilpha kibol jouse jong ahesoh keijin ahi.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
O nem heova thu kiseihi hinna thingphung tobang ahin, thu gilou seina leigui hinvang, mihem lungthim asusen ahi.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Apan ahilna jahda mihem chu a ngol ahin, asuhkhel na chunga apan ahilna sang nga chu miching ahi.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Mikitahte insunga nei le gou tampi aum jin, miphalou din akilamdoh jeng jong chu gimna bep ahi.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Miching kamcheng akon'in thupha jeng apot in, mingol lungsunga kon in vang hiche hi thil-hahsa ahi
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Miphaloute kilhaina gantha hi Yahweh Pakai dinga thet umtah ahin, mikitah ho taona vang Yahweh Pakai ding in lunglhai umtah ahi.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Miphalou chena lampi chu Yahweh Pakai dinga thet umtah ahin, thildih lam jenga chepa vang Yahweh Pakai hepina achangin ahi.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Koi hileh lamdih jot nomlou chu engbolna achansah jin, min aphona sangnom lou hon athipi teidiu ahi.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol )
Yahweh Pakai thilhet thei na hin mithi gam a um ahet dia lom ho jong ahet thei in, achutile mihem lungthim chu ichan geijin ahechen tadem! (Sheol )
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Adihlou a chonpan, min aphondoh ding anom pon, hichepa chu miching ho henga jong ache poi.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Lungthim kipanan mai alhaisah in, lungthim ahesoh teng lhagao jong angui jitai.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Hetthemna neipan alunggil in hetna ahol jing in, mingol kamsunga kon in vang ngolna thu jeng apot e.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Gim le hesoh'a um ho hinkho hi nitin'a thilsen abop ahin, lungthim kipah tah'a um hoding in golvah abang jing in ahi.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Nei le gou tampi neija, gentheipi sang in, themcha bou neija Yahweh Pakai gin ding athupi joi.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Bongchal thaotah kitha'a kitomona aso-bep sang in, kingailutah-a ancheme neh khom aphajoi.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Milungkhoh in kinahna apunsah in, mi lungneng lunghang vahlou in kitomona jong akichamsah in ahi.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Mithase ho lamlhahna jouse lingle khao'in abap in, mikitah ho lampi vang lamlen kilhong peh-ji ahi.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Chapa ching in apa akipa sah jin, chapa ngol in vang anu jeng jong iman agel-ji poi.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Lungthim beipa din ngolna chu lunglhaina ahin, thil hethempa vang ama chal peh jitai.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Kithumopna alhahsam teng, tohgon ache khel jin, mi akithumop to teng lolhinna ahi.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Phatah a kidonbut hi mijouse lunglhaina ahin, hijeh chun aphat toh kitoh a thu kisei hi aphat a pha ahi.
24 Den förståndige vandrar livets väg uppåt, Då att han undviker dödsriket därnere. (Sheol )
Michingpa lamlhahna chu hinna lampia akilhung tou in, aman gotmun apeldoh jin ahi. (Sheol )
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Yahweh Pakai in mi kiletsahho inn aphet lha jin, meithai ho gamgi vang aphet peh jipoi.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Miphalou lunggel jouse Yahweh Pakai in athet in, Mi lungdih ho kamcheng soh vang Yahweh Pakai dinga lunglhai um ahi.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Koi hileh lamdih louva mutei ding gochan chun, a-insung dinga gimna alhut ahin, ajeh chu neh guh thetbol chan chun hinna amu ding ahi.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Mikitah hon min thu asei teng, lunggil in adonbut ding dan angaito jin, hinlah mingol te kamcheng soh jouse thilphalou jeng twi kisung lha abang jin ahi.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Miphalou hoa kon in Yahweh Pakai akidalsen, mikitah ho taona vang angai peh jin ahi.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Mit-ha hoisel'a mi akivet teng midinga lungthim kipana ahin, thupha kiseidoh jousen mihem gu le chang adamsah ahi.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Min ahilna ngainom mi chu, miching ho lah'a lha thei ding ahi.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Koi hileh min ahilna sang thei loupa chun ahinkho agimsah ahin, ajehhcu min ahilna ngainom mi chun hetthemna anei tei ding ahi.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Yahweh Pakai gin hi chihna dinga kihilna ahin, chule kisuhnemna hi jabolna'a pang ahi.