< Ordspråksboken 11 >

1 Falsk våg är en styggelse för HERREN, men full vikt behagar honom väl.
La balance fausse est en horreur à Yahweh, mais le poids juste lui est agréable.
2 När högfärd kommer, kommer ock smälek, men hos de ödmjuka är vishet.
Si l’orgueil vient, viendra aussi l’ignominie; mais la sagesse est avec les humbles.
3 De redligas ostrafflighet vägleder dem, men de trolösas vrånghet är dem till fördärv.
L’innocence des hommes droits les dirige, mais les détours des perfides les ruinent.
4 Gods hjälper intet på vredens dag men rättfärdighet räddar från döden.
Au jour de la colère, la richesse ne sert de rien, mais la justice délivre de la mort.
5 Den ostraffliges rättfärdighet gör hans väg jämn, men genom sin ogudaktighet faller den ogudaktige.
La justice de l’homme intègre dirige ses voies, mais le méchant tombe par sa méchanceté.
6 De redligas rättfärdighet räddar dem, men de trolösa fångas genom sin egen lystnad.
La justice des hommes droits les délivre, mais les perfides sont pris par leur propre malice.
7 När en ogudaktig dör, varder hans hopp om intet; ja, ondskans väntan bliver om intet.
Quand meurt le méchant, son espoir périt, et l’attente du pervers est anéantie.
8 Den rättfärdige räddas ur nöden, och den ogudaktige får träda i hans ställe.
Le juste est délivré de l’angoisse, et le méchant y tombe à sa place.
9 Genom sin mun fördärvar den gudlöse sin nästa, men genom sitt förstånd bliva de rättfärdiga räddade.
Par sa bouche l’impie prépare la ruine de son prochain, mais les justes seront délivrés par la science.
10 När det går de rättfärdiga väl, fröjdar sig staden, och när de ogudaktiga förgås, råder jubel.
Quand les justes sont heureux, la ville se réjouit; quand les méchants périssent, on pousse des cris de joie.
11 Genom de redligas välsignelse varder en stad upphöjd, men genom de ogudaktigas mun brytes den ned.
Par la bénédiction des hommes droits la ville prospère; elle est renversée par la bouche des impies.
12 Den är utan vett, som visar förakt för sin nästa; en man med förstånd tiger stilla.
Celui qui méprise son prochain est dépourvu de sens, mais l’homme intelligent se tait.
13 Den som går med förtal, han förråder din hemlighet, den som har ett trofast hjärta döljer vad han får veta.
Le médisant dévoile les secrets, mais l’homme au cœur fidèle tient la chose cachée.
14 Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, där de rådvisa äro många, där går det väl.
Quand la direction fait défaut, le peuple tombe; le salut est le grand nombre des conseillers.
15 En som går i borgen för en annan, honom går det illa, den som skyr att giva handslag, han är trygg.
Qui cautionne un inconnu s’en repent, mais celui qui craint de s’engager est en sécurité.
16 En skön kvinna vinner ära, och våldsverkare vinna rikedom.
La femme qui a de la grâce obtient la gloire, les hommes énergiques acquièrent la richesse.
17 En barmhärtig man gör väl mot sig själv men den grymme misshandlar sitt eget kött.
L’homme charitable fait du bien à son âme, mais l’homme cruel afflige sa propre chair.
18 Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet får en säker lön.
Le méchant fait un travail trompeur, mais celui qui sème la justice a une récompense assurée.
19 Den som står fast i rättfärdighet, han vinner liv, men den som far efter ont drager över sig död.
La justice conduit à la vie, mais celui qui poursuit le mal va à la mort.
20 En styggelse för HERREN äro de vrånghjärtade, men de vilkas väg är ostrafflig behaga honom väl.
Les hommes au cœur pervers sont en abomination à Yahweh, mais ceux qui sont intègres en leur voie sont l’objet de ses complaisances.
21 De onda bliva förvisso icke ostraffade, men de rättfärdigas avkomma får gå fri.
Non, le méchant ne restera pas impuni, mais la postérité des justes sera sauvée.
22 Såsom en gyllene ring i svinets tryne, så är skönhet hos en kvinna som saknar vett.
Un anneau d’or au nez d’un pourceau, telle est la femme belle et dépourvue de sens.
23 Vad de rättfärdiga önska får i allo en god fullbordan, men vad de ogudaktiga kunna hoppas är vrede.
Le désir des justes, c’est uniquement le bien; l’attente des méchants, c’est la fureur.
24 Den ene utströr och får dock mer, den andre spar över hövan, men bliver allenast fattigare.
Celui-ci donne libéralement et s’enrichit; cet autre épargne outre mesure et s’appauvrit.
25 Den frikostige varder rikligen mättad, och den som vederkvicker andra, han bliver själv vederkvickt.
L’âme bienfaisante sera rassasiée, et celui qui arrose sera lui-même arrosé.
26 Den som håller inne sin säd, honom förbannar folket, den som lämnar ut sin säd, över hans huvud kommer välsignelse.
Celui qui retient le blé est maudit du peuple, mais la bénédiction est sur la tête de celui qui le vend.
27 Den som vinnlägger sig om vad gott är, han strävar efter nåd, men den son söker vad ont är, över honom kommer ock ont.
Celui qui recherche le bien trouve la faveur, mais celui qui cherche le mal, le mal l’atteindra.
28 Den som förtröstar på sin rikedom, han kommer på fall, men de rättfärdiga skola grönska likasom löv.
Celui qui se confie dans sa richesse tombera, mais les justes germeront comme le feuillage.
29 Den som drager olycka över sitt hus, han får vind till arvedel, och den oförnuftige bliver träl åt den som har ett vist hjärta.
Celui qui trouble sa maison héritera le vent, et l’insensé sera l’esclave de l’homme sage.
30 Den rättfärdiges frukt är ett livets träd, och den som är vis, han vinner hjärtan.
Le fruit du juste est un arbre de vie, et qui fait la conquête des âmes est sage.
31 Se, den rättfärdige får sin lön på jorden; huru mycket mer då den ogudaktige och syndaren!
Si le juste reçoit sur la terre une rétribution de peines, combien plus le méchant et le pécheur!

< Ordspråksboken 11 >