Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Every, wise woman, buildeth up her house, but, a foolish one, with her own hands, would break it down.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
He that walketh in his uprightness, is one who revereth Yahweh, but, he that is crooked in his way, is one who despiseth him.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
In the mouth of the foolish, is a haughty rod, but, as for the lips of the wise, thou shalt give heed to them!
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Without cattle, the crib is clean, but, much increase, is in the strength of the ox.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
A faithful witness, will not deceive, but a false witness, uttereth deceitful things.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
A scoffer seeketh wisdom, and there is none, but, knowledge, to the discerning, is easy.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Get thee from the presence of a man that is a dullard, when thou perceivest not the lips of knowledge.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
The wisdom of the prudent, is to understand his way, but, the folly of dullards, is a fraud.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
the foolish, scoff at guilt, but, between the upright, is good pleasure.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
The heart, knoweth its own bitterness, and, in its joy, no stranger shareth.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
The house of the lawless, shall be destroyed, but, the tent of the upright, shall flourish.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
There is a way that enticeth a man, but, at the latter end thereof, are the ways of death!
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Even, in laughter, the heart may be in pain, and, the latter end of gladness, be grief.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
With his own ways, shall be filled the backslider in heart, and, from himself, shall a good man [be satisfied].
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
The simple, believeth every word, but, the prudent, looketh well to his going.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
A wise man, feareth, and avoideth evil, but, a dullard, is haughty and confident.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
The impatient, worketh folly, and, a man of wicked devices, is hated.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
The simple inherit folly, but, the shrewd, crowneth himself with knowledge.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Abased are the wicked, before the good, and, the lawless, at the gates of the righteous.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Even by his neighbour, is a poor man hated, but, the lovers of the rich man, are many.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
He that sheweth contempt for his neighbour, sinneth, but, he that sheweth favour to the afflicted, how happy is he!
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Shall they not, become vagrants, who devise evil? but, lovingkindness and faithfulness, [be to] them who devise good.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
By all labour, there will be abundance, but, the talk of the lips, tendeth only to want.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
the crown of the wise, is their wealth, but, the folly of dullards, is, folly.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
A deliverer of souls, is a faithful witness, but, he that uttereth falsehoods, is a fraud.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
In the reverence of Yahweh, is strong security, and, his children, shall have a place of refuge.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
The reverence of Yahweh, is a well-spring of life, that a man may avoid the snares of death.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
In the multitude of a people, is the majesty of the king, but, in the ceasing of population, is the ruin of the prince.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
One slow to anger, hath great understanding, but, the hasty in spirit, exalteth folly.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
The life of the whole body, is a tranquil mind, but, a decay of the bones, is jealousy.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
The oppressor of the poor, hath reproached his Maker, but he that sheweth favour to the needy, is one who, holdeth Him in honour.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
By his own wickedness, shall the lawless man, be thrust down, but the righteous, seeketh refuge in his integrity.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
In the heart of the intelligent, reposeth wisdom, but, in the midst of dullards, it maketh itself known.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Righteousness, exalteth a nation, but, a reproach to any people, is sin.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
The good-pleasure of a king, is due to a servant who is discreet, but, his indignation, shall be against him that bringeth shame.
