4 Mosebok 32

1 Och Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar; och när de sågo Jaesers land och Gileads land, funno de att detta var en trakt för boskap.

Now the Reubenites and Gadites, who had very large herds and flocks, surveyed the lands of Jazer and Gilead, and they saw that the region was suitable for livestock.

2 Då kommo Gads barn och Rubens barn och sade till Mose och prästen Eleasar och menighetens hövdingar:

So the Gadites and Reubenites came to Moses, Eleazar the priest, and the leaders of the congregation, and said,

3 "Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon,

“Ataroth, Dibon, Jazer, Nimrah, Heshbon, Elealeh, Sebam, Nebo, and Beon,

4 det land som HERREN har låtit Israels menighet intaga, är ett land för boskap, och dina tjänare hava boskap."

which the LORD conquered before the congregation of Israel, are suitable for livestock—and your servants have livestock.”

5 Och de sade ytterligare: "Om vi hava funnit nåd inför dina ögon så må detta land givas åt dina tjänare till besittning. Låt oss slippa att gå över Jordan."

“If we have found favor in your sight,” they said, “let this land be given to your servants as a possession. Do not make us cross the Jordan.”

6 Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: "Skolen då I stanna här, under det att edra bröder draga ut i krig?

But Moses asked the Gadites and Reubenites, “Shall your brothers go to war while you sit here?

7 Varför viljen I avvända Israels barns hjärtan från att gå över floden, in i det land som HERREN har givit åt dem?

Why are you discouraging the Israelites from crossing into the land that the LORD has given them?

8 Så gjorde ock edra fäder, när jag sände dem från Kades-Barnea för att bese landet:

This is what your fathers did when I sent them from Kadesh-barnea to inspect the land.

9 sedan de hade dragit upp till Druvdalen och besett landet, avvände de Israels barns hjärtan från att gå in i det land som HERREN hade givit åt dem.

For when your fathers went up to the Valley of Eshcol and saw the land, they discouraged the Israelites from entering the land that the LORD had given them.

10 Och på den dagen upptändes HERRENS vrede, och han svor och sade:

So the anger of the LORD was kindled that day, and He swore an oath, saying,

11 'Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är tjugu år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob -- eftersom de icke i allt hava efterföljt mig

‘Because they did not follow Me wholeheartedly, not one of the men twenty years of age or older who came out of Egypt will see the land that I swore to give Abraham, Isaac, and Jacob—

12 ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.'

not one except Caleb son of Jephunneh the Kenizzite and Joshua son of Nun—because they did follow the LORD wholeheartedly.’

13 Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

The anger of the LORD burned against Israel, and He made them wander in the wilderness forty years, until the whole generation who had done evil in His sight was gone.

14 Och se, nu haven I trätt i edra fäders fotspår, I, syndiga mäns avföda, och öken så ännu mer HERRENS vredes glöd mot Israel.

Now behold, you, a brood of sinners, have risen up in place of your fathers to further stoke the burning anger of the LORD against Israel.

15 Då I nu vänden eder bort ifrån honom, skall han låta Israel ännu längre bliva kvar i öknen, och I dragen så fördärv över allt detta folk."

For if you turn away from following Him, He will once again leave this people in the wilderness, and you will be the cause of their destruction.”

16 Då trädde de fram till honom och sade: "Låt oss här bygga gårdar åt var boskap och städer åt våra kvinnor och barn.

Then the Gadites and Reubenites approached Moses and said, “We want to build sheepfolds here for our livestock and cities for our little ones.

17 Själva vilja vi sedan skyndsamt väpna oss och gå åstad i spetsen för Israels barn, till dess vi hava fört dem dit de skola. Under tiden kunna våra kvinnor och barn bo i de befästa städerna och så vara skyddade mot landets inbyggare.

But we will arm ourselves and be ready to go ahead of the Israelites until we have brought them into their place. Meanwhile, our little ones will remain in the fortified cities for protection from the inhabitants of the land.

18 Vi skola icke vända tillbaka hem, förrän Israels barn hava fått var och en sin arvedel.

We will not return to our homes until every Israelite has taken possession of his inheritance.

19 Ty vi vilja icke taga vår arvedel jämte dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på andra sidan Jordan, på östra sidan."

Yet we will not have an inheritance with them across the Jordan and beyond, because our inheritance has come to us on the east side of the Jordan.”

20 Mose svarade dem: "Om I gören såsom I nu haven sagt, om I väpnen eder inför HERREN till kriget,

Moses replied, “If you will do this—if you will arm yourselves before the LORD for battle,

21 så att alla edra väpnade män gå över Jordan inför HERREN och stanna där, till dess han har fördrivit sina fiender för sig,

and if every one of your armed men crosses the Jordan before the LORD, until He has driven His enemies out before Him,

22 om I alltså vänden tillbaka först då landet har blivit HERREN underdånigt, så skolen I vara utan skuld mot HERREN och Israel, och detta land skall då bliva eder besittning inför HERREN.

then when the land is subdued before the LORD, you may return and be free of obligation to the LORD and to Israel. And this land will belong to you as a possession before the LORD.

23 Men om I icke så gören, se, då synden I mot HERREN, och I skolen då komma att förnimma eder synd, ty den skall drabba eder.

But if you do not do this, you will certainly sin against the LORD—and be assured that your sin will find you out.

24 Byggen eder nu städer åt edra kvinnor och barn, och gårdar åt eder boskap, och gören vad eder mun har talat."

Build cities for your little ones and folds for your flocks, but do what you have promised.”

25 Och Gads barn och Rubens barn talade till Mose och sade: "Dina tjänare skola göra såsom min herre bjuder.

The Gadites and Reubenites said to Moses, “Your servants will do just as our lord commands.

26 Våra barn våra hustrur, vår boskap och alla våra dragare skola bliva kvar här i Gileads städer.

Our children, our wives, our livestock, and all our animals will remain here in the cities of Gilead.

27 Men dina tjänare, vi så många som äro väpnade till strid, skola draga ditöver och kämpa inför HERREN, såsom min herre har sagt."

But your servants are equipped for war, and every man will cross over to the battle before the LORD, just as our lord says.”

28 Och Mose gav befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar.

So Moses gave orders about them to Eleazar the priest, to Joshua son of Nun, and to the family leaders of the tribes of Israel.

29 Mose sade till dem: "Om Gads barn och Rubens barn gå över Jordan med eder, så många som äro väpnade till att kämpa inför HERREN, och landet så bliver eder underdånigt, då skolen I åt dem giva landet Gilead till besittning.

And Moses said to them, “If the Gadites and Reubenites cross the Jordan with you, with every man armed for battle before the LORD, and the land is subdued before you, then you are to give them the land of Gilead as a possession.

30 Men om de icke draga väpnade ditöver med eder, så skola de få sin besittning ibland eder i Kanaans land."

But if they do not arm themselves and go across with you, then they must accept their possession among you in the land of Canaan.”

31 Och Gads barn och Rubens barn svarade och sade: "Vad HERREN har sagt till dina tjänare, det vilja vi göra.

The Gadites and Reubenites replied, “As the LORD has spoken to your servants, so we will do.

32 Vi vilja draga väpnade över till Kanaans land inför HERREN, och så få vår arvsbesittning har på andra sidan Jordan."

We will cross over into the land of Canaan armed before the LORD, that we may have our inheritance on this side of the Jordan.”

33 Så gav då Mose åt dem, åt Gads barn, Rubens barn och ena hälften av Manasses, Josefs sons, stam, Sihons, amoréernas konungs, rike och Ogs rike, konungens i Basan: själva landet med dess städer och dessas områden, landets städer runt omkring.

So Moses gave to the Gadites, to the Reubenites, and to the half-tribe of Manasseh son of Joseph the kingdom of Sihon king of the Amorites and the kingdom of Og king of Bashan—the land including its cities and the territory surrounding them.

34 Och Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer,

And the Gadites built up Dibon, Ataroth, Aroer,

35 Atrot-Sofan, Jaeser, Jogbeha,

Atroth-shophan, Jazer, Jogbehah,

36 Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer och boskapsgårdar.

Beth-nimrah, and Beth-haran as fortified cities, and they built folds for their flocks.

37 Och Rubens barn byggde upp Hesbon, Eleale, Kirjataim,

The Reubenites built up Heshbon, Elealeh, Kiriathaim,

38 Nebo och Baal-Meon -- vilkas namn hava ändrats -- och Sibma. Och de gåvo namn åt städerna som de byggde upp.

as well as Nebo and Baal-meon (whose names were changed), and Sibmah. And they renamed the cities they rebuilt.

39 Och Makirs, Manasses sons, barn gingo åstad till Gilead och intogo det och fördrevo amoréerna som bodde där.

The descendants of Machir son of Manasseh went to Gilead, captured it, and drove out the Amorites who were there.

40 Och Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där.

So Moses gave Gilead to the clan of Machir son of Manasseh, and they settled there.

41 Och Jair, Manasses son, gick åstad och intog deras byar och kallade dem Jairs byar.

Jair, a descendant of Manasseh, went and captured their villages and called them Havvoth-jair.

42 Och Noba gick åstad och intog Kenat, med underlydande orter, och kallade det Noba, efter sitt eget namn.

And Nobah went and captured Kenath and its villages and called it Nobah, after his own name.