< Ordspråksboken 12 >
1 Den som älskar tuktan, han älskar kunskap, men oförnuftig är den som hatar tillrättavisning.
Tərbiyəni sevən biliyi sevər, Məzəmmətə nifrət edən şüursuzdur.
2 Den gode undfår nåd av HERREN, men den ränkfulle varder av honom fördömd.
Rəbb yaxşı adamdan razı qalar, Pisniyyət adamı isə məhkum edər.
3 Ingen människa bliver beståndande genom ogudaktighet, men de rättfärdigas rot kan icke rubbas.
İnsan şərlə möhkəm olmaz, Salehinsə kökü sarsılmaz.
4 En idog hustru är sin mans krona, men en vanartig är såsom röta i hans ben.
Xeyirxah arvad ərinin tacıdır, Adbatıran qadın çürümüş sümüyə oxşar.
5 De rättfärdigas tankar gå ut på vad rätt är, men de ogudaktigas rådklokhet går ut på svek.
Salehlərin məqsədi ədalətdir, Şər insanların məsləhəti hiyləgərlikdir.
6 De ogudaktigas ord ligga på lur efter blod, men de redliga räddas genom sin mun.
Şər adamların sözləri ölüm üçün pusqu qurar, Əməlisalehlər dili ilə xilas olar.
7 De ogudaktiga varda omstörtade och äro så icke mer, men de rättfärdigas hus består.
Pislər yıxılıb məhv olar, Salehin evi dağılmaz.
8 I mån av sitt vett varder en man prisad, men den som har ett förvänt förstånd, han bliver föraktad.
İnsan ağıllı sözlərinə görə təriflənər, Qəlbində hiylə olanlara xor baxılar.
9 Bättre är en ringa man, som likväl har en tjänare, än den som vill vara förnäm och saknar bröd.
Şöhrətsiz, lakin qul sahibi olan insan Lovğalanan, lakin çörəyə möhtac adamdan yaxşıdır.
10 Den rättfärdige vet huru hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt.
Saleh insan hətta heyvanlarının ehtiyacını duyar, Şər insanın mərhəmətində də zalımlıq var.
11 Den som brukar sin åker får bröd till fyllest, men oförståndig är den som far efter fåfängliga ting.
Torpağını əkib-becərən doyunca çörək yeyər, Qanmaz boş şeylərin ardınca gedər.
12 Den ogudaktige vill in i det nät som fångar de onda, men de rättfärdigas rot skjuter skott.
Şər adam pislərin şikarına qibtə edər, Salehin kökü pöhrələnər.
13 Den som är ond bliver snärjd i sina läppars synd, men den rättfärdige undkommer ur nöden
Pis adamı itaətsiz dili tələyə salar, Saleh dara düşsə də, oradan salamat qurtarar.
14 Sin muns frukt får envar njuta sig fullt till godo, och vad en människas händer hava förövat, det varder henne vedergällt.
İnsanın dilindən yaxşı söz çıxarsa, bol xeyir tapar, Əlinin zəhmətinin əvəzini alar.
15 Den oförnuftige tycker sin egen väg vara den rätta, med den som är vis lyssnar till råd.
Səfehin yolu öz gözündə düz görünər, Hikmətli adam nəsihəti dinlər.
16 Den oförnuftiges förtörnelse bliver kunnig samma dag, men den som är klok, han döljer sin skam
Səfeh dərhal qəzəbini üzə verər, Uzaqgörən şərəfsizliyin üstünü örtər.
17 Den som talar vad rätt är, han främjar sanning, men ett falskt vittne talar svek.
Doğru şahid həqiqəti danışar, Yalançı şahid hiylə qurar.
18 Mången talar i obetänksamhet ord som stinga likasom svärd, men de visas tunga är en läkedom.
Düşünmədən danışanın dili qılınc kimi yaralar, Hikmətlinin dili isə insanları sağaldar.
19 Sannfärdiga läppar bestå evinnerligen, men en lögnaktig tunga allenast ett ögonblick.
Düz söz əbədi yaşar, Yalanın ömrü az olar.
20 De som bringa ont å bane hava falskhet i hjärtat, men de som stifta frid, de undfå glädje.
Şər quranın qəlbində hiylə olar, Nəsihət verib sülhə çağıran sevinc tapar.
21 Intet ont vederfares den rättfärdige, men över de ogudaktiga kommer olycka i fullt mått.
Saleh heç vaxt bəlaya düşməz, Pislərin başı bəla ilə dolu olar.
22 En styggelse för HERREN äro lögnaktiga låppar, men de som handla redligt behaga honom väl.
Rəbb yalançı dilə ikrah edər, Həqiqəti yerinə yetirənlərdən isə razı qalar.
23 En klok man döljer sin kunskap, men dårars hjärtan ropa ut sitt oförnuft.
Uzaqgörən bildiyini özü üçün saxlar, Axmaq qəlbinin səfehliyini hamıya yayar.
24 De idogas hand kommer till välde, men en lat hand måste göra trältjänst.
Çalışqanın əli özünü ağa edər, Tənbəllik insanı qula çevirər.
25 Sorg i en mans hjärta trycker det ned, men ett vänligt ord skaffar det glädje.
Qəlbi narahat olanın qəddi əyilər, Xoş söz könlü şad edər.
26 Den rättfärdige visar sin vän till rätta, men de ogudaktigas väg för dem själva vilse.
Saleh insan qonşusuna da yol göstərər, Lakin şər insanın yolu dolaşıqdır.
27 Den late får icke upp något villebråd, men idoghet är för människan en dyrbar skatt.
Tənbəlin əlinə ov düşsə də, onu bişirməz, Çalışqan qiymətli sərvətə çatar.
28 På rättfärdighetens väg är liv, och där dess stig går fram är frihet ifrån död.
Salehliyin yollarında həyat var, Kim bu yolla getsə, orada ölüm tapmaz.