Ordspråksboken 14
1 Genom visa kvinnor varder huset uppbyggt, men oförnuft river ned det med egna händer.
Numeiching in ain-chen akisemtup in, numei ngol in vang amatah ain-chen sukeh in apangin ahi.
2 Den som fruktar HERREN, han vandrar i redlighet, men den som föraktar honom, han går krokiga vägar.
Lungdih’a lam jot chun Pakai aging in, hinlah achena jousea thilphalou gelpan Pakai anahsah jipon ahi.
3 I den oförnuftiges mun är ett gissel för hans högmod, men de visa bevaras genom sina läppar.
Mingol in akijepna ding akiseidoh bep jin, miching hon vang ahoidoh nadiu akiseidoh jiuvin ahi.
4 Där inga dragare finnas, där förbliver krubban tom, men riklig vinning får man genom oxars kraft.
Bongchal loukai ding umlouna-a chang akilamdoh ngai pon, ajeh chu bongchal thahat akon chang tampi kilam-ji ahi.
5 Ett sannfärdigt vittne ljuger icke, men ett falskt vittne främjar lögn.
Mi kitah hettoh sah-a apan teng jouthu asei ngai pon, midihlou hettoh sah-a apan teng jou le nal in thu aseijin ahi.
6 Bespottaren söker vishet och finner ingen, men för den förståndige är kunskap lätt.
Michavai hon chihna ahol-un amu jou deh pouvin, hinlah thil hetthemna neipa ding in chihna hi nailam cha ahibouve.
7 Gå bort ifrån den man som är dåraktig; aldrig fann du på hans läppar något förstånd.
Mingol hoa kon’in kikhin mang in, ajeh chu amaho kamsung'a kon’in chihna thu kisei japon nate.
8 Det är den klokes vishet, att han aktar på sin väg, men det är dårars oförnuft, att de öva svek.
Milungthim ching hon ajot nadiu lampi akihet-un, mingol ho vang joulhepna jeng ahi.
9 De oförnuftiga bespottas av sitt eget skuldoffer, men bland de redliga råder gott behag.
Pathen in miphalou aphohsal jin, michonpha hon vang Pathen lunglhaina akimu jiuve.
10 Hjärtat känner självt bäst sin egen sorg, ej heller kan en främmande intränga i dess glädje.
Mihem lungthim hin gim le hesoh ahen, midang in akipanau chu ahetthem peh-un ahi.
11 De ogudaktigas hus förödes, men de rättsinnigas hydda blomstrar.
Migilou ho inchu kiphet lhah peh ding, midih ho ponbuh vang dettah a kisong jing ding ahi.
12 Mången håller sin väg för den i rätta, men på sistone leder den dock till döden.
Mihem khat’in achena lampi chu dih-in agel jin, hinlah alampi chu ajonaleh thina ahi.
13 Mitt under löjet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen bliver bedrövelse.
Nuijat pat jeng in jong mihem alung kham jin, kipana jeng jong gimnan akichai-ji tai.
14 Av sina gärningars frukt varder den avfällige mättad, och den gode bliver upphöjd över honom.
Midihlou chu achena chan’a atohga aneh ding, hitobanga chu miphan jong atohga aneh ding ahi.
15 Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.
Mihem meimeija um chun akisei jouse atahsan jin, miching in vang achena ding akivet phet in ahi.
16 Den vise tager sig till vara och flyr det onda, men dåren är övermodig och sorglös.
Miching hon chingthei tah’in thilse apeldoh jiuvin, mingol hon vang ngol han pum’in na atong jiuve.
17 Den som är snar till vrede gör vad oförnuftigt är, och en ränkfull man bliver hatad.
Milungchom hon ngol hoitah in thil abol jiuvin, hinlah thil hethem mivang chu atomngai ahi.
18 De fåkunniga hava fått oförnuft till sin arvedel, men de kloka bliva krönta med kunskap.
Mihem meimeija um chu ngolna ahin, miching hon hetna kiti hi lallukhuh a aneiju ahi.
19 De onda måste falla ned inför de goda, och de ogudaktiga vid den rättfärdiges portar.
Thilse kiti phot chu thilpha masanga dilsu ding, miphalou ho jong midih ho kelkot phunga dilsu diu ahi.
20 Jämväl av sina närmaste är den fattige hatad, men den rike har många vänner.
Mivaicha hohi ain-heng ho kisan in athet bol jiuvin, mihao ding in vang golpha atam jin ahi.
21 Den som visar förakt för sin nästa, han begår synd, men säll är den som förbarmar sig över de betryckta.
Aheng akom ngailu lou mihem chu achonse ahin, mivaicha ho ngailua chu anunnom ahi.
22 De som bringa ont å bane skola förvisso fara vilse, men barmhärtighet och trofasthet röna de som bringa gott å bane.
Thilse jeng gel hon suhkhel anei tei jiuvin, thilpha jeng ngaito hon vang tahsanna le kitahna akimu jiuvin ahi.
23 Av all möda kommer någon vinning, men tomt tal är ren förlust.
Natoh hahsa kiti chun aphachom asoh tei ding, natoh beija thumot seina hin vaichat asoji ahi.
24 De visas rikedom är för dem en krona men dårarnas oförnuft förbliver oförnuft.
Miching ho ding in chihna hi lallukhuh in apang jin, mingol ho ding in vang ngolna hi pahvui banga aki-o jiu ahi.
25 Ett sannfärdigt vittne räddar liv, men den som främjar lögn, han är full av svek.
Mikitah hettohsah a apan teng mi tampi huhdoh jin, hinlah thujou seina hin mihem amanthah sahji ahi.
26 Den som fruktar HERREN har ett tryggt fäste, och hans barn få där en tillflykt.
Pathen ging kiti hi mihem dinga kisonna ahin, achate jeng jong ama’a kisel diu ahi.
27 I HERRENS fruktan är en livets källa genom dem undviker man dödens snaror
Pakai gin kiti hinna twinah tobang ahin, ajeh chu mihem in thina jeng jong apeldoh-ji ahi.
28 Att hava många undersåtar är en konungs härlighet, men brist på folk är en furstes olycka.
Gamsunga cheng mipite apunbe teng lengpa loupina ahin, hinlah mihem lhomcha ahiteng milen milal dinga pannabei ahibouve.
29 Den som är tålmodig visar gott förstånd, men den som är snar till vrede går långt i oförnuft.
Koi hileh lunghang vahlou chun thil hetthemna anei ahin, kino thethua lungchomna vang chun ngol-hoitah atoh doh ding ahi.
30 Ett saktmodigt hjärta är kroppens liv, men bittert sinne är röta i benen.
Lungneng tah’a umhi tahsa damna ahin, hinlah thangthipna kiti hi gu le chang in adoulal ahi.
31 Den som förtrycker den arme smädar hans skapare, men den som förbarmar sig över de fattiga, han ärar honom.
Mivaicha sugenthei hon asempau Pathen ataitom nau ahin, amavang nei lou genthei khoto them chun asempa Pathen agin ahi.
32 Genom sin ondska kommer de ogudaktige på fall, men den rättfärdige är frimodig in i döden.
Miphalou chu toset atosah in alehkhup jin, midih ding in vang bitna aum jing in ahi.
33 I den förståndiges hjärta bor visheten, och i dårarnas krets gör hon sig kunnig.
Thil detkhen them mi chun chihna anei jing in, mingolte lungthim sunga vang chihna in mun aneipoi.
34 Rättfärdighet upphöjer ett folk men synd är folkens vanära.
Thudih hin mihem namkhat adom sang in, hinlah chonsetna hin mihem nam pumpi muda achansah ahi.
35 En förståndig tjänare behaga konungen väl, men över en vanartig skall han vrede komma.
Lhacha chingtah’a natong hin, lengpa lunglam aboldoh jin, jachatna natongpa chunga lengpa alungkim jipoi.
