Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
La mujer sabia edifica su casa, la necia con sus manos la derriba.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
El que teme a Yahvé, va por el camino derecho, el que lo menosprecia, camina por sendas tortuosas.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
En la boca del necio está el azote de su orgullo; mas a los sabios les sirven de guarda sus labios.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Sin bueyes queda vacío el pesebre; en la mies abundante se muestra la fuerza del buey.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
El testigo fiel no miente, el testigo falso, empero, profiere mentiras.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
El mofador busca la sabiduría, y no da con ella; el varón sensato, en cambio, se instruye fácilmente.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Toma tú el rumbo opuesto al que sigue el necio, pues no encuentras en él palabras de sabiduría.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
La sabiduría del prudente está en conocer su camino, mas a los necios los engaña su necedad.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
El necio se ríe de la culpa; mas entre los justos mora la gracia.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
El corazón conoce sus propias amarguras, y en su alegría no puede participar ningún extraño.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
La casa de los impíos será arrasada, pero florecerá la morada de los justos.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Caminos hay que a los ojos parecen rectos, mas en su remate está la muerte.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Aun en la risa siente el corazón su dolor, y la alegría termina en tristeza.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
De sus caminos se harta el insensato, como de sus frutos el hombre de bien.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
El simple cree cualquier cosa, el hombre cauto mira dónde pone su pie.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
El sabio es temeroso y se aparta del mal; el fatuo se arroja sin pensar nada.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
El que pronto se enoja comete locuras, y el malicioso será odiado.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Los simples recibirán por herencia la necedad, mientras los juiciosos se coronan de sabiduría.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Se postran los malos ante los buenos, y los impíos a las puertas de los justos.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
El pobre es odioso aun a su propio amigo, el rico tiene numerosos amigos.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Peca quien menosprecia a su prójimo, bienaventurado el que se apiada de los pobres.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
¡Cómo yerran los que maquinan el mal! ¡Y cuánta gracia y verdad obtienen los que obran el bien!
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
En todo trabajo hay fruto, mas el mucho hablar solo conduce a la miseria.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Las riquezas pueden servir de corona para un sabio, mas la necedad de los necios es siempre necedad.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
El testigo veraz salva las vidas; pero el que profiere mentiras es un impostor.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Del temor de Yahvé viene la confianza del fuerte, y sus hijos tendrán un refugio.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
El temor de Yahvé es fuente de vida para escapar de los lazos de la muerte.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
La gloria del rey está en el gran número de su pueblo; la escasez de gente es la ruina del príncipe.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
El tardo en airarse es rico en prudencia, el impaciente pone de manifiesto su necedad.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Un corazón tranquilo es vida del cuerpo, carcoma de los huesos es la envidia.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Quien oprime al pobre ultraja a su Creador, mas le honra aquel que del necesitado se compadece.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Al malvado le pierde su propia malicia; el justo, al contrario, tiene esperanza cuando muere.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
En el corazón del prudente mora la sabiduría; incluso los ignorantes la reconocerán.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
La justicia enaltece a un pueblo; el pecado es el oprobio de las naciones.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
El ministro sabio es para el rey objeto de favor, el inepto, objeto de ira.
