Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
Che Yesu ŵajinjile mu ngalaŵa, ŵajombweche litanda ni kwika mmusi wao.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig."
Pelepo ŵandu ŵampeleche mundu jumo jwatatele chiilu, ali agonile mu chitagala. Nipele Che Yesu paŵachiweni chikulupi chao, ŵansalile mundu jwakutatala jula, “Muusimane mtima, ambusanga! Nlecheleswe sambi syenu.”
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: "Denne hädar."
Nipele, ŵakwiganya Malajisyo ŵane ŵatandite ganisya mmitima jao aninkuti, “Mundu ju akwatukana Akunnungu!”
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: "Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
Che Yesu ŵasimanyi ng'anisyo syao ni ŵausisye, “Kwachichi nkuganisya yangalumbana mmitima jenu?
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
Chichi chili chakwepepala nnope, kusala, ‘Sambi syenu silecheleswe,’ pane kusala, ‘Njimuche, Njaule?’
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp" -- sade han nu till den lame -- "och tag din säng och gå hem."
Nambo, ngusaka mmanyilile kuti Mwana jwa Mundu akwete ukombole pa chilambo pano wa kwalechelesya ŵandu sambi syao.” Pelepo ŵansalile jwakutatala jo, “Njimuche, njigale chitagala chenu njaule kumangwenu.”
7 Då stod han upp och gick hem.
Nipele, mundu jo ŵajimwiche ni kwaula kumangwao.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Ŵandu wose mu mpingo wo paŵaiweni yeleyo, ŵasimosile ni kukamulwa ni lipamba, ŵaakusisye Akunnungu uŵapele ŵandu ukombole wanti yele.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig." Då stod han upp och följde honom.
Che Yesu ŵatyosile pelepo, ni paŵajaulaga, ŵambweni mundu jumo ali atemi mu nyuumba ja kulipila nsongo liina lyakwe che Matayo. Nipele Che Yesu ŵansalile, “Munguye.” Nombe che Matayo, ŵajimwiche ni kwakuya.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
Che Yesu paŵaliji mu nyuumba ji che Matayo kulya chakulya, ŵakukumbikanya nsongo ŵajinji ni ŵaali ni sambi ŵaiche ni kutama pamo nawo ni ŵakulijiganya ŵao.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: "Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?"
Mafalisayo paŵaiweni yeleyo, ŵausisye ŵakulijiganya ŵa Che Yesu, “Kwachichi jwakunjiganya akulya pamo ni ŵakukumbikanya nsongo ni ŵaali ni sambi?”
12 När han hörde detta, sade han: "Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Che Yesu ŵagapilikene gelego ni ŵajanjile, “Ŵangakulwala ngakwalajila ŵantela, ikaŵe ŵakulwala ni ŵakwalajila ŵantela.
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare."
Nipele, njaule nkalijiganye malumbo ga maloŵe ga, ‘Ngusaka chanasa, ngaŵa mbopesi.’ Nganiika kukwaŵilanga ŵandu ŵakupanganya yambone paujo pa Akunnungu nambo ŵaali ni sambi.”
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: "Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?"
Nipele, ŵakulijiganya ŵa che Yohana Ŵakubatisya ŵajaulile Che Yesu ni kwausya, “Uweji ni Mafalisayo tukutaŵa kaŵilikaŵili, kwachichi ŵakulijiganya ŵenu ngakutaŵa?”
15 Jesus svarade dem: "Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
Che Yesu ŵajanjile, “Uli, nkuganisya kuti nkukombola kwatendekasya achambusanga ŵa mlombela asupuche akuno ali pamo nawo? Ngwamba! Nambo chikaiche katema pachajigalikwe mlombela jo pasikati jao, gele moŵa go chachitaŵa.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
“Ngapagwa mundu jwakutotela chigamba cha nguo jasambano mu nguo jewisale. Atamuno atendaga yeleyo chigamba chasambano cho chichipapule nguo jo, ni upapuche wakwe chiupundanganye.
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade."
Sooni ngapagwa ŵandu ŵakutaga divai jasambano mu misaku jewisale jekolochekwe ni mapende. Pakuŵa jele divai jasambano jo chijipapule misaku ni divai chijimwasiche ni misaku jo chijijonasiche. Nambo ŵandu akutaga divai jasambano mu misaku jasambano ni yose yana iŵili ikugosekwa.”
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: "Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande."
Nipele, Che Yesu paŵaliji nkuŵecheta gelego, ŵaiche chilongola jumo jwa Chiyahudi, ŵatindiŵalile ni kuti, “Mwali jwangu akuwa sampano. Nambo, choonde twende nkaasajichile nkono wenu kuti akole umi.”
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
Che Yesu ŵajimi ni kunkuya, ŵakulijiganya ŵao ŵajawile pamo nawo.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Jwakopochele jwankongwe jumo juŵalwalaga magono kwa yaka likumi ni iŵili, ŵannyichilile Che Yesu panyuma, ŵakwaiye lujenje lwa mwinjilo wao.
21 Ty hon sade vid sig själv: "Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen."
Ŵatesile yeleyo pakuŵa ŵaganisisye muntima mwao kuti, “Nakwayaga pe mwinjilo wakwe, chilame.”
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig." Och kvinnan var hulpen från den stunden.
Nombe Che Yesu ŵagalawiche, ŵamweni ni ŵansalile, “Muusimane ntima, mwanangu, chikulupi chenu chinnamisye.” Jwankongwe jo ŵalamile katema kakoko.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
Nipele Che Yesu ŵaiche mu nyuumba ja chilongola jula. Ni ŵaweni ŵakugomba ipeta ni mpingo wa ŵandu aninkulila kwa malumbo,
24 sade han: "Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover." Då hånlogo de åt honom.
ni ŵatite, “Ntyochanje pelepa, pakuŵa mwali ju nganajasika, agambile gona pe.” Ni ŵanyawo ŵaasechile.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Ŵandu ŵala paŵaŵinjikwe, Che Yesu ŵajinjile nkati, ŵankamwile nkono mwali jula, nombejo ŵajimwiche.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
Ngani jila jajenele pa chilambo pala pose.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: "Davids son, förbarma dig över oss."
Che Yesu ŵatyosile pelepo, ni paŵaliji nkwaula, ŵandu ŵaŵili ŵangakulola ŵankuiye achinyanyisyaga, “Choonde Mwana ju che Daudi ntukolele chanasa!”
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: "Tron I att jag kan göra detta?" De svarade honom: "Ja, Herre."
Che Yesu paŵajinjile mu nyuumba, ŵangakulola wala ŵajaulile, nombejo ŵausisye, “Ana nkukulupilila kuti ngukombola kunlamya?” Nombewo ŵajanjile, “Elo, Ambuje.”
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: "Ske eder efter eder tro."
Pelepo Che Yesu ŵagakwaiye meeso gao, ŵatite, “Iŵeje kukwenu mpela inkuti pakukulupilila.”
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
Meeso gao gaugwiche. Nombe Che Yesu ŵakanyisye kwa nnope kuti, “Ngasimunsalila mundu jwalijose ngani ji.”
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Nambo ŵanyawo ŵatyosile ni kutanda kwenesya ngani si Che Yesu mchilambo chila chose.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Ŵandu ŵaŵili ŵala paŵaliji nkutyoka, ŵandu ŵane ŵannyichisye Che Yesu mundu jumo jwangakuŵecheta kwa ligongo lya kukamulwa ni masoka.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: "Sådant har aldrig förut varit sett i Israel."
Paŵankopwesye masoka papopo mundu jwangakuŵecheta jula, ŵatandite kuŵecheta. Ŵandu ŵasimosile nikuti, “Nganigawoneche kose gelega mu chilambo cha ku Isilaeli!”
34 Men fariséerna sade: "Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna."
Nambo Mafalisayo ŵatite, “Akugakoposya masoka kwa machili ga jwankulu jwa masoka.”
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
Che Yesu ŵasyungwile mose mmisi ni mmisinda jose, achijiganyaga mmajumba gao ga kupopelela, ni kulalichila Ngani Jambone ja Umwenye wa Akunnungu ni kwalamisya ŵandu ilwele yose ni kulaga kwakulikose.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, "lika får som icke hava någon herde."
Nipele, paŵaweni ŵandu, mipingo kwa mipingo, ŵakolele chanasa pakuŵa ŵapesile ni kukola lipamba chisau ngondolo syangali ni jwakuchinga.
37 Därför sade han till sina lärjungar: "Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
Pelepo ŵaasalile ŵakulijiganya ŵao, “Magungulo gali gamajinji, nambo ŵakugungula nganatupa.
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."
Nipele mwapopele Ambuje ŵa magungulo, apeleche ŵakupanganya masengo mmagungulo gao.”
