Ordspråksboken 13
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Dana oghul atisining terbiyisige köngül qoyar; Mesxire qilghuchi tenbihke qulaq salmas.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Adem durus éghizining méwisidin huzurlinar; Tuzkorlar zorawanliqqa hewes qilip zorawanliqqa uchrar.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Sözde éhtiyatchan kishi jénini saqlap qalar; Aghzi ittik halaketke uchrar.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Hurunning arzu-tiliki bar, lékin érishelmes; Lékin tirishchan etliner.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
Heqqaniy adem yalghanchiliqtin yirginer; Qebih bolsa sésip, shermende bolar.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
Yoli durusni heqqaniyet qoghdar; Lékin gunahkarni rezillik yiqitar.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Beziler özini bay körsetkini bilen emeliyette quruq sölettur; Beziler özini yoqsul körsetkini bilen zor bayliqliri bardur.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
Öz bayliqi görüge tutulghan bayning jénigha ara turar; Biraq yoqsullar héch wehimini anglimas.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
Heqqaniy ademning nuri shadlinip parlar; Biraq yaman ademning chirighi öchürüler.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Kibirliktin peqet jédel-majirala chiqar; Danaliq bolsa nesihetni anglighanlar bilen billidur.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Ishlimey tapqan haram bayliq beriketsizdur; Ter töküp halal tapqan gülliner.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
Telmürginige kütüp érishelmeslik köngülni sunuq qilar, Lékin teshnaliqta érishkini «hayatliq derixi»dur.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
[Xudaning] kalam-sözige pisent qilmighan adem gunahning tölimige qerzdar bolar; Lékin permanni qedirligen adem yaxshiliq körer.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
Aqilanining telimi hayatliq bergüchi bulaqtur, U séni ölüm tuzaqliridin qutuldurar.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
Aqilanilik ademni iltipatqa érishtürer; Biraq tuzkorlarning yoli egri-bügri, japaliq bolar.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
Pem-parasetlik adem bilimi bilen ish körer; Hamaqet öz nadanliqini ashkarilar.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Rezil alaqichi bala-qazagha uchrar; Sadiq elchi bolsa derdke dermandur.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Terbiyeni ret qilghan adem namratliship uyatqa qalar; Emma tenbihni qobul qilghan hörmetke érisher.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Emelge ashqan arzu kishige shérin tuyular; Lékin exmeqler yamanliqni tashlashni yaman körer.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Aqilaniler bilen bille yürgen Dan. bolar; Biraq exmeqlerge hemrah bolghan nale-peryadta qalar.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Bala-qaza gunahkarlarning keynidin bésip mangar; Lékin heqqaniylar yaxshiliqning ejrini tapar.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
Yaxshi adem perzentlirining perzentlirige miras qaldurar; Gunahkarlarning yighqan mal-dunyaliri heqqaniylar üchün toplinar.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Yoqsulning tashlanduq yéri mol hosul bérer, Lékin adaletsizliktin u weyran bolar.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Tayaqni ayighan kishi oghlini yaxshi körmes; Balini söygen kishi uni estayidil terbiyilep jazalar.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Heqqaniy adem köngli qanaet tapquche ozuq yer; Yamanning qorsiqi ach qalar.
