Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Mwanamke mwenye hekima huijenga nyumba yake, bali mpumbavu huibomoa nyumba yake kwa mikono yake mwenyewe.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Yeye ambaye njia zake ni nyofu humcha Bwana, bali yeye ambaye njia zake zimepotoka humdharau Mungu.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Mazungumzo ya mpumbavu huleta fimbo mgongoni mwake, bali mwenye hekima hulindwa na maneno ya midomo yake.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Pale ambapo hakuna mafahali, hori ni tupu, bali kutokana na nguvu za fahali huja mavuno mengi.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Shahidi mwaminifu hadanganyi, bali shahidi wa uongo humimina uongo.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Mwenye mzaha huitafuta hekima na haipati, bali maarifa huja kwa urahisi kwa anayepambanua.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Kaa mbali na mtu mpumbavu, kwa maana hutapata maarifa katika midomo yake.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Hekima ya mwenye busara ni kufikiria njia zake, bali upumbavu wa wapumbavu ni udanganyifu.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Wapumbavu hudhihaki kujirekebisha kutoka dhambi, bali wema hupatikana miongoni mwa wanyofu.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Kila moyo hujua uchungu wake wenyewe, wala hakuna yeyote awezaye kushiriki furaha yake.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Nyumba ya mwovu itaangamizwa, bali hema la mnyofu litastawi.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Iko njia ionekanayo kuwa sawa kwa mtu, bali mwisho wake huelekeza mautini.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Hata katika kicheko moyo waweza kuuma, nayo furaha yaweza kuishia katika majonzi.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Wasio na imani watapatilizwa kikamilifu kwa ajili ya njia zao, naye mtu mwema atapewa thawabu kwa ajili ya njia yake.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Mtu mjinga huamini kila kitu, bali mwenye busara hufikiria hatua zake.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Mtu mwenye hekima humcha Bwana na kuepuka mabaya, bali mpumbavu hukasirika kwa hamaki na uzembe.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Mtu anayekasirika kwa haraka hufanya mambo ya upumbavu, naye mtu wa hila huchukiwa.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Mjinga hurithi upumbavu, bali wenye busara huvikwa maarifa kichwani kama taji.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Watu wabaya watasujudu mbele ya watu wema, nao waovu kwenye malango ya wenye haki.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Maskini huepukwa hata na majirani zao, bali matajiri wana marafiki wengi.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Yeye anayemdharau jirani yake hutenda dhambi, bali amebarikiwa yeye aliye na huruma kwa mhitaji.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Je, wale wanaopanga ubaya hawapotoki? Bali wale wanaopanga kilicho chema hupata upendo na uaminifu.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Kazi zote zinazofanywa kwa bidii huleta faida, bali mazungumzo matupu huelekea umaskini tu.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Utajiri wa wenye hekima ni taji yao, bali upumbavu wa wapumbavu huzaa upumbavu.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Shahidi wa kweli huokoa maisha, bali shahidi wa uongo ni mdanganyifu.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Yeye amchaye Bwana ana ngome salama, na kwa watoto wake itakuwa kimbilio.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Kumcha Bwana ni chemchemi ya uzima, ili kumwepusha mtu na mitego ya mauti.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Wingi wa watu ni utukufu wa mfalme, bali pasipo watu mkuu huangamia.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Mtu mwenye subira ana ufahamu mwingi, bali anayekasirika haraka huonyesha upumbavu.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Moyo wenye amani huupa mwili uzima, bali wivu huozesha mifupa.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Yeye amwoneaye maskini huonyesha dharau kwa Muumba wao, bali yeyote anayemhurumia mhitaji humheshimu Mungu.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Waovu huangamizwa kwa matendo yao maovu, bali hata katika kifo wenye haki hupata kimbilio.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Hekima hukaa katika moyo wa mwenye ufahamu bali haijulikani miongoni mwa wapumbavu.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Haki huinua taifa, bali dhambi ni aibu kwa watu wote.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Mfalme hupendezwa na mtumishi mwenye hekima, bali ghadhabu yake humwangukia mtumishi mwenye kuaibisha.
