< Nahum 3 >
1 Ve dig, du blodstad, alltigenom så full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva!
Lok amlaihaih hoi hmuenmae lomhaih hoiah kakoi, kami bohhaih apet ai, athii palong thaih vangpui nang, khosak na bing!
2 Hör, piskor smälla! Hör, vagnshjul dåna! Hästar jaga fram, och vagnar rulla åstad.
Bohhaih qui tuenh, hrang lakok khok tuenh, hrang lok hoi hrang lakok caehhaih atuennawk to oh.
3 Ryttare komma i fyrsprång; svärden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i mängd och lik i stora hopar; igen ände är på döda, man stupar över döda.
Hrang angthueng kaminawk loe sumsen hoi rong kampha tayae to van ah atoengh o tahang: pop parai kaminawk to hum o, pop parai kami qok, kroek laek ai qoknawk to oh, kaminawk loe qok nuiah amtimh o:
4 Allt detta för den myckna otukt hon bedrev, hon, den fagra och trollkunniga skökan, som prisgav folkslag genom sin otukt och folkstammar genom sina trolldomskonster.
tangzat zaw kami mah koeh baktiah zoek moe, miklet kop nongpata mah miklet sakhaih hoiah imthung takoh kaminawk to a zawh moe, angmah ih tangzat zawhhaih hoiah acaeng kaminawk to tamna ah zawh ving boeh.
5 Se, jag skall vända mig mot dig, säger HERREN Sebaot; jag skall lyfta upp ditt mantelsläp över ditt ansikte och låta folkslag se din blygd och konungariken din skam.
Khenah, nang loe misa ah kang suek, tiah misatuh kaminawk ih Angraeng mah thuih; na buen ih canghnak to mikhmai khoek to kang thlaeh pae han, azat thok bangkrai ah na ohhaih to prae kaminawk boih khaeah kam tuengsak han.
6 Och jag skall kasta på dig vad styggeligt är, jag skall låta dig bliva föraktad, ja, göra dig till ett skådespel.
Panuet thok hmuen na nuiah ka vah moe, patoek koi kaom kami ah kang sak han, minawk mah khet kur ih kami ah kang sak han.
7 Var och en som ser dig skall sky dig och skall säga: "Nineve är ödelagt, men vem kan ömka det?" Ja, var finner man någon som vill trösta dig?
Nang hnu kaminawk boih mah na cawn o taak ueloe, Nineveh loe amro boeh; mi mah maw anih qah haih tih? Nang pathloepkung naah maw ka pakrong han? tiah thui o tih.
8 Är du då bättre än No-Amon, hon som tronade vid Nilens strömmar, omsluten av vatten -- ett havets fäste, som hade ett hav till mur?
Nang loe tuipuinawk taengah kaom, tui mah takui khoep ih No vangpui pongah na hoih kue maw? Vangpui loe tuipui mah takui moe, tuipui loe anih han tapang ah oh.
9 Etiopier i mängd och egyptier utan ände, putéer och libyer voro dig till hjälp.
Ethiopia hoi Izip loe anih thacakhaih ah oh, anih loe boenghaih om ai; Put hoi Lubim loe nang bomkung ah oh hoi.
10 Också hon måste ju gå i landsflykt och fångenskap, också hennes barn blevo krossade i alla gathörn; om hennes ädlingar kastade man lott, och alla hennes stormän blevo fängslade med kedjor
Toe anih loe misong ah caeh o haih, saning kanawk a caanawk loe lamkrung kruek ah amhet o; a oep ih kaminawk han taham khethaih phoisa vah pae o moe, kalen anih ih kaminawk to sumqui hoiah pathlet o.
11 Så skall ock du bliva drucken och sjunka i vanmakt; också du skall få leta efter något värn mot fienden.
Nangcae doeh mu na paqui o tih; nang hawk o ueloe, misa thung hoi abuephaih ahmuen to na pakrong o tih.
12 Alla dina fästen likna fikonträd med brådmogen frukt: vid minsta skakning falla de i munnen på den som vill äta dem.
Na misa abuephaih ahmuennawk loe kahmin thaiduet thaih baktiah ni oh o: akung ahuenh naah kaminawk mah caak hanah kangmuen athaih baktiah ni oh o.
13 Se, ditt manskap är hos dig såsom kvinnor; ditt lands portar stå vidöppna för dina fiender; eld förtär dina bommar.
Khenah, nang salakah misatuh kaminawk loe nongpata baktiah ni oh o: na prae khongkhanawk loe na misanawk hanah kakawk ah paong tih: hmai mah na khongkhanawk to kangh tih.
14 Hämta dig vatten till förråd under belägringen, förstärk dina fästen. Stig ned i leran och trampa i murbruket; grip till tegelformen.
Na vangpui takui khoep nathung naek hanah tui to doh oh, long to naep oh, hmaiqoeng oh loe, okkhe hoiah misa angvaenghaih tapang to kacakah sah oh.
15 Bäst du står där, skall elden förtära dig och svärdet utrota dig. Ja, såsom av gräsmaskar skall du bliva uppfrätt, om du ock själv samlar skaror så talrika som gräsmaskar, skaror så talrika som gräshoppor.
To tiah na sak o cadoeh nangcae loe hmai mah kangh ueloe, sumsen hoiah na takroek o tih; pakhu mah cang caak baktiah na caa o boih tih: nangmacae hoi nangmacae to khoinget baktiah pung oh loe, pakhunawk baktiah pop oh.
16 Om du ock har krämare flera än himmelens stjärnor, så vet: gräsmaskarna fälla sina vingars höljen och flyga bort.
Hmuenmae zaw kaminawk loe van ih cakaeh pongah pop o: toe pakhuh mah na prae to caak boih moe, ang zawk o taak ving boeh.
17 Ja, dina furstar äro såsom gräshoppor och dina hövdingar såsom gräshoppssvärmar: de stanna inom murarna, så länge det är svalt, men när solen kommer fram, då fly de bort, och sedan vet ingen var de finnas.
Nangcae toepkung angraengnawk loe pakhu baktiah oh o, nangcae han misatuh angraengnawk loe angqai na niah tapang ah kacuk, pakhunawk baktiah oh o; toe ni bet naah loe kalah bangah azawk o boih, nihcae ohhaih ahmuen to mi mah doeh panoek ai.
18 Dina herdar hava slumrat in, du Assurs konung; dina väldige ligga i ro. Ditt folk är förstrött uppe på bergen, och ingen församlar det.
Aw Assyria siangpahrang, nang ih tuu toep kaminawk loe iih angam o; oep kaom na toksah kaminawk loe maiphu thungah anghak o: nang ih kaminawk loe maenawk nuiah anghaeh o phang boeh, nihcae nawnto pakhueng kami mi doeh om ai.
19 Det finnes ingen bot för din skada oläkligt är ditt sår. Alla som höra vad som har hänt dig klappa i händerna över dig. Ty över vem gick ej din ondska beständigt?
Nang ih ahma loe nung parai, na hma loe hoih thai ai boeh: nang ih tamthang thaih kaminawk boih mah ban na tabaeng o thui tih, boeng thai ai na sethaih mah nganbawh kana paek ai ih kami oh o maw?