Ordspråksboken 10
1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
Pwovèb a Salomon yo. Yon fis ki saj fè papa li kontan, men yon fis ki plen ak foli se yon gwo doulè pou manman l.
2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
Richès ranmase pa mechanste pa reyisi, men ladwati delivre soti nan lanmò.
3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
SENYÈ a p ap kite moun ladwati yo grangou, men l ap rejte lanvi mechan an.
4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
Malere se sila ki travay ak men lach; men lamen moun dilijan an, anrichi.
5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
Sila ki fè rekòlt nan gran sezon an a, se yon fis ki aji ak sajès; men sila ki dòmi nan lè rekòlt la, fè gwo wont.
6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Benediksyon se sou tèt a moun dwat la; men bouch mechan an kache vyolans.
7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
Memwa a moun dwat la beni; men non mechan an vin pouri.
8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Saj nan kè yo va resevwa lòd chèf la; men yon moun fou ki pale anpil ap pèdi.
9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
Sila ki mache ak entegrite a, mache an sekirite; men sila ki fè wout kwochi a va vin dekouvri.
10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Sila ki bat zye a, koze pwoblèm, e moun fou a ki pale anpil, fè dega.
11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Bouch a moun dwat se yon fontèn dlo lavi, men bouch a mechan an kache vyolans.
12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
Rayisman pwovoke konfli; men lanmou kouvri tout fot.
13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
Sou lèv a moun ki konn disène, nou twouve sajès; men gen baton pou do a sila ki manke konprann nan.
14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
Moun saj yo ranmase konesans; men ak bouch moun fou a, destriksyon an toupre.
15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
Byen a moun rich se yon sitadèl pou li. Sa ki detwi malere a se mizè.
16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
Salè a moun dwat se lavi; revni a mechan an se pinisyon.
17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
Sila ki swiv enstriksyon an, sou wout lavi; men sila ki pa tande repwòch la vin egare nèt.
18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
Sila ki kache rayisman an gen lèv k ap bay manti; e sila ki gaye difamasyon an se yon moun fou.
19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
Lè gen anpil pawòl, transgresyon pa kab evite; men sila ki frennen lèv li gen sajès.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
Lang a moun dwat yo se tankou ajan pi chwazi a; men kè a mechan an vo piti.
21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
Lèv a moun dwat yo fè anpil moun manje; men moun fou yo mouri akoz mank bon konprann.
22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
Benediksyon SENYÈ a fè moun rich; konsa li pa mele ak chagren.
23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
Fè mal se tankou fè spò pou moun san konprann nan; e se konsa sajès la ye pou moun entèlijan an.
24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
Sa ke mechan an pè a, ap rive sou li; men sa ke moun dwat la vle, va vin reyisi.
25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
Lè toubiyon an fin pase, mechan an vin disparèt; men moun dwat la gen yon fondasyon etènèl.
26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
Tankou vinèg anba dan ak lafimen nan zye; se konsa parese a ye pou sila ki voye li yo.
27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
Lakrent SENYÈ a pwolonje lavi; men lane mechan yo va kout.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
Lespwa a moun dwat la se kè kontan; men entansyon mechan an va peri.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
Chemen Bondye a se yon sitadèl pou moun dwat yo; men destriksyon nèt pou tout ouvriye inikite yo.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
Moun ladwati a p ap janm souke; men mechan yo p ap demere nan peyi a.
31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
Bouch a moun dwat la koule ak sajès; men lang pèvès la vin koupe.
32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
Lèv a moun dwat yo fè parèt sa ki bon; men bouch a mechan an, sa ki pèvèti.
