< Mika 3 >
1 Och jag sade: Hören, I Jakobs hövdingar och I furstar av Israels hus. Tillkommer det ej eder att veta vad rätt är,
Jakob boeilu rhoek neh Israel imkhui kah rhalboei rhoek oh hnatun uh laeh ka ti. Tiktamnah ming ham te nangmih ham moenih a?
2 I som haten det goda och älsken det onda, I som sliten huden av kroppen på människorna och köttet från deras ben?
A then aka hmuhuet tih boethae, boethae aka lungnah rhoek, amih pum dongkah a vin neh a rhuh dong lamkah a saa aka rheth rhoek.
3 Men eftersom dessa äta mitt folks kött och riva huden av deras kropp och bryta sönder deras ben, för att stycka dem likasom det man kastar i grytan, ja, likasom kött som lägges i kitteln,
Ka pilnam saa te a caak uh tih amih pum kah a vin te a khong pauh. Te phoeiah a rhuh te a pop sak tih am dongkah bangla a rha uh. Ampaih khui kah maeh bangla a khuehuh.
4 därför skall HERREN icke svara dem, när de ropa till honom; han skall dölja sitt ansikte för dem på den tiden, för deras onda väsendes skull.
BOEIPA taengla pang uh mai cakhaw amih te doo mahpawh. Amih khoboe te a thae van dongah te vaeng hnin ah tah amih taeng lamloh a maelhmai a thuh ni.
5 Så talar HERREN mot de profeter som föra mitt folk vilse, mot dem som ropa: "Allt står väl till!", så länge de hava något att tugga med sina tänder, men båda upp folket till helig strid mot den som ej giver dem något i gapet.
Ka pilnam kho aka hmang sak tonghma rhoek ham BOEIPA loh he ni a thui. A no a maeng uh tih rhoepnah a doek uh. Tedae a ka te a khuem uh mai pawt dongah a taengah caemtloek hoep uh coeng.
6 Därför skall natt komma över eder, så att det bliver slut på edra syner, och mörker, så att det bliver slut på edra spådomar. Ja, solen skall gå ned över profeterna och dagen varda mörk över dem.
Te dongah mangthui lamkah he nang taengah khoyin tih hlang bi lamkah khaw nang taengah tah hmuep coeng. Tonghma rhoek ham tah khomik te tla vetih amih ham tah khothaih khaw hmuep ni.
7 Siarna skola stå där med skam, och spåmännen skola få blygas; de skola alla nödgas skyla sitt skägg, då nu intet svar mer kommer från Gud.
Khohmu rhoek te yak uh vetih hlang bi rhoek khaw ngam uh ni. Pathen kah hlatnah a om pawt dongah amih boeih te a hmui a buem uh ni.
8 Men jag, jag är uppfylld med kraft, ja, med HERRENS Ande, med rättsinne och frimodighet, så att jag kan förkunna för Jakob hans överträdelse och för Israel hans synd.
Tedae kai tah Jakob kah a boekoeknah neh Israel taengah a tholhnah phoe pah hamla, thadueng neh, BOEIPA kah mueihla neh, tiktamnah neh, thayung thamal neh ka baetawt coeng.
9 Hören då detta, I hövdingar av Jakobs hus och I furstar av Israels hus, I som hållen för styggelse vad rätt är och gören krokigt allt vad rakt är,
Jakob imkhui kah boeilu neh Israel imkhui kah rhalboei rhoek, tiktamnah aka tuei tih a thuem boeih te aka kawn sak rhoek loh hnatun uh laeh he.
10 I som byggen upp Sion med blodsdåd och Jerusalem med orättfärdighet --
Zion te thii neh, Jerusalem te dumlai neh a sak uh.
11 den stad vars hövdingar döma för mutor, vars präster undervisa för betalning, och vars profeter spå för penningar, allt under det de stödja sig på HERREN och säga: "Är icke HERREN mitt ibland oss? Olycka skall ej komma över oss."
A boeilu rhoek loh kapbaih hamla lai a tloek uh tih a khosoih rhoek loh a phu la a thuinuet uh. A tonghma rhoek khaw tangka hamla hma uh. Tedae, “Kaimih lakli ah BOEIPA om pawt tih kaimih soah yoethaenah pai mahpawh nama?” aka ti ham ni BOEIPA dongah a hangdang uh.
12 Därför skall för eder skull Sion varda upplöjt till en åker och Jerusalem bliva en stenhop och tempelberget en skogbevuxen höjd.
Zion nang kong ah khohmuen a yoe uh vetih Jerusalem khaw lairhok la poeh ni. Tlang im te khaw hmuensang duup la poeh ni.