Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
La mujer sabia edifica su casa, La necia con sus manos la derriba.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
El que anda en su rectitud teme a Yavé, Pero el de caminos torcidos lo desprecia.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
En la boca del necio hay una vara para su espalda, Pero los sabios son protegidos por sus labios.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Donde no hay bueyes el establo está limpio, Pero mucho rendimiento hay por la fuerza del buey.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
El testigo veraz no miente, Pero el testigo falso respira mentiras.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
El burlador busca la sabiduría y no la halla, Pero el conocimiento es fácil para el que tiene entendimiento.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Apártate de la presencia del necio, Porque en él no hallarás palabras de conocimiento.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Entender el camino es sabiduría del sagaz, Pero la necedad de los necios es engaño.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Se burla el necio del pecado, Pero entre los rectos hay buena voluntad.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
El corazón conoce su propia amargura, Y en su alegría no participa el extraño.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
La casa de los perversos será asolada, Pero la morada de los rectos florecerá.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Hay camino que al hombre parece derecho, Pero su fin es camino de muerte.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Aun entre risas llora el corazón, Y el final de la alegría es tristeza.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
El insensato se hartará de sus propios caminos, Pero el hombre bueno estará satisfecho con el suyo.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
El ingenuo cree cualquier cosa, Pero el prudente considera sus pasos.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
El sabio teme y se aparta del mal, Pero el necio se lanza confiado.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
El que fácilmente se aíra hará locuras, Y el hombre perverso será aborrecido.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Los ingenuos heredan insensatez, Pero el prudente se corona de conocimiento.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Los perversos se inclinarán ante los buenos, Y los perversos ante las puertas del justo.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
El pobre es odiado aun por su vecino, Pero muchos son los que aman al rico.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
El que menosprecia a su prójimo peca, Pero el que se compadece de los pobres es inmensamente feliz.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
¿No yerran los que piensan mal? Pero misericordia y verdad son para los que piensan el bien.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
En toda labor hay fruto, Pero la palabra solo de labios lleva a la indigencia.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Corona de los sabios es su riqueza, Pero la insensatez de los necios es locura.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Un testigo veraz salva vidas, Pero el engañador habla mentiras.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
En el temor a Yavé hay fuerte confianza Que servirá de refugio a los hijos.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
El temor a Yavé es manantial de vida, Que aparta de las trampas de la muerte.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
En la multitud de pueblo está la gloria del rey, Y en la falta de pueblo la flaqueza del gobernante.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
El que tarda en airarse tiene gran entendimiento, Pero el impulsivo exalta la necedad.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Un corazón tranquilo es vida para el cuerpo, Pero la envidia es carcoma en los huesos.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
El que oprime al pobre afrenta a su Hacedor, Pero lo honra el que favorece al necesitado.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Por su propia maldad será derribado el perverso, Pero el justo tiene refugio en su muerte.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
En el corazón del que tiene entendimiento reposa la sabiduría, Aun en medio de necios se da a conocer.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
La justicia enaltece a una nación, Pero el pecado es afrenta para los pueblos.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
La benevolencia del rey es para el esclavo prudente, Pero su enojo contra el que lo avergüenza.
