< Ordspråksboken 10 >

1 Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.
Salomos ordsprog. Viis søn glæder sin fader, tåbelig søn er sin moders sorg.
2 Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.
Gudløsheds skatte gavner intet, men retfærd redder fra død.
3 HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.
HERREN lader ej en retfærdig sulte, men gudløses attrå støder han fra sig.
4 Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.
Doven hånd skaber fattigdom, flittiges hånd gør rig.
5 En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.
En klog søn samler om sommeren, en dårlig sover om høsten.
6 Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Velsignelse er for retfærdiges hoved, på uret gemmer gudløses mund.
7 Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.
Den retfærdiges minde velsignes, gudløses navn smuldrer hen.
8 Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Den vise tager mod påbud, den brovtende dåre styrtes.
9 Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.
Hvo lydefrit vandrer, vandrer trygt; men hvo der går krogveje, ham går det ilde.
10 Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.
Blinker man med øjet, volder man ondt, den brovtende dåre styrtes.
11 Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.
Den retfærdiges mund er en livsens kilde, på uret gemmer gudløses mund.
12 Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.
Had vækker Splid, Kærlighed skjuler alle Synder.
13 På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.
På den kloges Læber fnder man Visdom, Stok er til Ryg på Mand uden Vid.
14 De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.
De vise gemmer den indsigt, de har, Dårens Mund er truende Våde.
15 Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.
Den riges Gods er hans faste Stad, Armod de ringes Våde.
16 Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.
Den retfærdiges Vinding tjener til Liv, den gudløses Indtægt til Synd.
17 Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.
At vogte på Tugt er Vej til Livet, vild farer den, som viser Revselse fra sig.
18 Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.
Retfærdige Læber tier om Had, en Tåbe er den, der udspreder Rygter.
19 Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.
Ved megen Tale undgås ej Brøde, klog er den, der vogter sin Mund.
20 Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
Den retfærdiges Tunge er udsøgt Sølv, gudløses Hjerte er intet værd.
21 Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.
Den retfærdiges Læber nærer mange, Dårerne dør af Mangel på Vid.
22 Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill
HERRENs Velsignelse, den gør rig, Slid og Slæb lægger intet til.
23 Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.
For Tåben er Skændselsgerning en Leg, Visdom er Leg for Mand med Indsigt.
24 Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
Hvad en gudløs frygter, kommer over hans Hoved, hvad retfærdige ønsker, bliver dem givet.
25 När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.
Når Storm farer frem, er den gudløse borte, den retfærdige står på evig Grund.
26 Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.
Som Eddike for Tænder og Røg for Øjne så er den lade for dem, der sender ham.
27 HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.
HERRENs Frygt lægger dage til, gudløses År kortes af.
28 De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.
Retfærdige har Glæde i Vente, gudløses Håb vil briste.
29 HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.
For lydefri Vandel er HERREN et Værn, men en Rædsel for Udådsmænd.
30 Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.
Den retfærdige rokkes aldrig, ikke skal gudløse bo i Landet.
31 Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.
Den retfærdiges Mund bærer Visdoms Frugt, den falske Tunge udryddes.
32 Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.
Den retfærdiges Læber søger yndest, gudløses Mund bærer Falskheds Frugt.

< Ordspråksboken 10 >