< 4 Mosebok 5 >

1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
2 Bjud Israels barn att de skaffa bort ur lägret var och en som är spetälsk eller har flytning och var och en som har blivit oren genom någon död.
“Ke ke fekau ki he fānau ʻa ʻIsileli, kenau tuku kituaʻā mei he ʻapitanga ʻae kilia kotoa pē, pea mo ia kotoa pē ʻoku fānoa ai ha meʻa, pea mo ia kotoa pē ʻoku fakaʻuli ʻe he mate.
3 En sådan, vare sig man eller kvinna, skolen I skaffa bort; till något ställe utanför lägret skolen I skicka honom, för att han icke må orena deras läger; jag har ju min boning mitt ibland dem.
‌ʻAe tangata mo e fefine ke mou tuku kituaʻā, ke mou tuku ʻakinautolu ki he tuaʻā ʻoe ʻapitanga: koeʻuhi ke ʻoua naʻa nau fakaʻuli honau ʻapitanga, ʻaia ʻoku ou nofo ai, ʻi hono lotolotonga.”
4 Och Israels barn gjorde så; de skickade dem till ett ställe utanför lägret; såsom HERREN hade tillsagt Mose, så gjorde Israels barn.
Pea naʻe fai pehē ʻae fānau ʻa ʻIsileli, ʻonau tuku ʻakinautolu kituaʻā ʻi he ʻapitanga: ʻo hangē ko e folofola ʻa Sihova kia Mōsese, naʻe pehē ʻae fai ʻene fānau ʻa ʻIsileli.
5 Och HERREN talade till Mose och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
6 Tala till Israels barn: Om någon, vare sig man eller kvinna, begår någon synd -- vad det nu må vara, vari en människa kan försynda sig -- i det han gör sig skyldig till en orättrådighet mot HERREN, och denna person alltså ådrager sig skuld,
Ke ke fakahā ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻOka fai ʻe ha tangata pe ʻe ha fefine ʻae angahala ʻoku fai ʻe he kakai, ke fai ha talangataʻa kia Sihova, pea halaia moʻoni ʻae tokotaha ko ia;
7 så skall han bekänna den synd han har begått, och ersätta det han har förbrutit sig på till dess fulla belopp och lägga femtedelen av värdet därtill; och detta skall han giva åt den som han har förbrutit sig emot.
Tenau toki vete ʻenau angahala ʻaia kuo nau fai; pea te ne totongi ʻene angahala ʻaki ʻae meʻa ʻoku na tatau, pea ne fakalahi ki ai ʻaki ʻa hono vahe nima, pea te ne foaki ia kiate ia naʻa ne fai kovi ki ai.
8 Men om denne icke har efterlämnat någon bördeman, åt vilken ersättning kan givas för det han har förbrutit sig på, då skall ersättningen för detta givas åt HERREN och tillhöra prästen, utom försoningsväduren, med vilken försoning bringas för den skyldige.
Pea kapau ʻoku ʻikai ha kāinga ʻoe tangata ʻoku totongi ki ai ʻae fai kovi, tuku ke ʻatu ʻae totongi ʻoe fai kovi kia Sihova, ʻio, ki he taulaʻeiki; ko e fakalahi eni ʻoe sipitangata ʻoe feilaulau fakalelei ʻaia ʻe fai ʻaki ha fakalelei koeʻuhi ko ia.
9 Och alla heliga gåvor som Israels barn giva såsom en gärd, vilken de bära fram till prästen, skola tillhöra denne;
Pea ko e meʻa foaki kotoa pē ʻi he ngaahi meʻa tapu kotoa pē ʻae fānau ʻa ʻIsileli, ʻaia kuo nau ʻomi ki he taulaʻeiki, ʻe ʻaʻana ia.
10 honom skola allas heliga gåvor tillhöra; vad någon giver åt prästen skall tillhöra denne.
Pea ko e ngaahi meʻa ʻae tangata kotoa pē kuo fakatapui, ʻe ʻaʻana ia: pea ko e meʻa kotoa pē ʻe foaki ʻe ha tangata ki he taulaʻeiki ʻe ʻaʻana ia.
11 Och HERREN talade till Mose och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
12 Tala till Israels barn och säg till dem: Om en hustru har svikit sin man och varit honom otrogen,
“Ke ke fakahā ki he fānau ʻa ʻIsileli, ʻo ke pehē kiate kinautolu, kapau ʻe afe ʻae uaifi ʻo ha tangata, ʻo fai meʻa kovi kiate ia,
13 i det att någon annan har legat hos henne och beblandat sig med henne, utan att hennes man har fått veta därav, och utan att hon har blivit röjd, fastän hon verkligen har låtit skända sig; om alltså intet vittne finnes mot henne och hon icke har blivit gripen på bar gärning,
Pea kapau ʻe mohe ha tangata mo ia, pea fakafufū ia mei he mata ʻo hono husepāniti, pea ʻoku ʻikai fakahā, pea kuo ne ʻuliʻi ai, pea ʻoku ʻikai ha taha ke tukuakiʻi ia, pea naʻe ʻikai mamata ki ai ha taha;
14 men misstankens ande likväl kommer över honom, så att han får misstanke mot sin hustru, och det verkligen är så, att hon har låtit skända sig; eller om misstankens ande kommer över honom, så att han får misstanke mot sin hustru, och detta fastän hon icke har låtit skända sig:
Pea kapau ʻe tō kiate ia ʻae laumālie fakahoa, pea te ne fuaʻa ki hono uaifi, ka kuo ne ʻuliʻi: pea kapau ʻe tō kiate ia ʻae laumālie ʻoe fakahoa, pea te ne fuaʻa ki hono uaifi, ka ʻoku ʻikai ʻuliʻi ia:
15 så skall mannen föra sin hustru till prästen och såsom offer för henne bära fram en tiondedels efa kornmjöl, men ingen olja skall han gjuta därpå och ingen rökelse lägga därpå, ty det är ett misstankeoffer, ett åminnelseoffer, som bringar en missgärning i åminnelse.
‌ʻE toki ʻomi ʻe he tangata hono uaifi ki he taulaʻeiki, pea te ne ʻomi ʻa ʻene feilaulau ʻaʻana, ko hono hongofulu ʻoe vahe ʻoe efa ʻoe paʻale kuo momosi; ʻe ʻikai te ne lilingi ʻae lolo ki ai, pe tuku ʻae laipeno ki ai; he ko e feilaulau eni ʻoe fuaʻa, ko e feilaulau ke fakamanatu, ke fakamanatuʻi ai ʻae angahala.
16 Och prästen skall föra henne fram och ställa henne inför HERRENS ansikte.
Pea ʻe ʻomi ia ʻe he taulaʻeiki ke ofi, pea ʻe tuku ia ʻi he ʻao ʻo Sihova:
17 Och prästen skall taga heligt vatten i ett lerkärl, och sedan skall prästen taga något av stoftet på tabernaklets golv och lägga i vattnet.
Pea ʻe toʻo ʻe he taulaʻeiki ʻae vai tapu ʻi ha ipu ʻumea; pea ʻe toʻo ʻe he taulaʻeiki ʻae efu mei he faliki ʻoe fale fehikitaki, ʻo ʻai ia ki he vai.
18 Och prästen skall ställa kvinnan fram inför HERRENS ansikte och lösa upp kvinnans hår och lägga på hennes händer åminnelseoffret, det är misstankeoffret; men prästen själv skall hålla i sin hand det förbannelsebringande olycksvattnet.
Pea ʻe tuku ʻe he taulaʻeiki ʻae fefine ʻi he ʻao ʻo Sihova, pea ʻe tatala ʻae ʻulu ʻoe fefine, pea ʻe tuku ʻae feilaulau ʻoe fakamanatu ki hono nima, ʻaia ko e feilaulau ʻoe fuaʻa: pea ʻe ʻi he nima ʻoe taulaʻeiki ʻae vai kona, ʻaia ʻoku tupu ai ʻae malaʻia:
19 Därefter skall prästen besvärja kvinnan och säga till henne: "Om ingen har lägrat dig och du icke har svikit din man genom att låta skända dig, så må detta förbannelsebringande olycksvatten icke skada dig.
Pea ʻe tuku ia ʻe he taulaʻeiki ke fuakava, ʻo ne pehē ki he fefine, “Kapau naʻe ʻikai te mo mohe mo ha tangata, pea kapau naʻe ʻikai te ke afe ke ʻuliʻi ko e mo ha taha ʻoku ʻikai ko ho husepāniti, te ke ʻataʻatā ko e mei he vai kona ni ʻoku tupu ai ʻae malaʻia:
20 Men om du har svikit din man och låtit skända dig, i det att någon annan än din man har beblandat sig med dig"
Pea kapau kuo ke afe ki ha tokotaha, ka ʻoku ʻikai ko ho husepāniti, pea kapau kuo ke ʻuliʻi koe, pea kuo mo mohe mo ha tangata ʻoku ʻikai ko ho husepāniti:
21 (prästen besvärjer nu kvinnan med förbannelsens ed, i det han säger till kvinnan: ) "Då må HERREN göra dig till ett exempel som man nämner, när man förbannar och svär bland ditt folk; HERREN må då låta din länd förvissna och din buk svälla upp;
(Pea ʻe toki tuku ʻe he taulaʻeiki ʻae fefine ke fuakava ki he malaʻia, pea ʻe pehē ʻe he taulaʻeiki ki he fefine), ʻE tuku ko e ʻe Sihova ko e malaʻia, pea mo e fuakavaʻanga ʻi ho kakai, ʻoka ngaohi ko e ʻe Sihova ke popo ho tenga, pea pupula ho kete;”
22 ja, när du har fått detta förbannelsebringande vatten in i ditt liv, då må det komma din buk att svälla upp och din länd att förvissna." Och kvinnan skall säga: "Amen, amen."
Pea ko e vai ni ʻaia ʻoku tupu ai ʻae malaʻia, ʻe hū ia ki ho fatu, pea ʻe pupula ai ho kete, pea popo ai ho tenga. Pea ʻe pehē ʻe he fefine, “ʻEmeni, ʻEmeni.’
23 Sedan skall prästen skriva upp dessa förbannelser på ett blad och därefter avtvå dem i olycksvattnet
Pea ʻe tohi ʻe he taulaʻeiki ʻae ngaahi malaʻia ni ʻi ha tohi, pea te ne holoholoʻi ia ke ʻosi ʻaki ʻae vai kona:
24 och giva kvinnan det förbannelsebringande olycksvattnet att dricka, för att detta förbannelsebringande vatten må bliva henne till olycka, när hon har fått det i sig.
Pea te ne tuku ʻae fefine ke ne inu ʻae vai kona, ʻaia ʻoku tupu ai ʻae malaʻia; pea ko e vai kuo tupu ai ʻae malaʻia ʻe hū kiate ia; pea toki hoko ʻo kona.
25 Och prästen skall taga misstankeoffret ur kvinnans hand och vifta detta offer inför HERRENS ansikte och bära det fram till altaret.
Pea ʻe ʻave ʻe he taulaʻeiki mei he nima ʻoe fefine ʻae feilaulau ʻoe fuaʻa, pea te ne taʻaloʻalo ʻaki ʻae feilaulau ʻi he ʻao ʻo Sihova, pea hili ia ki he funga feilaulauʻanga:
26 Och prästen skall av offret taga en handfull, det som utgör själva altaroffret, och förbränna det på altaret; därefter skall han giva kvinnan vattnet att dricka.
Pea ʻe toʻo ʻe he taulaʻeiki mei he feilaulau ha falukunga, ʻio, ko hono fakamanatu ʻo ia, ʻo tutu ia ʻi he funga feilaulauʻanga, pea hili ia te ne tuku ʻae fefine ke ne inu ʻae vai.
27 Och när han så har givit henne vattnet att dricka, då skall detta ske: om hon har låtit skända sig och varit sin man otrogen, så skall det förbannelsebringande vattnet, när hon har fått det i sig, bliva henne till olycka, i det att hennes buk sväller upp och hennes länd förvissnar; och kvinnan skall bliva ett exempel som man nämner, när man förbannar bland hennes folk.
Pea ʻoka ne ka tuku ʻae fefine ke ne inu ʻae vai, ʻe hoko ʻo pehē, kapau kuo fakaʻuliʻi ia, ʻi heʻene fai meʻa kovi ki hono husepāniti, ko e vai ʻoku tupu ai ʻae malaʻia ʻe hū ia kiate ia, pea hoko ʻo kona, pea ʻe pupula hono kete, pea ʻe popo hono tenga: pea ʻe malaʻia ʻae fefine ʻi hono kakai.
28 Men om kvinnan icke har låtit skända sig, utan är ren, då skall hon förbliva oskadd och kunna undfå livsfrukt.
Pea kapau kuo ʻikai fakaʻuliʻi ia, ka ʻoku maʻa pe; ʻe toki ʻataʻatā ia, pea ʻe faʻa tuituʻia ia.
29 Detta är misstankelagen, om huru förfaras skall, när en kvinna har svikit sin man och låtit skända sig,
Ko eni ʻae fono ʻoe fuaʻa ʻoka afe atu ʻae fefine ki ha taha kae tuku ʻa hono husepāniti, pea ʻoku ʻuli ai ia.
30 eller när eljest misstankens ande kommer över en man, så att han misstänker sin hustru; han skall då ställa hustrun fram inför HERRENS ansikte, och prästen skall med henne göra allt vad denna lag stadgar.
Pea ʻoka tō ki he tangata ʻae laumālie ʻoe fakahoa, pea te ne fuaʻa ki hono uaifi, te ne tuku ʻae fefine ʻi he ʻao ʻo Sihova, pea ʻe fai ʻe he taulaʻeiki kiate ia ʻae fono ni kotoa pē.
31 Så skall mannen vara fri ifrån missgärning, men hustrun kommer att bära på missgärning.
Pea ʻe toki ʻataʻatā ʻae tangata mei he angahala, pea ʻe fua ʻe he fefine ni ʻene angahala.

< 4 Mosebok 5 >