< Filemonbrevet 1 >

1 Paulus, Kristi Jesu fånge, och brodern Timoteus hälsa Filemon, vår älskade broder och medarbetare,
These things speak thou, and exhort, and inculcate, with all authority; and let no one despise thee.
2 och Appfia, vår syster, och Arkippus, vår medkämpe, och den församling som kommer tillhopa i ditt hus.
and to our beloved Apphia, and to Archippus a laborer with us, and to the church in thy house.
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
Grace be with you, and peace from God our father, and from our Lord Jesus the Messiah.
4 Jag tackar min Gud alltid, när jag tänker på dig i mina böner,
I thank my God always, and remember thee in my prayers,
5 ty jag har hört om den kärlek och den tro som du har till Herren Jesus, och som du bevisar mot alla de heliga.
lo, from the time that I heard of thy faith, and of the love thou hast towards our Lord Jesus, and towards all the saints;
6 Och min bön är att den tro du har gemensam med oss må visa sig verksam, i det att du fullt inser huru mycket gott vi hava i Kristus.
that there may be a fellowship of thy faith, yielding fruits in works, and in the knowledge of all the good things ye possess in Jesus the Messiah.
7 Ty jag har fått mycken glädje och hugnad av den kärlek varmed du, min broder, har vederkvickt de heligas hjärtan.
For we have great joy and consolation, because the bowels of the saints are refreshed by thy love.
8 Därför, fastän jag med mycken frimodighet i Kristus kunde befalla dig att göra vad du nu bör göra,
Therefore I might have great freedom In the Messiah, to enjoin upon thee the things that are right.
9 beder jag dig dock hellre därom för kärlekens skull -- jag, sådan jag nu är, den gamle Paulus, han som därtill nu är en Kristi Jesu fånge;
But for love's sake, I earnestly beseech thee even I, Paul, who am aged, as thou knowest, and now also a prisoner for Jesus the Messiah.
10 ja, jag beder dig för min son, den som jag har fött i min fångenskap, för Onesimus,
I beseech thee for my son, whom I had begotten in my bonds for Onesimus;
11 som förut var ingalunda var dig till "till gagn", men som nu är både dig och mig till stort gagn.
from whom formerly thou hadst no profit, but now very profitable will he be both to thee and to me; and whom I have sent to thee.
12 Denne sänder jag här tillbaka till dig; och när jag så gör, är det såsom sände jag åstad mitt eget hjärta.
And receive thou him, as one begotten by me.
13 Jag hade väl själv velat behålla honom hos mig, så att han å dina vägnar kunde hava betjänat mig i den fångenskap som jag utstår för evangelii skull.
For I was desirous to retain him with me, that he might minister to me in thy stead, in these bonds for the gospel.
14 Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri vilja.
But I would do nothing without consulting thee; lest thy benefit should be as if by compulsion, and not with thy pleasure.
15 När han för en liten tid blev skild från dig, skedde detta till äventyrs just för att du skulle få honom igen för alltid, (aiōnios g166)
And, perhaps, also, he therefore departed from thee for a season, that thou mightest retain him for ever; (aiōnios g166)
16 nu icke längre såsom en träl, utan såsom något vida mer än en träl: såsom en älskad broder. Detta är han redan för mig i högsta måtto; huru mycket mer då för dig, han, din broder både efter köttet och i Herren!
henceforth, not as a servant, but more than a servant, a brother dear to me, and much more to thee, both in the flesh and in our Lord?
17 Om du alltså håller mig för din medbroder, så tag emot honom såsom du skulle taga emot mig själv.
If therefore thou art in fellowship with me, receive him as one of mine.
18 Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig, så för upp det på min räkning.
And if he hath wronged thee, or oweth thee aught, place it to my account.
19 Jag, Paulus, skriver här med egen hand: "Jag skall själv betala det." Jag skulle också kunna säga: "För upp det på din räkning." Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig själv.
I, Paul, have written it with my own hand, I will repay: not to say to thee, that to me thou owest thy ownself.
20 Ja, min broder, måtte jag "få gagn" av dig i Herren! Vederkvick mitt hjärta i Kristus.
Yes, my brother, let me be refreshed by thee in our Lord: refresh thou my bowels in the Messiah.
21 Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har skrivit detta till dig. Och jag vet att du kommer att göra ännu mer än jag begär.
Being confident that thou wilt hearken to me, I have written to thee: and I know that thou wilt do more than I say.
22 Och så tillägger jag: bered dig på att giva mig härbärge. Jag hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt eder.
And herewith, prepare also a house for me to lodge in; for I hope that, by your prayers, I shall be given to you.
23 Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig;
Epaphras, a fellow-captive with me in Jesus the Messiah, saluteth thee;
24 så göra ock Markus, Aristarkus, Demas och Lukas, mina medarbetare.
and Mark, and Aristarchus, and Demas, and Luke, my coadjutors.
25 Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.
The grace of our Lord Jesus the Messiah be with your spirit, my brethren. Amen.

< Filemonbrevet 1 >