4 Mosebok 32

1 Och Rubens barn och Gads barn hade stora och mycket talrika boskapshjordar; och när de sågo Jaesers land och Gileads land, funno de att detta var en trakt för boskap.

Karon ang mga kaliwat ni Reuben ug ni Gad adunay daghang binuhing mananap. Sa dihang nakita nila ang yuta sa Jazer ug Gilead, ang yuta nindot nga dapit alang sa binuhi nga mga mananap.

2 Då kommo Gads barn och Rubens barn och sade till Mose och prästen Eleasar och menighetens hövdingar:

Busa ang mga kaliwat ni Gad ug Reuben miduol ug nakigsulti kang Moises, ug kang Eleazar nga pari, ug ngadto sa mga pangulo sa katawhan. Miingon sila,

3 "Atarot, Dibon, Jaeser, Nimra, Hesbon, Eleale, Sebam, Nebo och Beon,

“Mao kini ang listahan sa mga dapit nga among nasusi: Atarot, Dibon, Jazer, Nimra, Heshbon, Eleale, Sebam, Nebo, ug Beon.

4 det land som HERREN har låtit Israels menighet intaga, är ett land för boskap, och dina tjänare hava boskap."

Mao kini ang mga yuta nga gisulong ni Yahweh atubangan sa katawhan sa Israel, ug maayo kini nga mga dapit alang sa binuhi nga mga mananap. Kami, nga imong mga sulugoon, adunay daghang mga binuhi nga mananap.”

5 Och de sade ytterligare: "Om vi hava funnit nåd inför dina ögon så må detta land givas åt dina tjänare till besittning. Låt oss slippa att gå över Jordan."

Miingon sila, “Kung nakakita kami ug kaluoy gikan sa imong pana-aw, ihatag mo unta kining yutaa kanamo, nga imong mga sulugoon, ingon nga panag-iyahon. Ayaw na kami palabanga sa Jordan.”

6 Men Mose sade till Gads barn och Rubens barn: "Skolen då I stanna här, under det att edra bröder draga ut i krig?

Mitubag si Moises sa mga kaliwat ni Gad ug Reuben, “Kinahanglan ba nga moadto ang inyong mga igsoon nga lalaki sa gubat samtang nagpahimutang lang kamo dinhi?

7 Varför viljen I avvända Israels barns hjärtan från att gå över floden, in i det land som HERREN har givit åt dem?

Nganong gipakawad-an man ninyo ug paglaom ang mga kasingkasing sa katawhan sa Israel sa dili pag-adto sa yuta nga gihatag ni Yahweh kanila?

8 Så gjorde ock edra fäder, när jag sände dem från Kades-Barnea för att bese landet:

Ang inyong mga amahan nagbuhat sa samang butang sa dihang gipadala ko sila gikan sa Kadesh Barnea aron sa pagsusi sa yuta.

9 sedan de hade dragit upp till Druvdalen och besett landet, avvände de Israels barns hjärtan från att gå in i det land som HERREN hade givit åt dem.

Nangadto sila sa walog sa Escol. Nakita nila ang yuta ug unya gipakawad-an nila ug paglaom ang mga kasingkasing sa katawhan sa Israel mao nga midumili sila sa pagsulod sa yuta nga gihatag ni Yahweh kanila.

10 Och på den dagen upptändes HERRENS vrede, och han svor och sade:

Misilaob ang kasuko ni Yahweh niana nga adlaw. Nanumpa ug miingon siya,

11 'Av de män som hava dragit upp ur Egypten skall ingen som är tjugu år gammal eller därutöver få se det land som jag med ed har lovat åt Abraham, Isak och Jakob -- eftersom de icke i allt hava efterföljt mig

'Sa pagkatinuod walay bisan usa nga makalingkawas gikan sa Ehipto, nga nagpangidaron ug 20 pataas, nga makakita sa yuta nga akong gisaad kang Abraham, kang Isaac, ug kang Jacob, tungod kay wala sila misunod kanako sa hingpit, gawas kang

12 ingen förutom Kaleb, Jefunnes son, kenaséen, och Josua, Nuns son; ty de hava i allt efterföljt HERREN.'

Caleb nga anak ni Jefune nga Kenizihanon, ug kang Josue nga anak ni Nun. Si Caleb ug si Josue lamang ang hingpit misunod kanako.'

13 Så upptändes HERRENS vrede mot Israel, och han lät dem driva omkring i öknen i fyrtio år, till dess att hela det släkte hade dött bort som hade gjort vad ont var i HERRENS ögon.

Busa misilaob ang kasuko ni Yahweh batok sa Israel. Gipalatagaw niya sila libot sa kamingawan sulod sa 40 ka katuigan hangtod nga ang tanang kaliwatan nga nakabuhat ug daotan sa iyang panan-aw nangamatay.

14 Och se, nu haven I trätt i edra fäders fotspår, I, syndiga mäns avföda, och öken så ännu mer HERRENS vredes glöd mot Israel.

Tan-awa, mibarog kamo sa dapit sa inyong mga katigulangan, sama sa makasasala kaayo nga mga tawo, nga nagpadugang sa kasuko ni Yahweh ngadto sa Israel.

15 Då I nu vänden eder bort ifrån honom, skall han låta Israel ännu längre bliva kvar i öknen, och I dragen så fördärv över allt detta folk."

Kung magabiya kamo gikan sa pagsunod kaniya, biyaan niya pag-usab ang Israel didto sa kamingawan ug laglagon ninyo kini nga mga katawhan.”

16 Då trädde de fram till honom och sade: "Låt oss här bygga gårdar åt var boskap och städer åt våra kvinnor och barn.

Busa miduol sila kang Moises ug miingon, “Tugoti kami sa pagtukod dinhi ug mga kural alang sa among mga baka ug mga siyudad alang sa among mga pamilya.

17 Själva vilja vi sedan skyndsamt väpna oss och gå åstad i spetsen för Israels barn, till dess vi hava fört dem dit de skola. Under tiden kunna våra kvinnor och barn bo i de befästa städerna och så vara skyddade mot landets inbyggare.

Apan, mangandam kami ug mosul-ob sa hinagiban uban sa kasundalohan sa Israel hangtod nga magiyahan namo sila ngadto sa ilang dapit. Apan ang among mga pamilya magpuyo sa lig-ong mga siyudad tungod sa ubang katawhan nga nagpabiling buhi niining yutaa.

18 Vi skola icke vända tillbaka hem, förrän Israels barn hava fått var och en sin arvedel.

Dili kami mobalik sa among mga balay hangtod nga ang matag-usa sa mga tawo sa Israel makaangkon sa iyang panulundon.

19 Ty vi vilja icke taga vår arvedel jämte dem, på andra sidan Jordan och längre bort, utan vår arvedel har tillfallit oss här på andra sidan Jordan, på östra sidan."

Dili namo mapanunod ang yuta uban kanila sa pikas nga bahin sa Jordan, tungod kay ang among panulundon anaa dinhi sa silangang bahin sa Jordan.”

20 Mose svarade dem: "Om I gören såsom I nu haven sagt, om I väpnen eder inför HERREN till kriget,

Busa mitubag si Moises kanila, “kung buhaton ninyo ang inyong gisulti, kung sul-uban ninyo ang inyong mga kaugalingon ug hinagiban sa atubangan ni Yahweh ngadto sa gubat,

21 så att alla edra väpnade män gå över Jordan inför HERREN och stanna där, till dess han har fördrivit sina fiender för sig,

unya ang matag-usa sa inyong sinul-oban ug hinagiban nga mga tawo kinahanglan nga molabang sa Jordan sa atubangan ni Yahweh, hangtod nga mapagawas niya ang iyang mga kaaway gikan sa iyang atubangan

22 om I alltså vänden tillbaka först då landet har blivit HERREN underdånigt, så skolen I vara utan skuld mot HERREN och Israel, och detta land skall då bliva eder besittning inför HERREN.

ug ang yuta mailog sa iyang atubangan. Unya human niana mahimo na kamong mamalik. Mahimo kamong walay sala ngadto kang Yahweh ug ngadto sa Israel. Kining yutaa mahimong mapanag-iya ninyo sa atubangan ni Yahweh.

23 Men om I icke så gören, se, då synden I mot HERREN, och I skolen då komma att förnimma eder synd, ty den skall drabba eder.

Apan kung dili ninyo kana himoon, hibaloi, makasala gayod kamo batok kang Yahweh. Busa siguroha nga ang inyong sala mapapas.

24 Byggen eder nu städer åt edra kvinnor och barn, och gårdar åt eder boskap, och gören vad eder mun har talat."

Pagtukod ug mga siyudad alang sa inyong mga pamilya ug mga pasungan sa inyong mga karnero; unya buhata kung unsa ang inyong giingon.”

25 Och Gads barn och Rubens barn talade till Mose och sade: "Dina tjänare skola göra såsom min herre bjuder.

Ang mga kaliwat ni Gad ug Reuben nakigsulti kang Moises ug miingon, “Pagabuhaton sa imong mga sulugoon ingon sa sugo nimo nga among agalon.

26 Våra barn våra hustrur, vår boskap och alla våra dragare skola bliva kvar här i Gileads städer.

Ang among mga anak, ang among mga asawa, ang among mga panon, ug tanan namong mga mananap magpabilin didto sa mga siyudad sa Gilead.

27 Men dina tjänare, vi så många som äro väpnade till strid, skola draga ditöver och kämpa inför HERREN, såsom min herre har sagt."

Apan, kami, nga imong mga sulugoon, motabok uban ni Yahweh aron sa pakiggubat, ang matag lalaki nga sangkap ug hinagiban alang sa gubat, sumala sa imong giingon, among agalon.”

28 Och Mose gav befallning om dem åt prästen Eleasar och åt Josua, Nuns son, och åt huvudmännen för familjerna inom Israels barns stammar.

Busa nagpahimangno si Moises kanila mahitungod kang Eleazar nga pari, kang Josue nga anak ni Nun, ug ngadto sa mga katigulangan sa mga banay nga mga tribo sa katawhan sa Israel.

29 Mose sade till dem: "Om Gads barn och Rubens barn gå över Jordan med eder, så många som äro väpnade till att kämpa inför HERREN, och landet så bliver eder underdånigt, då skolen I åt dem giva landet Gilead till besittning.

Miingon si Moises kanila, “Kung molabang ang mga kaliwat ni Gad ug Reuben sa Jordan uban kaninyo, ang matag lalaki nga sinangkapan ug hinagiban aron makiggubat sa atubangan ni Yahweh, ug kung ang yuta mailog na ninyo, diha pa dayon ninyo ihatag kanila ang yuta sa Gilead ingon nga panag-iyahon.

30 Men om de icke draga väpnade ditöver med eder, så skola de få sin besittning ibland eder i Kanaans land."

Apan kung dili sila molabang uban kaninyo nga nagdala ug hinagiban, mapanag-iya nila ang ilang mga katigayunan taliwala kaninyo ngadto sa yuta sa Canaan.”

31 Och Gads barn och Rubens barn svarade och sade: "Vad HERREN har sagt till dina tjänare, det vilja vi göra.

Busa mitubag ug miingon ang kaliwatan ni Gad ug Reuben, “Sama sa giingon ni Yahweh kanamo, ang imong mga sulugoon, mao kini ang among buhaton.

32 Vi vilja draga väpnade över till Kanaans land inför HERREN, och så få vår arvsbesittning har på andra sidan Jordan."

Molabang kami nga sangkap ug hinagiban sa atubangan ni Yahweh didto sa yuta sa Canaan, apan ang among naangkon nga panulundon magpabiling amoa, dinhi nga bahin sa Jordan.”

33 Så gav då Mose åt dem, åt Gads barn, Rubens barn och ena hälften av Manasses, Josefs sons, stam, Sihons, amoréernas konungs, rike och Ogs rike, konungens i Basan: själva landet med dess städer och dessas områden, landets städer runt omkring.

Busa ngadto sa mga kaliwatan ni Gad ug Reuben, ug usab ngadto sa katunga sa tribo ni Manases nga anak ni Jose, gihatag ni Moises ang gingharian ni Sihon, ang hari sa Amorihanon, ug ang kang Og, ang hari sa Bashan. Gihatag niya ngadto kanila ang yuta, ug gibahinbahin ngadto kanila ang tanan niini nga mga siyudad uban ang ilang mga utlanan, ang mga siyudad sa yuta nga libot kanila.

34 Och Gads barn byggde upp Dibon, Atarot, Aroer,

Nagtukod pag-usab ang mga kaliwat ni Gad sa Dibon, sa Atarot, sa Aroer,

35 Atrot-Sofan, Jaeser, Jogbeha,

sa Atrot Shofan, sa Jazer, sa Jogbeha,

36 Bet-Nimra och Bet-Haran, befästa städer och boskapsgårdar.

sa Bet Nimra, ug sa Bet Haran ingon nga lig-ong mga siyudad nga may mga pasungan alang sa mga karnero.

37 Och Rubens barn byggde upp Hesbon, Eleale, Kirjataim,

Ang mga kaliwat ni Reuben nagtukod pag-usab sa Heshbon, Eleale, Kiriataim,

38 Nebo och Baal-Meon -- vilkas namn hava ändrats -- och Sibma. Och de gåvo namn åt städerna som de byggde upp.

Nebo, Baal Meon—kadugayan ang ilang mga ngalan gipang-usab, ug ang Sibma. Gihatagan nila ug laing mga ngalan ang mga siyudad nga ilang gitukod pag-usab.

39 Och Makirs, Manasses sons, barn gingo åstad till Gilead och intogo det och fördrevo amoréerna som bodde där.

Ang mga kaliwat ni Makir nga anak nga lalaki ni Manases miadto sa Gilead ug gikuha nila kini gikan sa mga Amorihanon nga nagpuyo niini.

40 Och Mose gav Gilead åt Makir, Manasses son, och han bosatte sig där.

Unya gihatag ni Moises ang Gilead ngadto kang Makir nga anak nga lalaki ni Manases, ug ang iyang katawhan nagpuyo didto.

41 Och Jair, Manasses son, gick åstad och intog deras byar och kallade dem Jairs byar.

Si Jair nga anak nga lalaki ni Manases miadto ug gikuha ang mga lungsod ug gitawag sila nga Havot Jair.

42 Och Noba gick åstad och intog Kenat, med underlydande orter, och kallade det Noba, efter sitt eget namn.

Miadto si Noba ug gikuha ang Kenat ug ang mga baryo niini, ug gitawag kini nga Noba, nga sama sa iyang kaugalingong ngalan.