Filemonbrevet 1

1 Paulus, Kristi Jesu fånge, och brodern Timoteus hälsa Filemon, vår älskade broder och medarbetare,

Paulus, Kristi Jesu fange, og broderen Timoteus til Filemon, vår kjære ven og medarbeidar,

2 och Appfia, vår syster, och Arkippus, vår medkämpe, och den församling som kommer tillhopa i ditt hus.

og til Apfia, vår syster, og til Arkippus, vår medstridsmann, og til kyrkjelyden i ditt hus:

3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.

Nåde vere med dykk og fred frå Gud, vår Fader, og Herren Jesus Kristus!

4 Jag tackar min Gud alltid, när jag tänker på dig i mina böner,

Eg takkar alltid min Gud, når eg kjem deg i hug i bønerne mine,

5 ty jag har hört om den kärlek och den tro som du har till Herren Jesus, och som du bevisar mot alla de heliga.

då eg høyrer um din kjærleik og den tru som du hev til Herren Jesus og til alle dei heilage,

6 Och min bön är att den tro du har gemensam med oss må visa sig verksam, i det att du fullt inser huru mycket gott vi hava i Kristus.

at deira samfund med deg i trui må verta verksamt for Kristus i kjennskapen til alt det gode som er i dykk.

7 Ty jag har fått mycken glädje och hugnad av den kärlek varmed du, min broder, har vederkvickt de heligas hjärtan.

For eg fekk stor gleda og trøyst ved din kjærleik, av di dei heilage er hugga i hjarta ved deg, bror!

8 Därför, fastän jag med mycken frimodighet i Kristus kunde befalla dig att göra vad du nu bör göra,

Difor, endå eg hev stort frimod i Kristus til å påleggja deg det som sømelegt er,

9 beder jag dig dock hellre därom för kärlekens skull -- jag, sådan jag nu är, den gamle Paulus, han som därtill nu är en Kristi Jesu fånge;

so bed eg då heller for kjærleiken skuld. Slik som eg er, den gamle Paulus, men no og Kristi Jesu fange,

10 ja, jag beder dig för min son, den som jag har fött i min fångenskap, för Onesimus,

bed eg deg for son min, som eg hev avla i mine lekkjor, Onesimus,

11 som förut var ingalunda var dig till "till gagn", men som nu är både dig och mig till stort gagn.

som fyrr var unyttug for deg, men no er nyttug for deg og for meg, han som eg sender attende til deg.

12 Denne sänder jag här tillbaka till dig; och när jag så gör, är det såsom sände jag åstad mitt eget hjärta.

Tak du imot honom, det er mitt eiga hjarta!

13 Jag hade väl själv velat behålla honom hos mig, så att han å dina vägnar kunde hava betjänat mig i den fångenskap som jag utstår för evangelii skull.

Eg hadde hug til å få hava honom hjå meg, so han i din stad kunde tena meg i mine lekkjor for evangeliet,

14 Men utan ditt samtycke ville jag intet göra, ty det goda du gjorde skulle ju icke ske såsom av tvång, utan göras av fri vilja.

men utan ditt samtykkje vilde eg ingen ting gjera, so din godleik ikkje skulde vera liksom av tvang, men av fri vilje.

15 När han för en liten tid blev skild från dig, skedde detta till äventyrs just för att du skulle få honom igen för alltid, (aiōnios g166)

For kann henda han difor vart skild frå deg for ei stund, at du kunde få honom att til æveleg eiga, (aiōnios g166)

16 nu icke längre såsom en träl, utan såsom något vida mer än en träl: såsom en älskad broder. Detta är han redan för mig i högsta måtto; huru mycket mer då för dig, han, din broder både efter köttet och i Herren!

ikkje lenger som træl, men meir enn ein træl, som ein kjær bror, serleg for meg, men kor mykje meir for deg, både i kjøtet og i Herren!

17 Om du alltså håller mig för din medbroder, så tag emot honom såsom du skulle taga emot mig själv.

So sant du då held meg for din medbror, so tak imot honom som meg sjølv!

18 Har han gjort dig någon orätt, eller är han dig något skyldig, så för upp det på min räkning.

Og hev han gjort deg nokon urett, eller er han deg noko skuldig, so før det på mi rekning.

19 Jag, Paulus, skriver här med egen hand: "Jag skall själv betala det." Jag skulle också kunna säga: "För upp det på din räkning." Ty du har ju en ännu större skuld till mig, nämligen -- dig själv.

Eg, Paulus, skriv med mi eigi hand: Eg skal betala det - at eg ikkje skal segja deg, at du skyldar meg endå deg sjølv.

20 Ja, min broder, måtte jag "få gagn" av dig i Herren! Vederkvick mitt hjärta i Kristus.

Ja, bror, lat meg då hava gagn av deg i Herren, hugga mitt hjarta i Kristus!

21 Det är därför att jag är viss om din lydaktighet som jag har skrivit detta till dig. Och jag vet att du kommer att göra ännu mer än jag begär.

I tiltru til din lydnad skriv eg dette til deg, eg er viss på at du vil gjera endå meir enn eg segjer.

22 Och så tillägger jag: bered dig på att giva mig härbärge. Jag hoppas nämligen att jag genom edra böner skall bliva skänkt åt eder.

Stell so og til herbyrge åt meg; for eg vonar at eg ved dykkar bøner skal verta dykk gjeven.

23 Epafras, min medfånge i Kristus Jesus, hälsar dig;

Epafras, min medfange i Kristus Jesus, helsar deg;

24 så göra ock Markus, Aristarkus, Demas och Lukas, mina medarbetare.

like eins Markus, Aristarkus, Demas, Lukas, mine medarbeidarar.

25 Herrens, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande.

Vår Herre Jesu Kristi nåde vere med dykkar ånd!