Filipperbrevet 4
1 Därför, mina älskade och efterlängtade bröder, min glädje och min krona, stån fasta i Herren med detta sinne, I mina älskade.
So then, my dear Brothers, whom I am longing to see — you who are my joy and my crown, stand fast in union with the Lord, dear friends.
2 Evodia förmanar jag, och Syntyke förmanar jag att de skola vara ens till sinnes i Herren.
I entreat Euodia, and I entreat Syntyche, to live in harmony, in union with the Lord;
3 Ja, också till dig, min Synsygus -- du som med rätta bär det namnet -- har jag en bön: Var dessa kvinnor till hjälp, ty jämte mig hava de kämpat i evangelii tjänst, de såväl som Klemens och mina andra medarbetare, vilkas namn äro skrivna i livets bok.
yes, and I ask you, my true comrade, to help them, remembering that they toiled by my side in spreading the Good News; and so, too, did Clement and my other fellow-workers, whose names are ‘in the Book of Life.’
4 Glädjen eder i Herren alltid. Åter vill jag säga: Glädjen eder.
All joy be yours at all times in your union with the Lord. Again I repeat — All joy be yours.
5 Låten edert saktmod bliva kunnigt för alla människor. Herren är nära!
Let your forbearing spirit be plain to every one. The Lord is near.
6 Gören eder intet bekymmer, utan låten i allting edra önskningar bliva kunniga inför Gud, genom åkallan och bön, med tacksägelse.
Do not be anxious about anything; but under all circumstances, by prayer and entreaty joined with thanksgiving, make your needs known to God.
7 Så skall Guds frid, som övergår allt förstånd, bevara edra hjärtan och edra tankar, i Kristus Jesus.
Then the Peace of God, which is beyond all human understanding, will stand guard over your hearts and thoughts, through your union with Christ Jesus.
8 För övrigt, mina bröder, vad sant är, vad värdigt, vad rätt, vad rent är, vad som är älskligt och värt att akta, ja, allt vad dygd heter, och allt som förtjänar att prisas -- tänken på allt sådant.
In conclusion, Brothers, wherever you find anything true or honourable, righteous or pure, loveable or praiseworthy, or if ‘virtue’ and ‘honour’ have any meaning, there let your thoughts dwell.
9 Detta, som I haven lärt och inhämtat och haven hört av mig och sett hos mig, det skolen I göra; och så skall fridens Gud vara med eder.
All that you learned and received and heard and saw in me put into practice continually; and then God, the giver of peace, will be with you.
10 Det har varit för mig en stor glädje i Herren att I nu omsider haven kommit i en så god ställning, att I haven kunnat tänka på mitt bästa. Dock, I tänkten nog också förut därpå, men I haden icke tillfälle att göra något.
It was a matter of great joy to me, as one in union with the Lord, that at length your interest in me had revived. The interest indeed you had, but not the opportunity.
11 Icke som om jag härmed ville säga att något har fattats mig; ty jag har lärt mig att vara nöjd med de omständigheter i vilka jag är.
Do not think that I am saying this under the pressure of want. For I, however I am placed, have learned to be independent of circumstances.
12 Jag vet att finna mig i ringhet, jag vet ock att finna mig i överflöd. Med vilken ställning och vilka förhållanden som helst är jag förtrogen: jag kan vara mätt, och jag kan vara hungrig; jag kan hava överflöd, och jag kan lida brist.
I know how to face humble circumstances, and I know how to face prosperity. Into all and every human experience I have been initiated — into plenty and hunger, into prosperity and want.
13 Allt förmår jag i honom som giver mig kraft.
I can do everything in the strength of him who makes me strong!
14 Dock gjorden I väl däri att I visaden mig deltagande i mitt betryck.
Yet you have acted nobly in sharing my troubles.
15 I veten ju ock själva, I filipper, att under evangelii första tid, då när jag hade dragit bort ifrån Macedonien, ingen annan församling än eder trädde i sådan förbindelse med mig, att räkning kunde föras över "utgivet och mottaget".
And you at Philippi know, as well as I, that in the early days of the Good News — at the time when I had just left Macedonia — no Church, with the one exception of yourselves, had anything to do with me as far as giving and receiving are concerned.
16 Ty medan jag ännu var i Tessalonika, sänden I mig både en och två gånger vad jag behövde. --
Indeed, even while I was still in Thessalonica, you sent more than once to relieve my wants.
17 Icke som om jag skulle åstunda själva gåvan; nej, vad jag åstundar är en sådan frukt därav, som rikligen kommer eder själva till godo.
It is not that I am anxious for your gifts, but I am anxious to see the abundant return that will be placed to your account. I have enough of everything, and to spare.
18 Jag har nu fått ut allt, och det i överflödande mått. Jag har fullt upp, sedan jag av Epafroditus har mottagit eder gåva, "en välbehaglig lukt", ett offer som täckes Gud och behagar honom väl.
My wants are fully satisfied, now that I have received from Epaphroditus the gifts which you sent me — the sweet fragrance of a sacrifice acceptable and pleasing to God.
19 Så skall ock min Gud, efter sin rikedom, i fullt mått och på ett härligt sätt i Kristus Jesus giva eder allt vad I behöven.
And my God, out of the greatness of his wealth, will, in glory, fully satisfy your every need, through your union with Christ Jesus.
To him, our God and Father, be ascribed all glory for every and ever. Amen. (aiōn g165)
21 Hälsen var och en av de heliga i Kristus Jesus. De bröder som äro här hos mig hälsa eder.
Give my greeting to every one of the People of Christ Jesus. The Brothers who are with me send your their greetings.
22 Alla de heliga hälsa eder, först och främst de som höra till kejsarens hus.
All Christ’s People here, and especially those who belong to the Emperor’s household, send theirs.
23 Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.
May the blessing of the Lord Jesus Christ rest on your souls.
