Ordspråksboken 13
1 En vis son hör på sin faders tuktan, men en bespottare hör icke på någon näpst.
Un fils sage garde la doctrine de son père: mais un moqueur n’écoute pas quand on le reprend.
2 Sin muns frukt får envar njuta sig till godo, de trolösa hungra efter våld.
En venu du fruit de sa bouche, l’homme sera rassasié de biens; mais l’âme des prévaricateurs est inique.
3 Den som bevakar sin mun, han bevarar sitt liv, men den som är lösmunt kommer i olycka
Celui qui garde sa bouche, garde son âme; mais celui qui est inconsidéré dans ses paroles sentira le mal.
4 Den late är full av lystnad, och han får dock intet, men de idogas hunger varder rikligen mättad.
Le paresseux veut et ne veut pas; mais lame de ceux qui travaillent s’engraissera.
5 Den rättfärdige skyr lögnaktigt tal, men den ogudaktige är förhatlig och skändlig.
La parole mensongère, le juste la détestera; mais l’impie confond et il sera confondu.
6 Rättfärdighet bevarar den vilkens väg är ostrafflig, men ogudaktighet kommer syndarna på fall.
La justice garde la voie de l’innocent; mais l’impiété supplante le pécheur.
7 Den ene vill hållas för rik och har dock alls intet, den andre vill hållas för fattig och har dock stora ägodelar.
Il est tel qui paraît riche, quoiqu’il n’ait rien; et il est tel qui paraît pauvre, quoiqu’il jouisse de beaucoup de richesses.
8 Den rike måste giva sin rikedom såsom lösepenning för sitt liv, den fattige hör icke av något
La rançon de l’âme d’un homme, ce sont ses richesses: mais celui qui est pauvre ne soutient pas un reproche.
9 De rättfärdigas ljus brinner glatt, men de ogudaktigas lampa slocknar ut.
La lumière des justes réjouit: mais la lampe des impies s’éteindra.
10 Genom övermod kommer man allenast split åstad, men hos dem som taga emot råd är vishet.
Entre les superbes, il y a toujours des querelles; mais ceux qui font tout avec conseil sont conduits par la sagesse.
11 Lättfånget gods försvinner, men den som samlar efter hand får mycket.
Le bien amassé à la hâte sera diminué; mais celui qui est recueilli peu à peu, à la main, sera multiplié.
12 Förlängd väntan tär på hjärtat, men en uppfylld önskan är ett livets träd.
L’espérance différée afflige l’âme; c’est un arbre de vie qu’un désir qui s’accomplit.
13 Den som föraktar ordet hemfaller åt dess dom, men den som fruktar budet, han får vedergällning.
Celui qui parle avec mépris de quelque chose s’engage lui-même pour l’avenir: mais celui qui craint le précepte demeurera en paix. Les âmes trompeuses s’égarent dans les péchés, mais les justes sont miséricordieux et compatissants.
14 Den vises undervisning är en livets källa; genom den undviker man dödens snaror.
La loi du sage est une source de vie, pour éviter la ruine de la mort.
15 Ett gott förstånd bereder ynnest, men de trolösas väg är alltid sig lik.
La bonne doctrine donne la grâce: sur le chemin des contempteurs est un précipice.
16 Var och en som är klok går till väga med förstånd, men dåren breder ut sitt oförnuft.
L’homme avisé fait tout avec conseil; mais celui qui est insensé laisse voir de la folie.
17 En ogudaktig budbärare störtar i olycka, men ett tillförlitligt sändebud är en läkedom.
Le messager d’un impie tombera dans le mal; mais un envoyé fidèle est la santé.
18 Fattigdom och skam får den som ej vill veta av tuktan, men den som tager vara på tillrättavisning, han kommer till ära.
Détresse et ignominie à celui qui abandonne la discipline. Mais celui qui acquiesce à celui qui réprimande sera glorifié.
19 Uppfylld önskan är ljuvlig för själen, men att fly det onda är en styggelse för dårar.
Un désir, s’il s’accomplit, réjouit l’âme; les insensés détestent ceux qui fuient les choses mauvaises.
20 Hav din umgängelse med de visa, så varder du vis; den som giver sig i sällskap med dårar, honom går det illa.
Celui qui marche avec les sages sera sage; l’ami des insensés leur deviendra semblable.
21 Syndare förföljas av olycka, men de rättfärdiga få till lön vad gott är.
Le mal poursuit les pécheurs; et aux justes seront donnés des biens en récompense.
22 Den gode lämnar arv åt barnbarn, men syndarens gods förvaras åt den rättfärdige.
L’homme vertueux laisse héritiers des fils et des petits-fils; et est réservé pour le juste le bien du pécheur.
23 De fattigas nyodling giver riklig föda, men mången förgås genom sin orättrådighet.
Il y a beaucoup de fruits dans les novales des pères; et c’est pour d’autres qu’ils sont amassés sans jugement.
24 Den som spar sitt ris, han hatar sin son, men den som älskar honom agar honom i tid.
Celui qui épargne la verge hait son fils; mais celui qui l’aime le corrige fortement.
25 Den rättfärdige får äta, så att hans hunger bliver mättad, men de ogudaktigas buk måste lida brist.
Le juste mange et remplit son âme; mais le ventre des impies est insatiable.
