Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Mwasi ya bwanya atongaka ndako na ye, kasi mwasi oyo azangi mayele abukaka yango na maboko na ye moko.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Moto oyo atambolaka alima atosaka Yawe, kasi moto oyo nzela na ye etengama-tengama atiolaka Ye.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Kati na monoko ya moto oyo azangi mayele, ezalaka na nzete ya lolendo, kasi bibebu ya moto ya bwanya ebatelaka ye.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Esika oyo ezalaka na ngombe te, elielo mpe ezalaka na eloko te, pamba te ezali makasi ya bangombe nde epesaka bomengo.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Motatoli ya sembo akosaka te, kasi motatoli ya mabe alobaka lokuta.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Motioli alukaka bwanya mpe azwaka yango te, kasi boyebi eyaka na pete epai na moto ya mayele.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Zala mosika ya zoba, pamba te okotikala kozwa boyebi te na bibebu na ye.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Bwanya ya moto ya mayele esosolisaka ye nzela na ye, kasi bozoba ya bato oyo bazangi mayele: lokuta.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Bazoba balingaka te kosenga bolimbisi, kasi ngolu na Nzambe ezalaka kati na bato ya sembo.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Motema eyebaka pasi na yango moko, moko te akoki kokabola na yango esengo.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Ndako ya moto mabe ekobukana, kasi ndako ya kapo ya bayengebene ekofuluka.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Nzela mosusu emonanaka sembo na miso ya bato, nzokande, na suka, ememaka na kufa.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Ezala kati na koseka, motema ekoki kozala na mawa, mpe esengo ekoki kosuka na mawa.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Bato oyo batambolaka na boyengebene te bakozwa lifuti kolanda misala na bango, kasi moto ya sembo mpe akozwa lifuti kolanda misala na ye.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Moto oyo azangi mayele andimaka makambo nyonso oyo balobaka, kasi moto ya mayele atambolaka na bokebi.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Moto ya bwanya abangaka mabe mpe akimaka yango, kasi zoba atombokaka, na elikya nyonso.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Moto oyo asilikaka noki asalaka makambo ya bozoba, mpe bayinaka moto ya mayele mabe.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Bato oyo bazangi mayele bazwaka bozoba lokola libula, kasi bato ya mayele bazwaka boyebi lokola motole.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Bato mabe bakofukama liboso ya bato ya malamu, bato ya mitema mabe bakofukama na ekuke ya bato ya sembo.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Mobola ayinamaka ata epai na moninga na ye moko, kasi mozwi azalaka na baninga ebele.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Moto oyo atiolaka moninga na ye asalaka lisumu, kasi esengo na moto oyo asalaka bato bakelela bolamu.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Boni, bato oyo babongisaka kosala mabe bazali na libunga te? Kasi boboto mpe solo ezali epai ya bato oyo babongisaka kosala bolamu.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Mosala nyonso epesaka litomba, kasi maloba ya pamba ememaka na bobola.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Bozwi ya bato ya bwanya ezalaka lokola motole na bango, kasi bozoba ya bato oyo bazangi mayele ezalaka lokola liboma.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Motatoli oyo alobaka solo abikisaka bato ebele, kasi motatoli ya mabe alobaka lokuta.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Moto oyo atosaka Yawe akomaka na kondima makasi, mpe bana na ye bakozwa ekimelo.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Kotosa Yawe ezali etima ya bomoi, ekangolaka na mitambo ya kufa.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Kozala na bato ebele epesaka mokonzi lokumu, kasi mokonzi akweyaka soki azali na bato te.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Moto oyo asilikaka noki te azalaka mayele, kasi moto oyo akangaka motema te abimisaka bozoba na ye.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Motema oyo ezali na kimia epesaka bomoi na nzoto, kasi bilulela epolisaka mikuwa.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Moto oyo anyokolaka mobola atiolaka Mokeli ya mobola yango, kasi moto oyo asalelaka moto akelela bolamu apesaka Ye lokumu.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Babenganaka moto mabe mpo na mabe na ye, kasi moto ya sembo awumelaka na elikya kino ata na kufa.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Bwanya ewumelaka kati na motema ya moto oyo azali na bososoli; kasi boni, ekoyebana solo kati na bazoba?
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Bosembo etombolaka ekolo, kasi lisumu ememelaka bato soni.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Mokonzi asepelaka na mosali ya bwanya, kasi mosali oyo ayokisaka ye soni apelisaka kanda na ye.
