Ordspråksboken 1
1 Detta är Salomos ordspråk, Davids sons, Israels konungs.
Hiche hi Israel leng David chapa Solomon thuchih ho ahi.
2 Av dem kan man lära vishet och tukt,
Hiche hi mihemten chihna le kigah chahna, thuchih kiseiho hi ipi kiseina ham, ti ahetdoh theina diu ahi.
3 så ock att förstå förståndigt tal. Av dem kan man undfå tuktan till insikt och lära rättfärdighet, rätt och redlighet.
Chule ahoi-apha adihlam'a kihilna kisan them'a adih le thudih agom'a kisanlut ding,
4 De kunna giva åt de fåkunniga klokhet, åt den unge kunskap och eftertänksamhet.
Chuteng milham ho dinga lunglim-geh'a hinna, chule khangdong hon hetna le thil detkhen themna anei diu ahi.
5 Genom att höra på dem förökar den vise sin lärdom och förvärvar den förståndige rådklokhet.
Miching jeng jong khodah'a thepna alambe ding, hetkhenna nei mihem in jong kihilchahna alambe ding ahi.
6 Av dem lär man förstå ordspråk och djupsinnigt tal, de vises ord och deras gåtor.
Hiche thuchih kiseiho le thil umdan hetthemna anei ding, miching hon thu asei teng, thulem aseidoh jouseu hettheina tha anei ding ahi.
7 HERRENS fruktan är begynnelsen till kunskap; vishet och tuktan föraktas av oförnuftiga.
Yahweh Pakai ginna hi hetna dinga abulpi ahin, mingol hon vang chihna le hilchah nan asang thei poi.
8 Hör, min son, din faders tuktan, och förkasta icke din moders undervisning.
Kachapa, napan nahilna ngaijin lang, nanun nahilna jong sang teijin,
9 Ty sådant är en skön krans för ditt huvud och en kedja till prydnad för din hals.
Ijeh inem itileh, amanin nahilna jouse khotona lallukhuh'a nakikhuh ding, chule jana na ngong changa khivui oa naki'o ding ahi.
10 Min son, om syndare locka dig, så följ icke.
Kachapa michonseten jol lhah ding nago jong leu, athu'u nangai lou hel ding ahi.
11 Om de säga: "Kom med oss; vi vilja lägga oss på lur efter blod, sätta försåt för de oskyldiga, utan sak;
Amahon na henga ahin seidiu, “Hung'in cheu hitin mihem thadin ngah-ute; suhkhel neilou ho jong chu inop chabep uva ibol diuvin nga lhih tau hite.
12 såsom dödsriket vilja vi uppsluka dem levande, friska och sunda, såsom fore de ned i graven; (Sheol h7585)
Ahing changa lhankhuh in aval lhum'a abah gam bang in, eihon jong ahing in bahgam-u hitin, thina kokhuh'a lhalutsa bang in, apum chang in val lhum gam tau hite. (Sheol h7585)
13 allt vad dyrbart är skola vi vinna, vi skola fylla våra hus med byte;
Chuteng thil thupi tahtah imu diu, mi thil lelo ichomdoh hou chu in dimset'a isit diu ahi.
14 dela du med oss vår lott, alla skola vi hava samma pung" --
Keiho kom'a chan hung neijin lang, sumdip kikhong in sum khol khom u-hite, tia ahinsei diu ahi.”
15 då, min son, må du ej vandra samma väg som de. Nej, håll din fot ifrån deras stig,
Hinlah kachapa, amaho toh kilhon khom hih hel'in, amaho lam lhahna akon chun kidalse jon,
16 ty deras fötter hasta till vad ont är, och äro snara, när det gäller att utgjuta blod.
Ajeh chu amaho thilpha lou bolnan akeng-u ajangkhai in, gangtah in thisan aso jiuve.
17 Ty väl är det fåfängt, då man vill fånga fåglar, att breda ut nätet i hela flockens åsyn.
Hijeh chun vachan ao nading thang kikam amu teng, pannabei asoh jitai.
18 Men dessa ligga på lur efter sitt eget blod, de sätta försåt för sina egna liv.
Hitobang miho hin ama hole amaho thisan sodohna dinga midang achan lhih jiu ahin, amaho thina ding jenga bou mi achan jiu ahi.
19 Så går det envar som söker orätt vinning: sin egen herre berövar den livet.
Koi hileh hitobang pumtho changa ama phatchomna ding ngaito bang bep ahiuvin, thil lelo neipa ahivang in thina atoh jitan ahi.
20 Visheten höjer sitt rop på gatan, på torgen låter hon höra sin röst.
Chihna hin lamlen lah'a kho asamjin, japi lah jenga jong ogin kithong tah'in apeng jin ahi.
21 I bullrande gathörn predikar hon; där portarna i staden öppna sig, där talar hon sina ord:
Chihna hi lamlen dunga jong apeng jah jeng in, khopi kelkot mai'a jong thu aphong doh jin ahi.
22 Huru länge, I fåkunnige, skolen I älska fåkunnighet? Huru länge skola bespottarna hava sin lust i bespottelse och dårarna hata kunskap?
“Vo mihemte, itih chanpi mihem mei meija hin ding nagot u-ham, anop nop'a paohon itih chanpi michunga nanop pao diu ham? Angol hon itih chanpi hetna nathet diu hitam?
23 Vänden om och akten på min tillrättavisning; se, då skall jag låta min ande flöda för eder jag skall låta eder förnimma mina ord.
Kathumop nahi ngai phau vin, ajeh chu keiman nangho dinga kalunggel ngaito kasei ding, chuteng kathuseija kon chihna nalam doh diu ahi.
24 Eftersom I icke villen höra, när jag ropade, eftersom ingen aktade på, när jag räckte ut min hand,
Ijeh inem itileh keiman nang ho kakou un, nang hon nei donbut deh pouve. Kakhut ban in kahin sang uvin, iman jong nagel deh pouvin ahi.
25 eftersom I läten allt mitt råd fara och icke villen veta av min tillrättavisning
Kahilna abonchan nadonse pouvin, kagihsal na jouse jong khatcha nadonse pouvin ahi.
26 därför skall ock jag le vid eder ofärd och bespotta, när det kommer, som I frukten,
Hijeh chun hahsatna dinmun nalhun teng uleh kanuisat diu, manthah nan nalhun den tengu jong leh kanuisat ding nahiuve.
27 ja, när det I frukten kommer såsom ett oväder, när ofärden nalkas eder såsom en storm och över eder kommer nöd och ångest.
Huipi hattah banga manthahnan nahin lhun khum diu, chimpei banga hahsatna nahin to diu, chule gim le hesoh hoise tah in nalhun dendiu hijongleh ka khohsah louhel ding nahi tauve.
28 Då skall man ropa till mig, men jag skall icke svara, man skall söka mig, men icke finna mig.
Hinlah amahon panpi ngaija eihin kou-diu, keiman kadonbut dehlou diu, gil tah'a eihol jing diu, ahin eihol doh jou deh lou diu ahi.
29 Därför att de hatade kunskap och icke funno behag i HERRENS fruktan,
Ajeh chu amahon hetna athet uvin, Yahweh Pakai gin ding jong alheng deh pouvin ahi.
30 ej heller ville följa mitt råd, utan föraktade all min tillrättavisning,
Amahon kahilna asang pouvin, kagih salna jouse jong pannabei aso tauvin ahi.
31 därför skola de få äta sina gärningars frukt och varda mättade av sina egna anslag.
Chule amahon anop chabep uva atoh-gau aneh diu, thilpha lou angaito jouseu thao twi banga jol lha diu ahi.
32 Ty av sin avfällighet skola de fåkunniga dräpas. och genom sin säkerhet skola dårarna förgås.
Ajeh chu amahon lamdih jot louvin, milham ho chunga thina alhung lo jitan, lungthim beiho kiletsahna chu amaho manthahna asoh jin ahi.
33 Men den som hör mig, han skall bo i trygghet och vara säker mot olyckans skräck.
Koi hileh kasei phatah'a ngaija chun lungmonna anei ding, gin ding neiloua lungmong sel'a cheng jing ding ahi.”
