Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
Jesus el sroang nu fin oak uh ac folokla nu in acn sel.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig."
Ac mwet uh use sie mwet ul nu yorol, su oanna fin mwe oan kial. Ke Jesus el liye lupan lulalfongi lalos, el fahk nu sin mwet ul sac, “Wen nutik, akkeye kom! Ma koluk lom nunak munas tari nu sum.”
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: "Denne hädar."
Na kutu sin mwet luti ke Ma Sap elos sifacna nunku in elos, “Mwet se inge el kaskas enum lain God!”
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: "Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
Jesus el etu ma elos nunku, ac el fahk nu selos, “Efu ku kowos nunak koluk?
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Pia kac ma fisrasr in fahk: ‘Ma koluk lom nunak munas tari nu sum,’ ku in fahk, ‘Tuyak ac fahsr’?
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp" -- sade han nu till den lame -- "och tag din säng och gå hem."
Nga ac akpwayei nu suwos lah oasr ku lun Wen nutin Mwet in nunak munas ke ma koluk fin faclu.” Ouinge el fahk nu sin mwet ul sac, “Tuyak, srukak mwe oan kiom ac fahsr nu lohm sum!”
7 Då stod han upp och gick hem.
Mwet sac tuyak ac som nu lohm sel.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Ke mwet uh liye elos sangeng ac kaksakin God lah El sang ku ouinge nu sin mwet uh.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig." Då stod han upp och följde honom.
Jesus el som liki acn sac, ac ke el fahsr el liye sie mwet eisani tax su muta ke nien orekma lal — inel pa Matthew. Na Jesus el fahk nu sel, “Fahsr tukuk.” Ac el tuyak ac fahsr tokol.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
Ke Jesus el muta ac mongo in lohm sel Matthew, mwet eisani tax ac mwet koluk saya puspis tuku welul Jesus ac mwet tumal lutlut mongo.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: "Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?"
Kutu sin mwet Pharisee liye ac siyuk sin mwet tumal lutlut, “Efu ku mwet luti lowos uh wi kain in mwet ingan mongo?”
12 När han hörde detta, sade han: "Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Jesus el lohng ma elos fahk, ac topuk nu selos, “Mwet ku elos tia enenu mwet ono, a mwet mas mukena.
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare."
Kowos som ac suk lah mea kalmen kas se in Ma Simusla ma fahk mu, ‘Pakoten pa nga lungsik, ac tia mwe kisa.’ Nga tia tuku ke sripen mwet wo, a ke mwet koluk.”
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: "Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?"
Na mwet lutlut lal John Baptais elos tuku nu yurin Jesus ac fahk, “Efu ku kut ac mwet Pharisee uh lalo in pacl pus, a mwet lutlut lom uh tiana lalo?”
15 Jesus svarade dem: "Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
Jesus el topuk ac fahk, “Ya kowos nunku mu mwet ma solsol nu ke kufwa in marut uh ac asor ke pacl mukul se ac marut uh oasr inmasrlolos? Elos ac tiana asor! Tusruktu len se ac fah tuku ke mwet kacto sac ac fah itukla lukelos, na in pacl sacn elos ac fah lalo.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
“Wangin mwet sang ipin nuknuk sasu pinis nuknuk mah uh, tuh ipin nuknuk sasu sac fin tulakeni el ac seya nuknuk mah uh, ac mihsa sac ac yokelik liki meet ah.
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade."
Oayapa wangin mwet okoaung wain sasu nu in pak in neinyuk wain mah, tuh mwe neinyuk mah sac ac mihsalik ac wain uh ac kahkla, ac pak sac ac musalla. Tia ouinge, a itukyang wain sasu nu ke mwe neinyuk sasu, na kewana ac fah wona.”
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: "Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande."
Ke Jesus el srakna fahk ma inge, sie mwet leum lun mwet Jew tuku nu yorol, sikukmutunte ye mutal ac fahk, “Acn nutik el tufahna misa, tusruktu fahsru ac filiya poum facl, ac el fah moulyak.”
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
Ouinge Jesus el tuyak ac fahsr tokol, ac mwet tumal lutlut welul.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Sie mutan su musen srah ke lusen yac singoul luo el fahsryang tukun Jesus ac kahlye pulan nuknuk lal.
21 Ty hon sade vid sig själv: "Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen."
Mutan sac el nunku in el sifacna mu, “Nga fin kahlye na pulan nuknuk lal, nga ac kwela.”
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig." Och kvinnan var hulpen från den stunden.
Jesus el tapulla ac liyal, na el fahk, “Acn nutik, akkeye kom! Lulalfongi lom oru kom in kwela.” In pacl sacna mutan sac kwela.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
Na Jesus el som nu in lohm sin mwet leum sac. Ke el liye mwet srital ke mwe on ke mas misa sac, ac mwet saya uh arulana wonak ke tung lalos,
24 sade han: "Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover." Då hånlogo de åt honom.
el fahk, “Mwet nukewa illa! Tulik mutan se inge tia misa — el motul na!” Na elos nukewa mutawauk in isrunul.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Ac ke mwet nukewa illa, Jesus el utyak nu infukil lun tulik mutan sac, sruokya paol, ac el tukakek.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
Pweng ke ma se inge sulkakinyukelik nu in polo acn sac nufon.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: "Davids son, förbarma dig över oss."
Jesus el som liki acn sac, ac ke el fahsr, mwet kun luo fahsr tokol ac wowoyak ac fahk, “Wen nutin David, pakomutasr!”
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: "Tron I att jag kan göra detta?" De svarade honom: "Ja, Herre."
Ke Jesus el ilyak nu in lohm uh, mwet kun luo ah tuku nu yorol ac el siyuk seltal, “Komtal lulalfongi mu nga ku in akkeyekomtalla?” Na eltal fahk, “Aok!”
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: "Ske eder efter eder tro."
Na Jesus el kahlye mutaltal ac fahk, “Lela in orek nu sumtal oana lulalfongi lomtal an!”
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
Na ikakla mutaltal eltal ku in liye. Na Jesus el arulana wili nu seltal ac fahk, “Nimet komtal fahk nu sin kutena mwet!”
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Tuh eltal som ac fahkelik pweng kacl Jesus inge in polo acn sac nufon.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Ke mwet luo ah som lukel Jesus, oasr pac kutu mwet sifilpa tuku nu yorol ac use sie mukul su tia ku in kaskas, mweyen oasr ngun fohkfok in el.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: "Sådant har aldrig förut varit sett i Israel."
Tusruk ke pacl se ma ngun fohkfok sac lisyukla liki mwet sac, mwet sac mutawauk in kaskas, ac mwet uh arulana fwefela kac. Elos fahk, “Kut soenna liye in orek ouinge in acn Israel meet.”
34 Men fariséerna sade: "Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna."
Tusruk mwet Pharisee elos fahk, “Leum lun ngun fohkfok uh pa sang kain in ku inge nu sel, pwanang el ku in lusla ngun fohkfok uh.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
Jesus el som ac forfor in siti nukewa in polo acn sac. El luti in iwen lolngok uh, ac fahkak Pweng Wo ke Tokosrai uh, ac akkeyala kain in mas ac munas nukewa lun mwet uh.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, "lika får som icke hava någon herde."
Ke el liye un mwet puspis el arulana pakomutalos, mweyen elos fosrnga ac tia ku in kasrelos sifacna, oana sheep su wangin mwet sropo la.
37 Därför sade han till sina lärjungar: "Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
Ke ma inge el fahk nu sin mwet tumal lutlut, “Pwaye kosrani uh yohk, a pu mwet in orekma.
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."
Kowos pre nu sin leum lun kosrani, tuh elan supwala mwet in kosrani ima lal.”
