Ordspråksboken 13
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
El hijo sabio acepta la disciplina de su padre, Pero el burlador no escucha la corrección.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
Del fruto de su boca el hombre comerá el bien, Pero el alma de los traidores se nutre de violencia.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
El que guarda su boca preserva su vida, Pero al que mucho abre sus labios le vendrá ruina.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
El alma del perezoso desea, y nada alcanza, Pero el alma del diligente será prosperada.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
El justo aborrece la palabra de mentira, Pero el perverso es odioso y trae deshonra.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
La justicia guarda al de perfecto camino, Pero la perversidad arruina al pecador.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Hay quienes se enriquecen, y nada tienen, Y hay quienes son pobres, y tienen grandes riquezas.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
El rescate de la vida del hombre puede ser su riqueza, Pero el pobre no escucha censuras.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
La luz de los justos brilla de alegría, Pero la lámpara de los impíos se apagará.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Con la soberbia solo se provoca contienda, Pero con los que admiten consejo está la sabiduría.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Riqueza sin esfuerzo se desvanece, Pero el que recoge con mano laboriosa la aumenta.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
La esperanza que tarda es tormento del corazón, Pero árbol de vida es el deseo cumplido.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
El que menosprecia la palabra será destruido, Pero el que teme el mandamiento será recompensado.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
La enseñanza del sabio es manantial de vida, Que aparta de las trampas de la muerte.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
El buen entendimiento produce gracia, Pero el camino de los traidores es duro.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
El sagaz actúa con conocimiento, Pero el necio despliega su insensatez.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
El mensajero perverso caerá en desgracia, Pero el enviado fiel es medicina.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Miseria y oprobio para el que rechaza la corrección, Pero el que acepta la reprensión será honrado.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
El deseo cumplido deleita el alma, Apartarse del mal es repugnancia a los necios.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
El que anda con sabios será sabio, Pero el que se reúne con los necios sufrirá daño.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
La adversidad persigue a los pecadores, Para los justos abunda el bien.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
La herencia del bueno queda en su familia, Pero la riqueza del pecador está reservada para el justo.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
El barbecho de los pobres abunda en alimento, Pero es arrasado por falta de justicia.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
El que detiene el castigo aborrece a su hijo, El que lo ama prontamente lo disciplina.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
El justo come y sacia su apetito, Pero el estómago de los perversos padece escasez.
