4 Mosebok 13
1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Pea naʻe folofola ʻa Sihova kia Mōsese, ʻo pehē,
2 "Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem."
“Ke ke fekau ha kau tangata, ke nau ʻalu ʻo vakai ki he fonua ko Kēnani, ʻaia te u foaki ki he fānau ʻa ʻIsileli: ʻi he faʻahinga taki taha ʻo ʻenau ngaahi tamai ke mo fekau ha tangata, ʻoku taki taha matāpule ʻiate kinautolu.”
3 Och Mose sände från öknen Paran åstad sådana män, efter HERRENS befallning; allasammans hörde de till huvudmännen bland Israels barn.
Pea naʻe fekau ʻe Mōsese kiate kinautolu ʻi he fekau ʻa Sihova, mei he toafa ko Palani: ʻae kau tangata kotoa pē naʻe matāpule ʻi he fānau ʻa ʻIsileli.
4 Och dessa voro namnen på dem: Av Rubens stam: Sammua, Sackurs son;
Pea ko honau hingoa eni: ko Samua ko e foha ʻo Sakuli, ʻi he faʻahinga ʻo Lupeni.
5 av Simeons stam: Safat, Horis son;
Pea mo Safati ko e foha ʻo Holi, ʻi he faʻahinga ʻo Simione.
6 av Juda stam: Kaleb, Jefunnes son;
Pea mo Kelepi ko e foha ʻo Sifune, ʻi he faʻahinga ʻo Siuta.
7 av Isaskars stam: Jigeal, Josefs son;
Pea mo ʻIkali ko e foha ʻo Siosefa, ʻi he faʻahinga ʻo ʻIsaka.
8 av Efraims stam: Hosea, Nuns son;
Pea mo ʻOsea ko e foha ʻo Nuni, ʻi he faʻahinga ʻo ʻIfalemi.
9 av Benjamins stam: Palti, Rafus son;
Pea mo Paleti ko e foha ʻo Lafu, ʻi he faʻahinga ʻo Penisimani.
10 av Sebulons stam: Gaddiel, Sodis son;
Pea mo Katieli ko e foha ʻo Soti, ʻi he faʻahinga ʻo Sepuloni.
11 av Josefs stam: av Manasse stam: Gaddi, Susis son;
Pea mo Kati ko e foha ʻo Susi, ʻi he faʻahinga ʻo Manase, ko e faʻahinga ʻo Siosefa.
12 av Dans stam: Ammiel, Gemallis son;
Pea mo ʻAmieli ko e foha ʻo Kimali, ʻi he faʻahinga ʻo Tani.
13 av Asers stam: Setur, Mikaels son;
Pea mo Situli ko e foha ʻo Mikaeli, ʻi he faʻahinga ʻo ʻAseli.
14 av Naftali stam: Nahebi, Vofsis son;
Pea mo Napi ko e foha ʻo Vofisi, ʻi he faʻahinga ʻo Nafitali.
15 av Gads stam; Geuel, Makis son.
Pea mo Kineli ko e foha ʻo Maki, ʻi he faʻahinga ʻo Kata.
16 Dessa voro namnen på de män som Mose sände åstad för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua.
Ko e hingoa eni ʻoe kau tangata naʻe fekau ʻe Mōsese kenau ō ʻo matakiʻi ʻae fonua. Pea naʻe ui ai ʻe Mōsese ʻa ʻOsea ko e foha ʻo Nuni ko Siosiua.
17 Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: "Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden.
Pea naʻe fekau ʻe Mōsese ʻakinautolu kenau matakiʻi ʻae fonua ko Kēnani, ʻo ne pehē kiate kinautolu, “Mou ʻalu hake [ʻi he hala ]ki he potu tonga, pea te mou hake ki he moʻunga:
18 Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort,
ʻO mamata ki he fonua, pe ʻoku fēfē ia; pea mo e kakai ʻoku nofo ai, pe ʻoku nau mālohi pe ʻoku nau vaivai, pe ʻoku nau tokolahi pe ʻoku nau tokosiʻi;
19 och hurudant landet är, vari de bo, om det är gott eller dåligt, och hurudana de platser äro, där de bo, om de bo i läger eller i befästa städer,
Pea ʻoku fēfē ʻae fonua ʻoku nau nofo ai, pe ʻoku lelei pe ʻoku kovi; pe ʻoku fēfē honau ngaahi kolo ʻoku nau nofo ai, pe ʻoku nau nofo ʻi he ngaahi fale fehikitaki, pe ʻi he ngaahi kolo mālohi.”
20 och hurudant själva landet är, om det är fett eller magert, om träd finnas där eller icke. Varen vid gott mod, och tagen med eder hit av landets frukt." Det var nämligen vid den tid då de första druvorna voro mogna
Pea mo e fonua, pe ʻoku mahu pe ʻoku masiva, pe ʻoku ʻakauʻia, pe ʻikai: pea mou lototoʻa, ʻo ʻomi ʻae fua ʻoe fonua. Pea ko e kuonga ko ia ko e ngaahi ʻaho ia ʻoe fua ʻoe ʻuluaki kālepi.
21 Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat.
Pea naʻa nau ʻalu hake, ʻo vakai ki he fonua, mei he toafa ʻo Sini ki Lehopi, ʻi he hala ʻoku haʻu ai ʻae fononga ki Hemati.
22 De drogo upp till Sydlandet och kommo till Hebron; där bodde Ahiman, Sesai och Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten.
Pea naʻa nau ʻalu ʻi he potu tonga, ʻonau haʻu ki Hepeloni; naʻe ʻi ai ʻae fānau ʻa ʻAnaki, ko ʻEhimani, mo Sesei, mo Talimi. (Vakai, naʻe langa ʻa Hepeloni ʻi he taʻu ʻe fitu ki muʻa ange ʻi he fokotuʻu ʻa Soani ʻi ʻIsipite.),
23 Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon.
Pea naʻa nau haʻu ki he vaitafe ʻo ʻEsikoli, pea naʻa nau tuʻusi ʻi ai ʻae vaʻa mo hono fuhinga kālepi, pea naʻa nau haʻamo toko ua ia ʻi he ʻakau; pea naʻa nau ʻomi ʻae pomikanite, mo e fiki.
24 Detta ställe blev kallat Druvdalen för den druvklases skull som Israels barn där skuro av.
Pea naʻe ui ʻae potu ko ia, ko e vaitafe ʻo ʻEsikoli, koeʻuhi ko e fuhinga kālepi naʻe tuʻusi ai ʻe he fānau ʻa ʻIsileli.
25 Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet.
Pea hili ʻae ʻaho ʻe fāngofulu, naʻa nau liliu mai mei heʻenau vakai ʻae fonua.
26 De gingo åstad och kommo till Mose och Aron och Israels barns hela menighet i öknen Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och hela menigheten och visade dem landets frukt.
Pea naʻa nau ō pea haʻu kia Mōsese, mo ʻElone, pea mo e kakai kotoa pē ʻoe fānau ʻa ʻIsileli, ki he toafa ʻo Palani, ki Ketesi; pea naʻe ʻomi ʻae ongoongo kiate kinautolu, pea mo e kakai kotoa pē, pea naʻa nau fakahā ʻae fua ʻoe fonua kiate kinautolu.
27 De förtäljde för honom och sade: "Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt.
Pea naʻa nau lea kiate ia, ʻo pehē, “Naʻa mau ō ki he fonua naʻa ke fekau ʻakimautolu ki ai, pea ko e moʻoni ʻoku pito ia ʻi he huʻahuhu mo e honi; pea ko hono fua eni.
28 Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak.
Ka ʻoku mālohi ʻae kakai ʻoku nofo ʻi he fonua, pea kuo ʻā maka ʻae ngaahi kolo, ʻo lahi ʻaupito: pea naʻa mau mamata ʻi ai ki he fānau ʻa ʻAnaki.
29 Amalekiterna bo i Sydlandet, hetiterna, jebuséerna och amoréerna bo i Bergsbygden, och kananéerna bo vid havet och utmed Jordan."
ʻOku nofo ʻi he potu fakatonga ʻoe fonua ʻae kau ʻAmaleki: pea ko e kau Heti, mo e kau Sepusi, mo e kau ʻAmoli, ʻoku nau nofo ʻi he ngaahi moʻunga: pea ko e kau Kēnani ʻoku nofo ʻakinautolu ʻo ofi ki he tahi, pea mo e matafonua ʻo Sioatani.”
30 Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: "Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga."
Pea naʻe lolomi ʻe Kelepi ʻae kakai ʻi he ʻao ʻo Mōsese, ʻo ne pehē, “Ke tau ʻalu hake ke vave, ʻo maʻu ia; he ʻoku tau mālohi lahi ke ikuna ia.”
31 Men de män som hade varit däruppe med honom sade: "Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka."
Ka naʻe pehē ʻe he kau tangata naʻa nau ʻalu hake mo ia, “ʻE ʻikai te tau mālohi ke ʻalu hake ki he kakai; he ʻoku nau mālohi ʻiate kitautolu.”
32 Och de talade bland Israels barn illa om landet som de hade bespejat; de sade: "Det land som vi hava genomvandrat och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och alla människor, som vi där sågo, voro resligt folk.
Pea naʻa nau ʻomi ki he fānau ʻa ʻIsileli ʻae ongoongo kovi ʻoe fonua naʻa nau ʻalu ʻo vakai, ʻo pehē, “Ko e fonua naʻa mau ʻalu atu ke vakai ki ai, ko e fonua ia ʻoku ne keina ke ʻosi hono kakai; pea ko e kakai kotoa pē naʻa mau mamata ʻi ai ko e kau tangata lalahi ʻaupito.
33 Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.
Pea naʻa mau mamata ʻi ai ki he kau tangata lalahi fakamanavahē, ko e ngaahi foha ʻo ʻAnaki ʻaia ʻoku tupu ʻi he faʻahinga lalahi: pea naʻa mau tatau ʻi homau mata ʻomautolu mo e fanga heʻe, pea naʻa mau pehē moʻoni ʻi honau ʻao ʻonautolu.”
