4 Mosebok 21
1 Då nu konungen i Arad, kananéen, som bodde i Sydlandet, hörde att Israel var i antågande på Atarimvägen, gav han sig i strid med Israel och tog några av dem till fånga.
Kanaannaw Arad siangpahrang akalae kaawm e niyah, Isarelnaw, Atharim lam koe lah a tho awh ti a thai awh toteh, Isarelnaw hah a tuk awh teh, a tangawn san lah a man awh.
2 Då gjorde Israel ett löfte åt HERREN och sade: "Om du giver detta folk i min hand, så skall jag giva deras städer till spillo."
Hottelah Isarelnaw ni BAWIPA koevah lawk a kam awh teh, hetnaw heh kaimouh kut dawk na poe pawiteh, a khopui hah peng ka raphoe thai han telah ati awh.
3 Och HERREN hörde Israels röst och gav kananéerna i deras hand, och de gåvo dem och deras städer till spillo; så fick stället namnet Horma.
BAWIPA ni Isarelnaw e lawk a tarawi pouh teh, Kanaannaw teh a kut dawk poe lah ao. Amamouh hoi a khopuinaw hah he a raphoe teh, hote hmuen teh Hormah telah ati awh.
4 Och de bröto upp från berget Hor och togo vägen åt Röda havet till, för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt.
Hor mon koehoi tuipui paling koelah Edom ram lawngven lahoi a cei awh. Lam ekvoi a kâhei awh dawkvah, taminaw pueng teh a lungkuep laipalah,
5 Och folket talade emot Gud och emot Mose och sade: "Varför haven I fört oss upp ur Egypten, så att vi måste dö i öknen? Här finnes ju varken bröd eller vatten, och vår själ vämjes vid den usla föda vi få."
Cathut hoi Mosi taranlahoi kahrawngum vah due hanelah bangkongmaw Izip ram hoi na tâcokhai. Vaiyei hai awm hoeh, tui hai awm hoeh, hete vaiyei karawcap e hai ka hringnae ni a panuet toe, telah ati awh.
6 Då sände HERREN giftiga ormar bland folket, och dessa stungo folket; och mycket folk i Israel blev dödat.
Hatdawkvah, BAWIPA ni hmai tahrun a thasin teh, taminaw a khue dawkvah moikapap a due awh.
7 Då kom folket till Mose och sade: "Vi hava syndat därmed att vi talade mot HERREN och mot dig. Bed till HERREN att han tager bort dessa ormar ifrån oss." Och Mose bad för folket.
Hatnavah taminaw ni Mosi koe a tho awh teh, BAWIPA hoi nang koe taranlahoi lawk ka dei e hah ka yon awh toe. Tahrunnaw hah kaimouh koehoi takhoe hanlah BAWIPA koe na kâhet pouh leih, telah atipouh.
8 Då sade HERREN till Mose: "Gör dig en orm och sätt upp den på en stång; sedan må var och en som har blivit ormstungen se på den, så skall han bliva vid liv."
BAWIPA ni Mosi koe hmai tahrun hah sak nah teh khom dawk hoi pathout pouh. Tahrun ni a khue e pueng ni hote hah a khet vaiteh a hring awh han telah atipouh.
9 Då gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den på en stång; när sedan någon hade blivit stungen av en orm, såg han upp på kopparormen och blev så vid liv.
Hahoi Mosi ni rahum tahrun hah a sak teh, khom dawk a vo. Hahoi teh tahrun ni a khue e pueng rahum tahrun hah a khet awh teh a dam awh.
10 Och Israels barn bröto upp och lägrade sig i Obot;
Isarel catounnaw teh, pou a kâtahruet awh teh, Oboth vah a roe awh.
11 och från Obot bröto de upp och lägrade sig vid Ije-Haabarim i öknen som ligger framför Moab, österut.
Oboth hoi bout a cei awh teh, Kanîtholah Moab kahrawng teng Iyeabarim vah a roe awh.
12 Därifrån bröto de upp och lägrade sig i Sereds dal.
Haw hoi a cei awh teh Zered tanghling dawk a roe awh.
13 Därifrån bröto de upp och lägrade sig på andra sidan Arnon, där denna bäck från amoréernas område, där den har runnit upp, flyter fram i öknen; ty Arnon är Moabs gräns och flyter fram mellan Moabs land och amoréernas.
Haw hoi bout a cei awh teh, Amornaw e ramri hoi pou kâkuen e Arnon namran lah a roe awh. Arnon teh Moab ramri, Moab hoi Amornaw rahak vah kaawm e doeh.
14 Därför heter det i "Boken om HERRENS krig": "Vaheb i Sufa och dalarna där Arnon går fram,
Hatdawkvah, BAWIPA tarantuknae cauk dawk, Suphat hoi Vaheb Arnon, Arnon sawkcanaw hoi.
15 och dalarnas sluttning, som sänker sig mot Ars bygd och stöder sig mot Moabs gräns."
Ar kho lahoi ka lawng e sawkcanaw hai, Moab ramri lahoi a teng poe ka lawng e telah a dei awh.
16 Därifrån drogo de till Beeri om brunnen där var det som HERREN sade till Mose: "Församla folket, så vill jag giva dem vatten."
Hahoi, Beer lah a cei awh. Haw teh BAWIPA ni Mosi koevah, taminaw pueng hah kaw nateh, tui ka poe han ati nae tuikhu koe doeh.
17 Då sjöng Israel denna sång: "Flöda, du brunn! Ja, sjungen om den,
Hahoi hete la heh Isarelnaw ni a sak awh. Oe tuiphuek tâcawt haw telah la heh a phueng awh
18 om brunnen som furstar grävde, som folkets ypperste borrade, med spiran, med sina stavar.
Kahrawikungnaw a bonae tuikhu hah kâlawk kapoekung sonron hoi tai e, miphunnaw kahrawikung ni a tai e, ti hoiyah, hote kahrawng koehoi Mattanah lah a cei awh.
19 Från öknen drogo de till Mattana, från Mattana till Nahaliel, från: Nahaliel till Bamot,
Mattanah hoi Nahaliel, Nahaliel hoi Bamoth,
20 från Bamot till den dal som ligger: på Moabs mark uppe på Pisga, där man kan se ut över ödemarken.
Bamoth hoi Moab ram kaawm e tanghling, Pisgah som kho ouk khetnae hmuen, hmu thainae koe a kâtahruet awh.
21 Och Israel skickade sändebud till Sihon, amoréernas konung, och lät säga:
Isarelnaw ni Amornaw e siangpahrang Sihon koevah, na ram dawk hoi kaimouh na rakan sak haw. Na law dawk thoseh, misur takha dawk thoseh, ka cet awh mahoeh. Na tuikhu dawk e tui hai ka net awh mahoeh.
22 "Låt mig taga genom ditt land. Vi skola icke vika av ifrån vägen in i åkrar eller vingårdar, och icke dricka vatten ur brunnarna. Stora vägen skola vi gå, till dess vi hava kommit igenom ditt område."
Na ram ka tapoung hoeh roukrak, siangpahrang lamthungpui dawk doeh ka cet awh ti telah patounenaw a patoun.
23 Men Sihon tillstadde icke Israel att tåga genom sitt område, utan församlade allt sitt folk och drog ut mot Israel i öknen, till dess han kom till Jahas; där gav han sig i strid med Israel.
Hatei, Sihon ni a ram dawk rakan sak hane pasoung hoeh. Hottelah Sihon ni a taminaw pueng a pâkhueng teh, Isarelnaw tuk hanlah kahrawngum a kamthaw awh. Jahaz vah a pha awh teh Isarelnaw hah a tuk awh.
24 Men Israel slog honom med svärdsegg och intog hans land från Arnon ända till Jabbok, ända till Ammons barns land, ty Ammons barns gräns var befäst.
Isarelnaw ni, kahran e tahloi hoi a tuk awh van teh a ram teh Arnon hoi Jabbok totouh, Ammon catounnaw ram totouh a la pouh awh. Bangkongtetpawiteh, Ammonnaw e ramri teh pou a patoup awh e doeh.
25 Och Israel intog alla städerna där; och Israel bosatte sig i amoréernas alla städer, i Hesbon och alla underlydande orter.
Isarelnaw ni khonaw pueng koung a la awh. Hottelah Isarelnaw teh, Ammonnaw e khonaw pueng dawk Heshbon hoi khotenaw pueng dawk kho a sak awh.
26 Hesbon var nämligen Sihons, amoréernas konungs, stad, ty denne hade fört krig med den förre konungen i Moab och tagit ifrån honom hela hans land ända till Arnon.
Heshbon kho teh Ammornaw e siangpahrang Sihon onae kho doeh. Ahni teh Moab siangpahrang hoi taran a kâtuk teh a kut dawk e a ram naw pueng Arnon palang kalatkung doeh.
27 Därför säga skalderna: "Kommen till Hesbon! Byggas och befästas skall Sihons stad.
Hatdawkvah, la ka phuengkung ni, Heshbon vah tho loe, Sihon khopui teh bout thawng awh sei, bout pathoup awh sei.
28 Ty eld gick ut från Hesbon, en låga från Sihons stad; den förtärde Ar i Moab, dem som bodde på Arnons höjder.
Bangkongtetpawiteh, Heshbon hoi hmai a tâco teh, Sihon khopui hoi hmai a to. Moab khopui Ar kho koung a kak. Arnon hmuenrasang bawinaw hoi,
29 Ve dig, Moab! Förlorat är du, Kemos' folk! Han lät sina söner bliva slagna på flykten och sina döttrar föras bort i fångenskap, bort till amoréernas konung, Sihon.
Oe Moab na yawthoe, nang teh na kahma toe. Khemosh taminaw, Amornaw e siangpahrang koevah, a capanaw yawngkhai hane hoi, a canunaw a san lah a poe awh.
30 Vi sköto ned dem -- förlorat var Hesbon, landet ända till Dibon; vi härjade ända till Nofa, Nofa, som når till Medeba."
Hatei, kai ni na tâ awh toe. Heshbon teh Dibon totouh a kahma. Hottelah Nophah kho totouh a raphoe teh, hot ni teh Medeba totouh a pha.
31 Så bosatte sig då Israel i amoréernas land.
Hot patetlah Amornaw e ram koe Isarelnaw teh kho a sak awh.
32 Och Mose sände ut och lät bespeja Jaeser, och de intogo dess underlydande orter; och han fördrev amoréerna som bodde där.
Hahoi Mosi ni Jazer tuet hanlah tami a patoun. Hote kho a la teh, haw vah kaawm e Amor taminaw a pâlei awh.
33 Sedan vände de sig åt annat hål. och drogo upp åt Basan till. Och Og, konungen i Basan, drog med allt sitt folk ut till strid mot dem, till Edrei.
A ban awh teh, Bashan lam koe lah a takhang awh. Bashan siangpahrang Og teh ahnimouh tuk hanelah ama hoi a taminaw pueng hoi Edrei hoi tuk hanelah a kamthaw awh.
34 Men HERREN sade till Mose: "Frukta icke för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och hans land. Och du skall göra med honom på samma sätt som du gjorde med Sihon, amoréernas konung, som bodde i Hesbon."
BAWIPA ni Mosi koevah ahni teh taket hanh loe. Ama hoi a taminaw khuehoi a ram totouh na kut dawk na poe toe. Heshbon e kaawm e Amornaw e siangpahrang Sihon koevah na sak e patetlah na sak han telah atipouh.
35 Och de slogo honom jämte hans söner och allt hans folk, och läto ingen av dem slippa undan. Så intogo de hans land.
Hahoi teh ama thoseh, a capanaw thoseh, buet touh boehai pâhlung laipalah a taminaw pueng hoi a thei awh teh a ram teh hmawi a tawn pouh awh.
