4 Mosebok 32

1 Och Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar; och när de sågo Jaesers land och Gileads land, funno de att detta var en trakt för boskap.

Now the sons of Ruben and of Gad had many herds, and their substance in cattle was inestimable. And when they had seen that the lands of Jazer and Gilead were suitable for feeding animals,

2 Då kommo Gads barn och Rubens barn och sade till Mose och prästen Eleasar och menighetens hövdingar:

they went to Moses, and to Eleazar the priest and the leaders of the multitude, and they said:

3 "Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon,

“Ataroth, and Dibon, and Jazer, and Nimrah, Heshbon, and Elealeh, and Sebam, and Nebo, and Beon,

4 det land som HERREN har låtit Israels menighet intaga, är ett land för boskap, och dina tjänare hava boskap."

the land, which the Lord has struck in the sight of the sons of Israel, is a very fertile region for pasturing animals. And we, your servants, have very many cattle.

5 Och de sade ytterligare: "Om vi hava funnit nåd inför dina ögon så må detta land givas åt dina tjänare till besittning. Låt oss slippa att gå över Jordan."

And so we beseech you, if we have found favor before you, that you give it to us, your subjects, as a possession, and that you not cause us cross the Jordan.”

6 Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: "Skolen då I stanna här, under det att edra bröder draga ut i krig?

And Moses answered them: “Should your brothers go to battle, while you sit here?

7 Varför viljen I avvända Israels barns hjärtan från att gå över floden, in i det land som HERREN har givit åt dem?

Why do you subvert the minds of the sons of Israel, so that they might not dare to cross into the place which the Lord will give to them?

8 Så gjorde ock edra fäder, när jag sände dem från Kades-Barnea för att bese landet:

Did not your fathers act in the same way, when I sent them from Kadesh-Barnea to explore the land?

9 sedan de hade dragit upp till Druvdalen och besett landet, avvände de Israels barns hjärtan från att gå in i det land som HERREN hade givit åt dem.

And when they had gone all the way to the Valley of the Cluster of Grapes, having viewed the entire region, they subverted the hearts of the sons of Israel, so that they would not enter into the parts that the Lord gave to them.

10 Och på den dagen upptändes HERRENS vrede, och han svor och sade:

And being angry, the Lord swore an oath, saying:

11 'Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är tjugu år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob -- eftersom de icke i allt hava efterföljt mig

‘These men, who ascended out of Egypt, from twenty years and above, will not see the land, which I have promised under an oath to Abraham, Isaac, and Jacob. For they were not willing to follow me,

12 ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.'

except Caleb, the son of Jephunneh the Kenizzite, and Joshua the son of Nun; these have fulfilled my will.’

13 Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

And the Lord, being angry against Israel, led them in a course through the desert for forty years, until the entire generation, which had done evil in his sight, was consumed.

14 Och se, nu haven I trätt i edra fäders fotspår, I, syndiga mäns avföda, och öken så ännu mer HERRENS vredes glöd mot Israel.

And behold,” he said, “you have risen up in the place of your fathers, the offshoots and the nurslings of sinful men, in order to augment the fury of the Lord against Israel.

15 Då I nu vänden eder bort ifrån honom, skall han låta Israel ännu längre bliva kvar i öknen, och I dragen så fördärv över allt detta folk."

But if you are not willing to follow him, he will leave the people behind in the wilderness, and you will have been the cause of all our deaths.”

16 Då trädde de fram till honom och sade: "Låt oss här bygga gårdar åt var boskap och städer åt våra kvinnor och barn.

But approaching closer, they said: “We will manufacture sheep pens and cattle stalls, as well as fortified cities, for our little ones.

17 Själva vilja vi sedan skyndsamt väpna oss och gå åstad i spetsen för Israels barn, till dess vi hava fört dem dit de skola. Under tiden kunna våra kvinnor och barn bo i de befästa städerna och så vara skyddade mot landets inbyggare.

But we ourselves will continue on, armed and girded for battle, before the sons of Israel, until we lead them to their places. Our little ones, and whatever we may be able to have, shall be in walled cities, because of the treachery of the inhabitants.

18 Vi skola icke vända tillbaka hem, förrän Israels barn hava fått var och en sin arvedel.

We will not return to our houses, even until the sons of Israel may possess their inheritance.

19 Ty vi vilja icke taga vår arvedel jämte dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på andra sidan Jordan, på östra sidan."

Neither will we seek anything across the Jordan, because we already have our possession on its eastern side.”

20 Mose svarade dem: "Om I gören såsom I nu haven sagt, om I väpnen eder inför HERREN till kriget,

And Moses said to them: “If you accomplish what you have promised, you may go out, equipped for battle, before the Lord.

21 så att alla edra väpnade män gå över Jordan inför HERREN och stanna där, till dess han har fördrivit sina fiender för sig,

And let every fighting man cross over the Jordan, until the Lord overthrows his enemies,

22 om I alltså vänden tillbaka först då landet har blivit HERREN underdånigt, så skolen I vara utan skuld mot HERREN och Israel, och detta land skall då bliva eder besittning inför HERREN.

and all the land is subjected to him. Then you will be guiltless with the Lord and with Israel, and you will obtain the regions which you desire before the Lord.

23 Men om I icke så gören, se, då synden I mot HERREN, och I skolen då komma att förnimma eder synd, ty den skall drabba eder.

But if you do not do what you have said, no one could doubt that you will have sinned against God. And know this: your sin shall overtake you.

24 Byggen eder nu städer åt edra kvinnor och barn, och gårdar åt eder boskap, och gören vad eder mun har talat."

Therefore, build cities for your little ones, and pens and stables for your sheep and cattle; and fulfill what you have promised.”

25 Och Gads barn och Rubens barn talade till Mose och sade: "Dina tjänare skola göra såsom min herre bjuder.

And the sons of Gad and of Ruben said to Moses: “We are your servants, we shall do what you, our ruler, orders.

26 Våra barn våra hustrur, vår boskap och alla våra dragare skola bliva kvar här i Gileads städer.

We will leave behind our little ones, and our wives, and the sheep and cattle, in the cities of Gilead.

27 Men dina tjänare, vi så många som äro väpnade till strid, skola draga ditöver och kämpa inför HERREN, såsom min herre har sagt."

And we, your servants, all well-equipped, will go forth to battle, just as you, our ruler, has spoken.”

28 Och Mose gav befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar.

Therefore, Moses instructed Eleazar the priest, and Joshua the son of Nun, and the princes of the families throughout the tribes of Israel, and he said to them:

29 Mose sade till dem: "Om Gads barn och Rubens barn gå över Jordan med eder, så många som äro väpnade till att kämpa inför HERREN, och landet så bliver eder underdånigt, då skolen I åt dem giva landet Gilead till besittning.

“If the sons of Gad and the sons of Ruben cross over the Jordan with you, all armed for war before the Lord, and if the land becomes subject to you, give them Gilead as a possession.

30 Men om de icke draga väpnade ditöver med eder, så skola de få sin besittning ibland eder i Kanaans land."

But if they are not willing to cross with you, armed, into the land of Canaan, then let them receive places among you for their dwellings.”

31 Och Gads barn och Rubens barn svarade och sade: "Vad HERREN har sagt till dina tjänare, det vilja vi göra.

And the sons of Gad and the sons of Ruben responded: “Just as the Lord has spoken to his servants, so shall we do.

32 Vi vilja draga väpnade över till Kanaans land inför HERREN, och så få vår arvsbesittning har på andra sidan Jordan."

We will go forth, armed, before the Lord into the land of Canaan; and we acknowledge that we have already received our possession across the Jordan.”

33 Så gav då Mose åt dem, åt Gads barn, Rubens barn och ena hälften av Manasses, Josefs sons, stam, Sihons, amoréernas konungs, rike och Ogs rike, konungens i Basan: själva landet med dess städer och dessas områden, landets städer runt omkring.

And so, Moses gave to the sons of Gad and of Ruben, and to half the tribe of Manasseh, the son of Joseph, the kingdom of Sihon, king of the Amorites, and the kingdom of Og, king of Bashan, and their land with its surrounding cities.

34 Och Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer,

Therefore, the sons of Gad built up Dibon, and Ataroth, and Aroer,

35 Atrot-Sofan, Jaeser, Jogbeha,

and Atroth and Shophan, and Jazer, and Jogbehah,

36 Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer och boskapsgårdar.

and Beth-Nimrah, and Beth-Haran, as fortified cities with pens for their cattle.

37 Och Rubens barn byggde upp Hesbon, Eleale, Kirjataim,

Yet truly, the sons of Ruben built up Heshbon, and Elealeh, and Kiriathaim,

38 Nebo och Baal-Meon -- vilkas namn hava ändrats -- och Sibma. Och de gåvo namn åt städerna som de byggde upp.

and Nebo, and Baal-meon (their names having been changed) and Sibmah, appointing names for the cities which they had built.

39 Och Makirs, Manasses sons, barn gingo åstad till Gilead och intogo det och fördrevo amoréerna som bodde där.

Moreover, the sons of Machir, the son of Manasseh, continued on within Gilead, and they devastated it, putting to death its inhabitant, the Amorite.

40 Och Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där.

Therefore, Moses gave the land of Gilead to Machir, the son of Manasseh, and he lived in it.

41 Och Jair, Manasses son, gick åstad och intog deras byar och kallade dem Jairs byar.

But Jair, the son of Manasseh, went out and occupied its villages, which he called Havoth Jair, that is, the Villages of Jair.

42 Och Noba gick åstad och intog Kenat, med underlydande orter, och kallade det Noba, efter sitt eget namn.

Likewise, Nobah went forth and captured Kenath with its villages. And he called it by his own name, Nobah.