Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Toute femme sage bâtit sa maison; mais la folle la renverse de ses mains.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Celui qui marche dans la droiture, révère l'Éternel; mais celui dont les voies sont perverses, le méprise.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
La bouche de l'insensé est une verge pour son orgueil; mais les lèvres des sages les gardent.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Où il n'y a point de bœuf, la grange est vide; mais la force du bœuf fait abonder le revenu.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Le témoin fidèle ne ment jamais; mais le faux témoin avance des faussetés.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Le moqueur cherche la sagesse et ne la trouve point; mais la science est aisée à trouver pour un homme entendu.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Éloigne-toi de l'homme insensé, puisque tu ne connais pas en lui de paroles sages.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
La sagesse d'un homme habile est de prendre garde à sa voie; mais la folie des insensés, c'est la fraude.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Les insensés se raillent du péché; mais la bienveillance est parmi les hommes droits.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Le cœur de chacun sent l'amertume de son âme; et un autre n'aura point de part à sa joie.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
La maison des méchants sera détruite; mais la tente des hommes droits fleurira.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Il y a telle voie qui semble droite à l'homme, mais dont l'issue est la voie de la mort.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Même en riant le cœur sera triste; et la joie finit par l'ennui.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Celui qui a le cœur pervers, sera rassasié de ses voies; mais l'homme de bien se rassasie de ce qui est en lui-même.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Un homme simple croit tout ce qu'on dit; mais l'homme bien avisé considère ses pas.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Le sage craint, et il évite le mal; mais l'insensé est arrogant et plein de sécurité.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
L'homme emporté fait des folies; et l'homme rusé est haï.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Les imprudents possèdent la folie; mais les bien avisés sont couronnés de science.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Les méchants seront humiliés devant les bons, et les impies seront aux portes du juste.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Le pauvre est haï, même de son ami; mais les amis du riche sont en grand nombre.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Celui qui méprise son prochain, s'égare; mais celui qui a pitié des affligés, est heureux.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Ceux qui machinent du mal, ne se fourvoient-ils pas? Mais la miséricorde et la vérité seront pour ceux qui procurent le bien.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
En tout travail il y a quelque profit; mais les vains discours ne tournent qu'à disette.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
La richesse est une couronne pour le sage; mais la folie des insensés est toujours folie.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Le témoin fidèle délivre les âmes; mais celui qui prononce des mensonges, n'est que tromperie.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Il y a une ferme assurance dans la crainte de l'Éternel; et il y aura une sûre retraite pour les enfants de celui qui le craint.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
La crainte de l'Éternel est une source de vie, pour détourner des pièges de la mort.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Dans la multitude du peuple est la gloire d'un roi; mais quand le peuple manque, c'est la ruine du prince.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Celui qui est lent à la colère est d'un grand sens; mais celui qui est prompt à se courroucer, étale sa folie.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Un cœur tranquille est la vie du corps; mais l'envie est la carie des os.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Celui qui fait tort au pauvre, déshonore celui qui l'a fait; mais celui-là l'honore qui a pitié du nécessiteux.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Dans le malheur, le méchant est renversé; mais le juste reste en assurance, même dans la mort.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
La sagesse repose dans le cœur de l'homme entendu; elle est même reconnue au milieu des insensés.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
La justice élève une nation; mais le péché est la honte des peuples.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
La faveur du roi est pour le serviteur prudent; mais il aura de l'indignation contre celui qui lui fait honte.
