Ordspråksboken 15
1 Ett mjukt svar stillar vrede, men ett hårt ord kommer harm åstad.
Di da ougi dunuma asaboiwane bu adole iasea, ea ougi da bu asabosa. Be bu gasa fi agoane adole iasea, ea ougi da bu heda: be ba: mu.
2 De visas tunga meddelar god kunskap, men dårars mun flödar över av oförnuft.
Bagade dawa: su dunu ilia da sia: sea, asigi dawa: su hou da noga: iwane ba: sa. Be gagaoui dunu da udigili sia: daha.
3 HERRENS ögon äro överallt; de giva akt på både onda och goda.
Hina Gode da hou huluanedafa soge huluanedafa amo ganodini ba: lala. E da adi hou ninia hamobe, noga: i amola wadela: i huluane ba: lala.
4 En saktmodig tunga är ett livets träd, men en vrång tunga giver hjärtesår.
Asigi sia: da esalusu iaha. Be hame asigi dodona: gi sia: da dia a: silibu goudasa.
5 Den oförnuftige föraktar sin faders tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han varder klok.
Dia ada sia: be amo higasea da gagaoui. Dia hou afadenema: ne sia: be noga: le nabimu da defea.
6 Den rättfärdiges hus gömmer stor rikedom, men i de ogudaktigas vinning är olycka.
Moloidafa dunu da ilia gagui liligi amo gagulaligisa. Be se nabasu eso doaga: sea, wadela: i dunu da ilia gagui fisisa.
7 De visas läppar strö ut kunskap, men dårars hjärtan äro icke såsom sig bör.
Asigi dawa: su noga: i dunu da dawa: su amo eno dunuma olelesa. Be gagaoui da amo hou olelemu hame dawa:
8 De ogudaktigas offer är en styggelse för HERREN, men de redligas bön behagar honom väl.
Hina Gode da dunu noga: i amo ilia sia: ne gadosu hahawane dogolegele naba. Be gobele salasu amo wadela: i dunu da Ema gaguli maha, E da higasa.
9 En styggelse för HERREN är den ogudaktiges väg, men den som far efter rättfärdighet, honom älskar han.
Hina Gode da wadela: i hamosu dunu ilia hamobe amo higasa. Be nowa dunu da moloidafa hou hamosea, amo dunuma E da asigisa.
10 Svår tuktan drabbar den som övergiver vägen; den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
Di da wadela: i hou hamosea, se iasu ba: mu. Di da Gode Ea afadenemusa: se iasu higasea, di da bogomu.
11 Dödsriket och avgrunden ligga uppenbara inför HERREN; huru mycket mer då människornas hjärtan! (Sheol h7585)
Hina Gode da liligi huluanedafa dawa: E da bogosu soge amo ganodini diala liligi huluane dawa: Amaiba: le, dunu da ea asigi dawa: su amo Hina Godema habodane wamolegema: bela: ? (Sheol h7585)
12 Bespottaren finner ej behag i tillrättavisning; till dem som äro visa går han icke.
Hi hou hidale dawa: su gasa fi dunu da afadenemusa: fada: i sia: higasa. Ilia da eno dunu (amo da ilia asigi dawa: su hou baligi dunu) ilima fada: i sia: fidimusa: hamedafa adole ba: sa.
13 Ett glatt hjärta gör ansiktet ljust, men vid hjärtesorg är modet brutet.
Dunu da hahawane esalea, ilia da ohohomogisa. Be ilia da: i dioi galea, ilia da gogosia: i agoane ba: sa.
14 Den förståndiges hjärta söker kunskap, men dårars mun far med oförnuft.
Noga: i asigi dawa: su dunu da eno dawa: su lama: ne hanai gala. Be gagaoui dunu da ilia hame dawa: su hou amo ganodini esalumu hahawane gala.
15 Den betryckte har aldrig en glad dag, men ett gott mod är ett ständigt gästabud.
Hame gagui dunu ilia esalebe logo da gasa bagade gala. Be hahawane bagade dunu da eso huluane hahawane esala.
16 Bättre är något litet med HERRENS fruktan än en stor skatt med oro.
Dunu mogili da bagade gaguiwane esala, be mosolasu fawane ba: sa. Be hame gagui dunu amo da Hina Godema beda: iwane nodosu, da hahawane esala. Amaiba: le, ilia hou da bagade gagui dunu ilia hou baligisa.
17 Bättre är ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat.
Dilia da dilima asigi dunu ilima gilisili amola dadami fawane manu da defea. Be dilia da nimi bagade higa: i dunu ilima gilisili, ohe hu noga: idafa manu da defea hame galebe. Musa: sia: i hou da amo hou baligisa.
18 En snarsticken man uppväcker träta, men en tålmodig man stillar kiv.
Dogo ganodini dogoloi ougi heda: sea da sia: ga gegesu gala. Be asabosu hou amoga hahawane olofosu esalusu ba: sa.
19 Den lates stig är såsom spärrad av törne, men de redliga hava en banad stig.
Di da hihi dabuli galea, eso huluane da: i dioi amo gasa bagade hou ba: mu. Be moloidafa hou hamosea, da: i dioi amola mosolasu hame ba: mu.
20 En vis son gör sin fader glädje, och en dåraktig människa är den som föraktar sin moder.
Nowa mano da dawa: su bagade gala, e da ea ada amo nodoma: ne moloi hou hamosa. Be gagaoui mano e fawane da ea: me higasa.
21 I oförnuft har den vettlöse sin glädje, men en förståndig man går sin väg rätt fram.
Gagaoui dunu da ilia giadofasu hou amoga nodosa. Be moloiwane dunu e da hou moloiwane hamosa.
22 Där rådplägning fattas varda planerna om intet, men beståndande bliva de, där de rådvisa äro många.
Di da fada: i sia: huluane nabalu lalegaguma. Amasea, di hahawane ba: mu. Be hame lalegagusia, di da dafamu.
23 En man gläder sig, när hans mun kan giva svar; ja, ett ord i sinom tid, det är gott.
Di da dunu eno ilima fada: i sia: sia: musa: dawa: sea, amola ili fidimusa: defele sia: sea, di da hahawane bagade ganumu.
Noga: i dawa: su dunu da logo amo da esalalalusu amoga heda: sa, amoga ahoa. Be logo da bogosu amoga gudu daha, amo logoga ilia da hame ahoa. (Sheol h7585)
25 Den högmodiges hus rycker HERREN bort, men änkans råmärke låter han stå fast.
Hina Gode da gasa fi dunu ilia diasu wadela: mu. Be E da didalo ea sogebi gagui amo ouligimu.
26 För HERREN äro ondskans anslag en styggelse, men milda ord rena.
Hina Gode da dunu ilia wadela: i asigi dawa: su bagade higasa. Be E da dunu ilia asigi sia: dasu amoma asigisa.
27 Den som söker orätt vinning drager olycka över sitt hus, men den som hatar mutor, han får leva.
Di da ogogolewane muni lamusa: dawa: sea, dia sosogo fi da se nabasu ba: mu. Di da ogogoma: ne, hano suligili muni mae lama. Amasea, di da baligili esalumu.
28 Den rättfärdiges hjärta betänker vad svaras bör, men de ogudaktigas mun flödar över av onda ord.
Noga: i dunu da noga: le dawa: lalu fawane bu adole iaha. Be wadela: le hamosu dunu ilia hedolowane alofesa, amasea bidi hamosu da doaga: mu.
29 HERREN är fjärran ifrån de ogudaktiga, men de rättfärdigas bön hör han.
Amola moloidafa dunu e sia: ne gadosea, Hina Gode E da naba. Be wadela: i hou hamosu dunu da sia: ne gadosea, E da hame naba.
30 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.
Dilia dunu ohohomogiwane esalebe ba: sea, hahawane ba: sa. Amola sia: ne adole iasu noga: idafa nabasea, hahawane gala.
31 Den vilkens öra hör på hälsosam tillrättavisning, han skall få dväljas i de vises krets.
Di da dia hou afadenema: ne sia: be amo noga: le nabasea, di da bagade dawa: su dunu agoai ba: mu.
32 Den som ej vill veta av tuktan frågar icke efter sitt liv, men den som hör på tillrättavisning, han förvärvar förstånd.
Be di da afadenema: ne sia: be amo higasea, di da dina: se nabasu lamu. Be noga: le nabasea, dia dawa: su hou da asigilamu.
33 HERRENS fruktan är en tuktan till vishet, och ödmjukhet går före ära.
Hina Godema beda: iwane nodosu da dawa: lasu logo dilima diala. Di da dia hou fonobosea, dunu enoma nodosu lamu.
