Matteus 9
1 Och han steg i en båt och for över och kom till sin egen stad.
Jesuh cun mlawnga khana kai lü, Kalile tuili leh pah lü a venak Kapenawm mlüha cit beki.
2 Då förde de till honom en lam man, som låg på en säng. När Jesus såg deras tro sade han till den lame: "Var vid gott mod, min son; dina synder förlåtas dig."
Acuia a kut khaw xoki khyang mat cun kyäp üng a ngjännak üng Jesuha veia ami kawh law. Jesuh naw ami jumnak hmuh lü, “Ka ca aw, käh ng'äa, na mkhyekatnake cun mhlät päng ni,” a ti.
3 Då sade några av de skriftlärde vid sig själva: "Denne hädar."
Acunüng thum mthei he akhäk naw ami mlung k’uma, “Hin naw Pamhnam ksekha na ve” ti lü ngaikie.
4 Men Jesus förstod deras tankar och sade: "Varför tänken I i edra hjärtan vad ont är?
Acunüng pi Jesuh naw ami mlung k’uma ami ngaih jah ksing lü, “Ivai am dawkia nami ngaikie ni?”
5 Vilket är lättare, att säga: 'Dina synder förlåtas dig' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
A kut khaw xoki üng, “Na mkhyekatnake cun mhlät päng ni, ti mä ajä? am ani üng “Tho law lü cita” ti mä ajä?”
6 Men för att I skolen veta att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så stå upp" -- sade han nu till den lame -- "och tag din säng och gå hem."
Khyanga capa naw khawmdek khana mkhyekatnake jah mhlätnaka johit taki ti nami ksing vaia, ti lü, akxo üng, “Tho law lü, na ngjännak phak lo lü na ima cit bea” a ti.
7 Då stod han upp och gick hem.
Akxo cun tho law lü a im da cit beki.
8 När folket såg detta, blevo de häpna och prisade Gud, som hade givit sådan makt åt människor.
Khyang he naw ami hmuh üng cäi law u lü, acukba khyang üng akdaw pekia Pamhnam cun mhlünmtaikie.
9 När Jesus därifrån gick vidare fram, fick han se en man, som hette Matteus, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: "Följ mig." Då stod han upp och följde honom.
Acuna hnün ceh ta lü Jesuh a ceh hü üng, Mahte ngming naki khyang mat, ngcawn ngcawnaka im üng a na ngaw se hmuh lü, “Na läk lawa,” ti se, Mahte naw tho law lü Jesuh läki.
10 När han därefter låg till bords i hans hus, kommo många publikaner och syndare dit och voro bordsgäster där, jämte Jesus och hans lärjungar.
Jesuh naw Mahtea ima buh a ei k’um üng, ngcawng nglawke ja mdimei khyang he law u lü Jesuh ja axüisaw hea hlawnga ngaw law hngakie.
11 Men då fariséerna sågo detta, sade de till hans lärjungar: "Huru kan eder mästare äta med publikaner och syndare?"
Pharise he avang naw hmuh u lü axüisaw hea üng, “Ivai nami saja ngcawn nglawke ja mdimei khyang hea dä ei yümkie ni?” ami ti.
12 När han hörde detta, sade han: "Det är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
Jesuh naw ngja lü, “Khyang kphete naw dawkta am hlü u, khyang kune naw ni dawkta ami hlü.
13 Men gån I åstad och lären eder vad de orden betyda: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer.' Ty jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan för att kalla syndare."
Keia hlüei ta mpyeneinak ni, khyüngsei am ngkengtaihnak am ni,” ti hin i a ti hlünak ni? Cit u lü va ngthei ua. Isetiüng ta “Khyang ngsungpyune jah khü khaia ka lawki am ni, mdimei khyang he jah khü khaia ni ka law.”
14 Därefter kommo Johannes' lärjungar till honom och sade: "Varför fasta icke dina lärjungar då vi och fariséerna ofta fasta?"
Acunüng Baptican Johana hnukläke Jesuh veia law u lü, “Ise keimi ja Pharise he ahüt hüt üng ei jeih u üng se nanga na hnukläke ei am jeih khawikie ni?” ti lü Jesuh ami kthäh u.
15 Jesus svarade dem: "Icke kunna väl bröllopsgästerna sörja, så länge brudgummen är hos dem? Men den tid skall komma, då brudgummen tages ifrån dem, och då skola de fasta. --
Jesuh naw, “Khine cun Cambumkia hlawnga ami vea küt üng, a khine ei kaa ve khai hea nami ngaikie aw? Am ve u! Acunsepi cambumki a khine am ami ngkya lawa mhnüp pha law khai, acunüng amimi naw ei jeih khaie ni,” a ti.
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel, ty det isatta stycket skulle riva bort ännu mer av manteln, och hålet skulle bliva värre.
U naw suisak kphyüm akthai am am bu khawi. Acukba ami bu üng akthai naw akphyüm ei päk se angbaüa päk law dämdäm khai.
17 Ej heller slår man nytt vin I gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle läglarna sprängas sönder och vinet spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades. Nej, man slår nytt vin i nya läglar, så bliva båda delarna bevarade."
Acuna kba ni, u naw awi kphyüm üng capyit tui sü am than khawi u. Acukba ami than üng awi se law lü capyit tui sü ngsawi päih lü, awi pi pye khai. Capyit tui sü cun awi kthai üng ni ami than khawi. Acukba ami than üng va ani nghngih am pye thei ni.
18 Medan han talade detta till dem, trädde en synagogföreståndare fram och föll ned för honom och sade: "Min dotter har just nu dött, men kom och lägg din hand på henne, så bliver hon åter levande."
Acukba ngthu a pyen k'um üng, Judah ngvai mat Jesuh veia law lü a mkhuk am ngdängki naw, “Ka canu tuh hi thi ve. Acunüngpi law lü, na kut a khana na taih law üng ta xüng law be khai ni” ti lü, a nghuinak.
19 Då stod Jesus upp och följde honom med sina lärjungar.
Acunüng Jesuh naw tho law lü läk se axüisaw he naw pi läk hngakie.
20 Men en kvinna, som i tolv år hade lidit av blodgång, närmade sig honom bakifrån och rörde vid hörntofsen på hans mantel.
Nghnumi mat, khawkum xaleinghngih a thi put lü khuikhaki Jesuha hnua law lü, a kcu mdawngca a hneh.
21 Ty hon sade vid sig själv: "Om jag allenast får röra vid hans mantel, så bliver jag hulpen."
Acuna nghnumi naw, “A suisak mdawngca hleng ka hneh üng ta ka daw be khai ni” ti lü ngaieiki.
22 Då vände Jesus sig om, och när han fick se henne, sade han: "Var vid gott mod, min dotter; din tro har hjälpt dig." Och kvinnan var hulpen från den stunden.
Jesuh naw nghlat law lü ani a hmuh üng, “Ka canu aw, käh cäia. Na jumeinak naw ning mdaw be ve,” ti se, acunja nghnumi cun daw beki.
23 När Jesus sedan kom in i föreståndarens hus och fick se flöjtblåsarna och folket som höjde klagolåt,
Acunüng Jesuh Judah ngvaia ima va lutki. Yawk kcing tumkie ja kyahkie a jah hmuh vai üng,
24 sade han: "Gån bort härifrån; ty flickan är icke död, hon sover." Då hånlogo de åt honom.
“Avan kpunga cit ua! Ahina nghnumica thiki am ni ipki ni” ti se, acun he naw ami yaihei.
25 Men sedan folket hade blivit utvisat, gick han in och tog flickan vid handen. Då stod hon upp.
Cunüngpi khyang he kpunga ami va luh ja, Jesuh nghnumicaa venak im k’uma lut lü a kut üng kaih se tho law beki.
26 Och ryktet härom gick ut över hela det landet.
Acuna mawng cun khaw lum üng ngthang hüki.
27 När Jesus gick därifrån, följde honom två blinda som ropade och sade: "Davids son, förbarma dig över oss."
Jesuh acun üngka naw a va ceh üng, amikmü nghngih naw läk ni lü, “Aw, Davita capa jah mpyeneia” ti lü ngpyangki xawi.
28 Och då han kom hem, trädde de blinda fram till honom; och Jesus frågade dem: "Tron I att jag kan göra detta?" De svarade honom: "Ja, Herre."
Jesuh ima k’uma a luh üng, amikmü xawi a veia law ni se, Jesuh naw “Kei naw ka ning jah mdaw be khawh khai ti nami jumki aw” ti se, “Bawipa aw, kani jumki ni” ani ti.
29 Då rörde han vid deras ögon och sade: "Ske eder efter eder tro."
Acunüng Jesuh naw ani mik jah hne lü, “Nani jumeia mäiha thawn se” a ti.
30 Och deras ögon öppnades. Och Jesus tillsade dem strängeligen att se till, att ingen finge veta detta.
Acunja ani mik vai law be se Jesuh naw, “U üng pi käh nani mtheh vai” ti lü a jah ksük.
31 Men de gingo åstad och utspridde ryktet om honom över hela det landet.
Acunüngpi ani va ceh jah Jesuha mawng cun khaw avan üng ani sang hü.
32 När dessa voro på väg ut, förde man till honom en dövstum som var besatt.
Acun üngka naw ami va ceh üng, khawyaia venak ak’ang khyang mat Jesuha veia ami lawpüi u.
33 Och när den onde anden hade blivit utdriven, talade den dövstumme. Och folket förundrade sig och sade: "Sådant har aldrig förut varit sett i Israel."
Jesuh naw khawyai a ksät käna acuna khyang ngthuhei law be thei se, khyang he naw “Hina mäih Isarele üng am mi hmuh khawi” ti lü müncannakie.
34 Men fariséerna sade: "Det är med de onda andarnas furste som han driver ut de onda andarna."
Acunsepi pharisee naw, “Hin naw khawyaiea ngvai naw a peta johit am khawyaie jah ksät ve” ti lü pyeneikie.
35 Och Jesus gick omkring i alla städer och byar och undervisade i deras synagogor och predikade evangelium om riket och botade alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet.
Jesuh mlühe naküt, ngname naküt üng cit hüki. Sinakoka k’uma jah mthei hü lü, Pamhnama khawa mawng thangkdaw pyen hüki. Am phetkie ja hlikhaü mjüküm naw a jah pawhe naküt jah mdaw beki.
36 Och när han såg folkskarorna, ömkade han sig över dem, eftersom de voro så illa medfarna och uppgivna, "lika får som icke hava någon herde."
Jesuh naw khyang päe, toksäm am ve se khuikhakia toca hea mäih a jah hmuh üng aktäa jah mpyeneiki.
37 Därför sade han till sina lärjungar: "Skörden är mycken, men arbetarna äro få.
Acunüng Jesuh naw axüisaw hea üng, “Cang hmin lü da sepi, at lü mkhäm khai ngcek ve,”
38 Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd."
Cangmah naw cang at khai khawhah a tüih law vaia cangmaha veia ktaiyü ua” a ti.
