< Ordspråksboken 1 >

1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
Sprüche Salomos, des Sohnes Davids, des Königs von Israel,
2 Av dem kan man lära vishet och tukt,
daß man Weisheit und Zucht erlerne und verständige Reden verstehe,
3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
daß man Gedankenzucht erlange, Rechtssinn, Urteilskraft und Aufrichtigkeit;
4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
damit den Einfältigen Klugheit, den Jünglingen Erkenntnis und Besonnenheit verliehen werde.
5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
Wer weise ist, hört darauf und vermehrt seine Kenntnisse, und wer verständig ist, eignet sich Fertigkeiten an,
6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
damit er Sprichwörter und bildliche Rede verstehe, die Worte der Weisen und ihre Rätsel.
7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
Die Furcht des HERRN ist der Anfang der Erkenntnis; nur Toren verachten Weisheit und Zucht!
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
Höre, mein Sohn, die Unterweisung deines Vaters und verwirf nicht die Lehre deiner Mutter!
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
Denn sie sind ein schöner Kranz für dein Haupt und ein Geschmeide um deinen Hals.
10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
Mein Sohn, wenn dich Sünder überreden wollen, so willige nicht ein,
11 Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
wenn sie sagen: «Komm mit uns, wir wollen auf Blut lauern, wir wollen dem Unschuldigen ohne Ursache nachstellen;
12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
wir wollen sie verschlingen wie der Scheol die Lebendigen, als sänken sie unversehens ins Grab! (Sheol h7585)
13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
Wir wollen allerlei kostbares Gut gewinnen und unsre Häuser füllen mit Raub;
14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
schließe dich uns auf gut Glück an, wir wollen gemeinsame Kasse führen!»
15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
Mein Sohn, geh nicht mit ihnen auf dem Wege, halte deinen Fuß zurück von ihrem Pfad!
16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
Denn ihre Füße laufen zum Bösen und eilen Blut zu vergießen.
17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
Denn vergeblich wird das Netz ausgespannt vor den Augen aller Vögel;
18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
sie aber lauern auf ihr eigenes Blut und stellen ihrem eigenen Leben nach.
19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
Dies ist das Schicksal aller, die nach [ungerechtem] Gewinn trachten: er kostet seinen Besitzern die Seele!
20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
Die Weisheit ruft draußen laut, öffentlich läßt sie ihre Stimme hören;
21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
im ärgsten Straßenlärm schreit sie, an den Pforten der Stadttore hält sie ihre Reden:
22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
Wie lange wollt ihr Einfältigen die Einfalt lieben und ihr Spötter Lust am Spotten haben und ihr Toren Erkenntnis hassen?
23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
Kehret um zu meiner Zurechtweisung! Siehe, ich will euch meinen Geist sprudeln lassen, euch meine Worte kundtun!
24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
Darum, weil ich rufe und ihr mich abweiset, weil ich meine Hand ausstrecke und niemand darauf achtet,
25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
weil ihr vielmehr allen meinen Rat verwerfet und meine Zurechtweisung nicht begehret,
26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
so werde auch ich eures Unglücks lachen und euer spotten,
27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
wenn das, was ihr fürchtet, wie ein Wetter über euch kommt und euer Schicksal euch wie ein Wirbelsturm überraschen wird, wenn euch Angst und Not überfällt.
28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
Dann werden sie mich anrufen, aber ich werde nicht antworten; sie werden mich eifrig suchen und nicht finden,
29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
darum, daß sie die Erkenntnis gehaßt und die Furcht des HERRN nicht erwählt haben,
30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
daß sie meinen Rat nicht begehrt und alle meine Zurechtweisung verschmäht haben.
31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
Darum sollen sie von der Frucht ihres eigenen Weges essen und von ihren eigenen Ratschlägen genug bekommen!
32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
Denn ihre Verirrung bringt die Einfältigen um, und ihre Sorglosigkeit stürzt die Toren ins Verderben.
33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
Wer aber mir gehorcht, wird sicher wohnen und kein Unheil fürchten müssen.

< Ordspråksboken 1 >