< Ordspråksboken 14 >

1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
La mujer sabia edifica su casa; mas la loca con sus manos la derriba.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
El que camina en su rectitud teme al SEÑOR; mas el pervertido en sus caminos lo menosprecia.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
En la boca del loco está la vara de la soberbia; mas los labios de los sabios los guardarán.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Sin bueyes el alfolí está limpio; mas por la fuerza del buey hay abundancia de pan.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
El testigo verdadero no mentirá; mas el testigo falso hablará mentiras.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
El burlador buscó la sabiduría, y no la halló; mas la sabiduría al hombre entendido viene fácil.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Vete de delante del hombre loco, pues no le conociste labios de ciencia.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
La sabiduría del cuerdo es entender su camino; mas la locura de los locos es engaño.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Los locos se hablan pecado; mas entre los rectos hay amor.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
El corazón conoce la amargura de su alma; y extraño no se entremeterá en su alegría.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
La casa de los impíos será asolada; mas la tienda de los rectos florecerá.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Hay camino que al hombre parece derecho; pero su fin son caminos de muerte.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Aun en la risa el burlador tendrá dolor en el corazón; y el término de aquella alegría es congoja.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
De sus caminos será harto el desviado de corazón; y el hombre de bien será apartado de él.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
El simple cree a toda palabra; mas el entendido entiende sus pasos.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
El sabio teme, y se aparta del mal; mas el loco se arrebata, y confía.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
El que presto se enoja, hará locura; y el hombre malicioso será aborrecido.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Los simples heredarán la locura; mas los cuerdos se coronarán de sabiduría.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Los malos se inclinarán delante de los buenos, y los impíos a las puertas del justo.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
El pobre es odioso aun a su amigo; pero muchos son los que aman al rico.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
El pecador menosprecia a su prójimo; mas el que tiene misericordia de los pobres, es bienaventurado.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
¿No yerran los que piensan mal? Pero los que piensan bien alcanzarán misericordia y verdad.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
En toda labor hay fruto; mas el hablar y no hacer, empobrece.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
La corona de los sabios es su sabiduría; mas lo que distingue a los locos es su locura.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
El testigo verdadero libra las almas; mas el engañoso hablará mentiras.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
En el temor del SEÑOR está la fuerte confianza; y allí sus hijos tendrán esperanza.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
El temor del SEÑOR es manantial de vida, para ser apartado de los lazos de la muerte.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
En la multitud del pueblo está la gloria del rey; y en la falta del pueblo la flaqueza del príncipe.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
El que tarde se aíra, es grande de entendimiento; mas el corto de espíritu engrandece la locura.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
El corazón apacible es vida a la carne; mas la envidia, pudrimiento de huesos.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
El que oprime al pobre, afrenta a su Hacedor; mas el que tiene misericordia del pobre, lo honra.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Por su maldad será lanzado el impío; mas el justo en su muerte tiene esperanza.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
En el corazón del cuerdo reposará la sabiduría; y es dado a conocer en medio de los locos.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
La justicia engrandece un pueblo; mas el pecado es afrenta de las naciones.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
La benevolencia del rey es para con el siervo entendido; mas su enojo contra el que lo avergüenza.

< Ordspråksboken 14 >