4 Mosebok 13
1 Och HERREN talade till Mose och sade:
Jehova Nyasaye nowacho ne Musa niya,
2 "Sänd åstad några män för att bespeja Kanaans land, som jag vill giva åt Israels barn. En man ur var fädernestam skolen I sända, men allenast sådana som äro hövdingar bland dem."
“Or jomoko odhi onon piny Kanaan, ma onego ami jo-Israel. Koa e dhoot ka dhoot manie oganda inior achiel kuom jotendgi.”
3 Och Mose sände från öknen Paran åstad sådana män, efter HERRENS befallning; allasammans hörde de till huvudmännen bland Israels barn.
Kaluwore gi dwond Jehova Nyasaye, Musa noorogi ka gia e Thim mar Paran. Jogi duto ne gin jotend jo-Israel.
4 Och dessa voro namnen på dem: Av Rubens stam: Sammua, Sackurs son;
Magi e nying-gi, koa e dhood Reuben ne en Shamua wuod Zakur;
5 av Simeons stam: Safat, Horis son;
koa e dhood Simeon, ne en Shafat wuod Hori;
6 av Juda stam: Kaleb, Jefunnes son;
koa e dhood Juda, ne en Kaleb wuod Jefune;
7 av Isaskars stam: Jigeal, Josefs son;
koa e dhood Isakar, ne en Igal wuod Josef;
8 av Efraims stam: Hosea, Nuns son;
koa e dhood Efraim, ne en Hoshea wuod Nun;
9 av Benjamins stam: Palti, Rafus son;
koa e dhood Benjamin, ne en Palti wuod Rafu;
10 av Sebulons stam: Gaddiel, Sodis son;
koa e dhood Zebulun, ne en Gadiel wuod Sodi;
11 av Josefs stam: av Manasse stam: Gaddi, Susis son;
koa e dhood Manase (ma en dhood Josef), ne en Gadi wuod Susi;
12 av Dans stam: Ammiel, Gemallis son;
koa e dhood Dan, ne en Amiel wuod Gemali;
13 av Asers stam: Setur, Mikaels son;
koa e dhood Asher, ne en Sethur wuod Mikael;
14 av Naftali stam: Nahebi, Vofsis son;
koa e dhood Naftali, ne en Nabi wuod Vofsi;
15 av Gads stam; Geuel, Makis son.
koa e dhood Gad, ne en Geuel wuod Maki.
16 Dessa voro namnen på de män som Mose sände åstad för att bespeja landet. Men Mose gav Hosea, Nuns son, namnet Josua.
Magi e nying chwo mane Musa ooro mondo onon piny Kanaan. (Musa nomiyo Hoshea wuod Nun nying ni Joshua.)
17 Och Mose sände dessa åstad för att bespeja Kanaans land. Och han sade till dem: "Dragen nu upp till Sydlandet, och dragen vidare upp till Bergsbygden.
Kane Musa oorogi mondo gidhi ginon piny Kanaan, nowachonegi niya, “Luwuru Negev kendo udhi nyaka piny manie got.
18 Och sen efter, hurudant landet är, och om folket som bor däri är starkt eller svagt, om det är litet eller stort,
Nonuru ane pinyno kaka chalo, mondo ungʼego ni joma odak kanyo gin thuondi koso ngoche, gingʼeny koso ginok?
19 och hurudant landet är, vari de bo, om det är gott eller dåligt, och hurudana de platser äro, där de bo, om de bo i läger eller i befästa städer,
Nonuru ane kaka piny ma gidakieno chalo, ka ober kata orach? Nonuru ane mier ma gidakie nichalo nade, ochielgi koso ok ochielgi?
20 och hurudant själva landet är, om det är fett eller magert, om träd finnas där eller icke. Varen vid gott mod, och tagen med eder hit av landets frukt." Det var nämligen vid den tid då de första druvorna voro mogna
Lopno, to chalo nade? En lowo mamiyo koso motwo? Bende en gi yiende koso oongego? Temuru beru mondo ukel olembe moko mag pinyno.” (Ndalono ne en kinde keyo mokwongo mar mzabibu.)
21 Så drogo de åstad och bespejade landet från öknen Sin ända till Rehob, där vägen går till Hamat.
Omiyo ne giwuok kendo neginono pinyno kochakore Thim mar Zin nyaka Rehob, kagichomo Lebo Hamath.
22 De drogo upp till Sydlandet och kommo till Hebron; där bodde Ahiman, Sesai och Talmai, Anaks avkomlingar. Men Hebron byggdes sju år före Soan i Egypten.
Ne giwuotho mi gikadho piny Negev nyaka gichopo Hebron, kama Ahiman, Sheshai kod Talmai, ma nyikwa Anak nodakie. (Hebron noger higni abiriyo motelone Zoan manie piny Misri.)
23 Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man. Därtill togo de granatäpplen och fikon.
Kane gichopo e Holo mar Eshkol, ne gitongʼo bad yath achiel motingʼo pumbi mar olemb mzabibu. Ji ariyo kuomgi notingʼe e luth kaachiel gi gik mongʼinore kod ngʼowu.
24 Detta ställe blev kallat Druvdalen för den druvklases skull som Israels barn där skuro av.
Kanyo niluongo ni Holo mar Eshkol nikech negingʼado bad olemb mzabibu mochiek.
25 Och efter fyrtio dagar vände de tillbaka, sedan de hade bespejat landet.
Bangʼ ndalo piero angʼwen negidwogo ka gia nono pinyno.
26 De gingo åstad och kommo till Mose och Aron och Israels barns hela menighet i öknen Paran, i Kades, och avgåvo sin berättelse inför dem och hela menigheten och visade dem landets frukt.
Negidwogo ir Musa gi Harun kod oganda jo-Israel duto e dala Kadesh manie Thim Paran. Kanyo ema ne gimiyogi dwoko kaachiel gi chokruok duto kendo neginyisogi olemo machiek e pinyno.
27 De förtäljde för honom och sade: "Vi kommo till det land dit du sände oss. Och det flyter i sanning av mjölk och honung, och här är dess frukt.
Negimiyo Musa nonro machalo kama: “Ne wadhi e piny mane iorowae, kendo en piny mopongʼ gi chak kod mor kich! Olemo moa kuno eri.
28 Men folket som bor i landet är starkt, och städerna äro välbefästa och mycket stora; ja, vi sågo där också avkomlingar av Anak.
Joma odak kuno nigi teko mangʼeny, kendo gidakie mier madongo mochiel motegno kendo malich. Bende ne waneno nyikwa Anak kuno.
29 Amalekiterna bo i Sydlandet, hetiterna, jebuséerna och amoréerna bo i Bergsbygden, och kananéerna bo vid havet och utmed Jordan."
Jo-Amalek odak Negev; jo-Hiti, jo-Jebus kod jo-Amor odak e piny manie got; to jo-Kanaan odak machiegni gi dho nam e alwora mar Jordan.”
30 Men Kaleb sökte stilla folket, så att de icke skulle knota emot Mose; han sade: "Låt oss ändå draga ditupp och intaga det, ty förvisso skola vi bliva det övermäktiga."
Eka Kaleb nokwero ji mondo olingʼ e nyim Musa kendo nowacho niya, “Wadhiuru kendo wakaw pinyno, nimar wanyalo kawe.”
31 Men de män som hade varit däruppe med honom sade: "Vi kunna icke draga upp mot detta folk, ty de äro oss för starka."
To joma nodhi kode kuno nowacho niya, “Ok wanyal monjo jogo; gitek moloyowa.”
32 Och de talade bland Israels barn illa om landet som de hade bespejat; de sade: "Det land som vi hava genomvandrat och bespejat är ett land som förtär sina inbyggare, och alla människor, som vi där sågo, voro resligt folk.
Omiyo ne gilandone jo-Israel dwoko marachni kuom piny mane gidhi nono. Negiwacho niya, “Piny mane wadhi nono nego joma odak eigi. Ji mane waneno kuno gin joma robede.
33 Vi sågo där ock jättarna, Anaks barn, av jättestammen; vi tyckte då att vi själva voro såsom gräshoppor, och sammalunda tyckte de om oss.
Ne waneno Nefilim kuno (nyikwa Anak aa kuom jo-Nefilim). Ne wanenore mana ka ongogo, to bende mano e kaka ne wachalo e nyimgi.”
