< Ordspråksboken 12 >

1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
Celui qui aime l’instruction aime la science; celui qui hait la réprimande est insensé.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
Celui qui est bon obtient la faveur de Yahweh, mais Yahweh condamne l’homme de malice.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
L’homme ne s’affermit pas par la méchanceté, mais la racine des justes ne sera pas ébranlée.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
Une femme vertueuse est la couronne de son mari, mais la femme sans honneur est comme la carie dans ses os.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
Les pensées des justes sont l’équité; les conseils des méchants, la fraude.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
Les paroles des méchants sont des pièges de mort, mais la bouche des hommes droits les sauve.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Le méchant fait un tour, et il n’est plus; mais la maison des justes reste debout.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
L’homme est estimé dans la mesure de son intelligence; mais l’homme au cœur pervers sera méprisé.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Mieux vaut un homme humble qui suffit à ses besoins, qu’un glorieux manquant de pain.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
Le juste s’occupe de son bétail, mais les entrailles des méchants sont cruelles.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
Celui qui cultive son champ est rassasié de pain, mais celui qui poursuit des choses inutiles est dépourvu de sens.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
Le méchant convoite la proie des méchants, mais la racine des justes donne son fruit.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
Il y a dans le péché des lèvres un piège funeste, mais le juste se tire de la détresse.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
C’est par le fruit de sa bouche qu’on est rassasié de biens, et il sera rendu à chacun suivant l’œuvre de ses mains.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
La voie de l’insensé est droite à ses yeux, mais le sage écoute les conseils.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
L’insensé laisse voir aussitôt sa colère, mais l’homme prudent sait dissimuler un outrage.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
Celui qui proclame la vérité dit ce qui est juste, et le faux témoin profère la perfidie.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
Tel qui parle inconsidérément blesse comme un glaive, mais la langue des sages procure la guérison.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
La langue véridique restera toujours, mais la langue mensongère est confondue en un clin d’œil.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
La fraude est dans le cœur de ceux qui méditent le mal, mais la joie est pour ceux qui conseillent la paix.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
Aucun malheur n’arrive au juste, mais les méchants sont accablés de maux.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
Les lèvres menteuses sont en horreur à Yahweh, mais ceux qui agissent selon la vérité lui sont agréables.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
L’homme prudent cache sa science, mais le cœur de l’insensé publie sa folie.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
La main vigilante dominera, mais la main indolente sera tributaire.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
Le chagrin dans le cœur de l’homme l’abat, mais une bonne parole le réjouit.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
Le juste montre la voie à son ami, mais la voie des méchants les égare.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
Le paresseux ne rôtit pas son gibier, mais l’activité est pour l’homme un précieux trésor.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
Dans le sentier de la justice est la vie, et dans le chemin qu’elle trace l’immortalité.

< Ordspråksboken 12 >