< Ordspråksboken 14 >
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Toda a mulher sabia edifica a sua casa: mas a tola a derriba com as suas mãos.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
O que anda na sua sinceridade teme ao Senhor, mas o que se desvia de seus caminhos o despreza.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Na bocca do tolo está a vara da soberba, mas os labios dos sabios os conservam.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Não havendo bois, a mangedoura está limpa, mas pela força do boi ha abundancia de colheitas.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
A testemunha verdadeira não mentirá, mas a testemunha falsa se desboca em mentiras.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
O escarnecedor busca sabedoria, e nenhuma acha, mas para o prudente o conhecimento é facil.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Vae-te de diante do homem insensato, porque n'elle não divisarás os labios do conhecimento.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
A sabedoria do prudente é entender o seu caminho, mas a estulticia dos tolos é engano.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Os loucos zombam do peccado, mas entre os rectos ha benevolencia.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
O coração conhece a sua propria amargura, e o estranho não se entremetterá na sua alegria.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
A casa dos impios se desfará, mas a tenda dos rectos florescerá.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Ha caminho que ao homem parece direito, mas o fim d'elle são os caminhos da morte.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Até no riso terá dôr o coração, e o fim da alegria é tristeza.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Dos seus caminhos se fartará o que declina no coração, mas o homem bom se fartará de si mesmo.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
O simples dá credito a cada palavra, mas o prudente attenta para os seus passos.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
O sabio teme, e desvia-se do mal, mas o tolo se encoleriza, e dá-se por seguro.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
O que presto se indigna, fará doidices, e o homem de más imaginações será aborrecido.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Os simplices herdarão a estulticia, mas os prudentes se coroarão de conhecimento.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Os máus se inclinaram diante dos bons, e os impios diante das portas do justo.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
O pobre é aborrecido até do companheiro, porém os amigos dos ricos são muitos.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
O que despreza ao seu companheiro pecca, mas o que se compadece dos humildes é bemaventurado.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Porventura não erram os que obram o mal? mas beneficencia e fidelidade serão para os que obram o bem.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Em todo o trabalho proveito ha, mas a palavra dos labios só encaminha á pobreza.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
A corôa dos sabios é a sua riqueza, a estulticia dos tolos é só estulticia.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
A testemunha verdadeira livra as almas, mas o que se desboca em mentiras é enganador.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
No temor do Senhor ha firme confiança, e elle será um refugio para seus filhos.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
O temor do Senhor é uma fonte de vida, para se desviarem dos laços da morte.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Na multidão do povo está a magnificencia do rei, mas na falta do povo a perturbação do principe.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
O longanimo é grande em entendimento, mas o que é de espirito impaciente assignala a sua loucura.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
O coração com saude é a vida da carne, mas a inveja é a podridão dos ossos.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
O que opprime ao pobre insulta áquelle que o creou, mas o que se compadece do necessitado o honra.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Pela sua malicia será lançado fóra o impio, mas o justo até na sua morte tem confiança.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
No coração do prudente repousa a sabedoria, mas o que ha no interior dos tolos se conhece.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
A justiça exalta ao povo, mas o peccado é o opprobrio das nações.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
O Rei tem seu contentamento no servo prudente, mas sobre o que envergonha cairá o seu furor.