4 Mosebok 30
1 Och Mose talade till Israels barns stamhövdingar och sade: Detta är vad HERREN har bjudit:
And Moses spoke to the heads of the tribes concerning the children of Israel, saying, This is the thing which the LORD hath commanded.
2 om någon gör ett löfte åt HERREN, eller svär en ed genom vilken han förbinder sig till återhållsamhet i något stycke, så skall han icke sedan bryta sitt ord; han skall i alla stycken göra vad hans mun har talat.
If a man shall vow a vow to the LORD, or swear an oath to bind his soul with a bond; he shall not break his word, he shall do according to all that proceedeth out of his mouth.
3 Och om en kvinna, medan hon vistas i sin faders hus och ännu är ung, gör ett löfte åt HERREN och förbinder sig till återhållsamhet i något stycke,
If a woman also shall vow a vow to the LORD, and bind herself by a bond, being in her father’s house in her youth;
4 och hennes fader hör hennes löfte och huru hon förbinder sig till återhållsamhet, och hennes fader icke säger något till henne därom, så skola alla hennes löften hava gällande kraft, och alla hennes förbindelser till återhållsamhet skola hava gällande kraft.
And her father shall hear her vow, and her bond by which she hath bound her soul, and her father shall hold his peace at her: then all her vows shall stand, and every bond by which she hath bound her soul shall stand.
5 Men om hennes fader samma dag han hör det säger nej därtill, då skola hennes löften och hennes förbindelser till återhållsamhet alla vara utan gällande kraft; och HERREN skall förlåta henne, eftersom hennes fader sade nej till henne.
But if her father shall overrule her in the day that he heareth; not any of her vows, or of her bonds by which she hath bound her soul, shall stand: and the LORD shall forgive her, because her father overruled her.
6 Och om hon bliver gift, och löften då vila på henne, eller något obetänksamt ord från hennes läppar, varmed hon har bundit sig,
And if she had an husband, when she vowed, or uttered any thing from her lips, by which she bound her soul;
7 och hennes man får höra därom, men icke säger något till henne därom samma dag han hör det, så skola hennes löften hava gällande kraft, och hennes förbindelser till återhållsamhet skola hava gällande kraft.
And her husband heard it, and held his peace at her in the day that he heard it: then her vows shall stand, and her bonds by which she bound her soul shall stand.
8 Men om hennes man samma dag han får höra det säger nej därtill, då upphäver han därmed hennes givna löfte och det obetänksamma ord från hennes läppar, varmed hon har bundit sig; och HERREN skall förlåta henne det.
But if her husband overruled her on the day that he heard it; then he shall make of no effect her vow which she vowed, and that which she uttered with her lips, by which she bound her soul: and the LORD shall forgive her.
9 Men en änkas eller en förskjuten hustrus löfte skall hava gällande kraft för henne, vartill hon än må hava förbundit sig.
But every vow of a widow, and of her that is divorced, by which they have bound their souls, shall stand against her.
10 Och om en kvinna i sin mans hus gör ett löfte, eller med ed förbinder sig till återhållsamhet i något stycke,
And if she vowed in her husband’s house, or bound her soul by a bond with an oath;
11 och hennes man hör det, men icke säger något till henne därom -- icke säger nej till henne -- så skola alla hennes löften hava gällande kraft, och alla hennes förbindelser till återhållsamhet skola hava gällande kraft.
And her husband heard it, and held his peace at her, and overruled her not: then all her vows shall stand, and every bond by which she bound her soul shall stand.
12 Men om hennes man upphäver dem samma dag han hör dem, då skall allt som hennes läppar hava talat vara utan gällande kraft, det må nu vara löften eller någon förbindelse till återhållsamhet; hennes man har upphävt dem, därför skall HERREN förlåta henne.
But if her husband hath utterly made them void on the day he heard them; then whatever proceeded out of her lips concerning her vows, or concerning the bond of her soul, shall not stand: her husband hath made them void; and the LORD shall forgive her.
13 Åt alla hennes löften och åt alla hennes edliga förbindelser till att späka sig kan hennes man giva gällande kraft, och hennes man kan ock upphäva dem.
Every vow, and every binding oath to afflict the soul, her husband may establish it, or her husband may make it void.
14 Men om hennes man icke före påföljande dags ingång säger någonting till henne därom, så giver han gällande kraft åt alla hennes löften och åt alla de förbindelser till återhållsamhet, som vila på henne; han giver dem gällande kraft därigenom att han icke säger något till henne därom samma dag han hör dem.
But if her husband altogether holds his peace at her from day to day; then he establisheth all her vows, or all her bonds, which are upon her: he confirmeth them, because he held his peace at her in the day that he heard them.
15 Men om han upphäver dem först någon tid efter det han har hört dem, då kommer han att bära på hennes missgärning.
But if he shall in any way make them void after that he hath heard them; then he shall bear her iniquity.
16 Dessa äro de stadgar som HERREN av Mose angående förhållandet mellan en man och hans hustru, och angående förhållandet mellan en fader och hans dotter, medan denna ännu är ung och vistas i sin faders hus.
These are the statutes, which the LORD commanded Moses, between a man and his wife, between the father and his daughter, being yet in her youth in her father’s house.
