Matteus 8
1 Sedan han hade kommit ned från berget, följde honom mycket folk.
Vdwlo Jisu moodw lokv lvkwngbv ito kudw, nyipam tvngtv nvgo ninyia vngming gvto.
2 Då trädde en spetälsk man fram och föll ned för honom och sade: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
Vbvrikunamv taik rila silvmanv nyi ako ninyi gvlo aatoku, ninyigv kaagia lo lvbwng ngv kumpvla, okv ninyia minto, “Tamsarnv, no mvnggelo nga no darwk dubv mvnyure.
3 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill; bliv ren." Och strax blev han ren från sin spetälska.
Jisu nw gv lak v laklin daanv okv ninyia mvsit toku. Nw mirwkto, “Ngo mvngdunv,” “Darwk tokuka!” Vto, vbv minam gula vjakgobv nyi angv gv lvvma ngv poya toku.
4 Och Jesus sade till honom: "Se till, att du icke säger detta för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär den offergåva som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
Vbvrikunamv, Jisu ninyia mintoku, “Tvvriato! Yvvnyika minpa mabvka, vbvritola nyibu gvlo vngdavngra yika okv ninyia no jwngkadaka kolaka; vbvrila no poorung pvku vla nyi mvnwngnga chimu laka, Moses gv ortojinam lokv erinpeelwk svnga rinlaka.”
5 När han därefter kom in i Kapernaum, trädde en hövitsman fram till honom och bad honom
Vdwlo Jisu Kaparnaum lo aalwk tokudw, Roman nyigam gunv ninyia kaarwksuto okv ridur labv vla kooto:
6 och sade: "Herre, min tjänare ligger därhemma lam och lider svårt."
“Tamsarnv, ngoogv pakbu hv achialvbv lvvmala, naam gadw lo binyu tapnyu mabv, karpvkv.”
7 Han sade till honom: "Skall då jag komma och bota honom?"
Jisu minto, “Ngo vngla ninyia alvdubv mvreku.”
8 Hövitsmannen svarade och sade: "Herre, jag är icke värdig att du går in under mitt tak. Men säg allenast ett ord, så bliver min tjänare frisk.
“Oo, Tamsarnv, ma,” vla nyigam angv mirwk toku. “Ngo nam ngoogv naam lo aaji labv vla mvngma. Vjak so orto jimwng tvka, okv ngoogv pakbu ngv poyariku.
9 Jag är ju själv en man som står under andras befäl: jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han; och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
Ngo ka kainv nyigam vdwgv arwng lo doonv nyi akonv, okv ngoogv arwng loka sipai hv doodunv. Ngo so doonv anga ‘vngto’ vla orto jibolo hv vngdunv; okv ngo olo doonv anga ‘so aato’ vla orto jibolo, hv aadunv; okv ngo ngoogv pakbu nga, ‘Sum rito’ vla orto jibolo okv hv um ridunv.”
10 När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sade till dem som följde honom: "Sannerligen säger jag eder: I Israel har jag icke hos någon funnit så stor tro.
Vdwlo Jisu hum tvvtokudw, nw lamrwpatoku okv ninyia vngming gvnv nyi vdwa minto, “Ngo nonua minpa dunv, Israel mooku lo ngo svbv mvngjwng nvgo vdwloka kaapama.
11 Och jag säger eder: Många skola komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket,
Ngo nonua jvjvbv mindunv nyi achialvgo doonyi chagia okv doonyi aagia lokv aakumla Abrahamnyi, Isaaknyi okv Jakobnyi lvkobv Nyidomooku gv Karv dvpam dvmin lo dooming gvvre.
12 men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret därutanför; där skall vara gråt och tandagnisslan."
Vbvritola yvvdw Karv lo doorung jinv nga kanv jiriak kolo orlwkreku, hoka bunu achiapik v hila kumabv hijung nga hitwk kwrwk sila dooreku.”
13 Och Jesus sade till hövitsmannen: "Gå; såsom du tror, så må det ske dig." Och i samma stund blev tjänaren frisk.
Vbvrikunamv Jisu nyigam anga mintoku, “Naam bv vngyi kuka, no ogugo mvngjwng pvdw hv nam riji reku.” Okv nyigam gv pakbu angv ho pooya datoku.
14 När Jesus sedan kom in i Petrus' hus, fick han se hans svärmoder ligga sjuk i feber.
Jisu Pitar gv naam lo vngtoku, okv hoka Pitar gv ayuv ramla gadw lo doodubv nw kaapa toku.
15 Då rörde han vid hennes hand, och febern lämnade henne; och hon stod upp och betjänade honom.
Jisu hvkvgv laak ha mvsetto; ramnamv ninyia vngyu toku, okv hv gudung laku, Jisunyi dvnamtvngnam jirap toku.
16 Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han,
Vdwlo arium tokudw, nyi vdwv uyuvram naanam nyi vkv achialvgo Jisu gvlo aagv jito. Jisu Gamchar lokv uyuvram vdwa chara toku, okv lvvmanv mvnwngnga mvpu jitoku.
17 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade: "Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han."
Ninyigv svbvrinam si nyijwk Aijaya gv “Nw atubongv ngonugv achiapit mvnwngnga naasuto okv ngonugv lvvma mvnwngnga gvaa jipvku,” vla minam a jvjv modukubv ritoku.
18 Då nu Jesus såg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden.
Vdwlo Jisu nyipam v ninyia dakyum pvbo vla chinto kudw. Nw ninyigv lvbwlaksu vdwa svparsvlv gv takdv gonvlo vngyi laka vla minto.
19 Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: "Mästare, jag vill följa dig varthelst du går."
Pvbv tamsarnv nyi ako ninyi gvlo aato. Hv minto, “Tamsarnv, no ogolo vngjeka ngo vngming gvdubv vla doodu kunv.”
20 Då svarade Jesus honom: "Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud."
Jisu ninyia mirwkto, “Svlwng ngv arung doodunv, okv pvta vdwv taasup doodunv, vbvritola Nyia Kuunyilo ngv ogoloka doonudaknu kogoka kaama.”
21 Och en annan av hans lärjungar sade till honom: "Herre, tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader."
Lvbwlaksu kvvbinyi gunv minto, “Tamsarnv, ngam vngla ngoogv abunyi svma riicho molabvka.”
22 Då svarade Jesus honom: "Följ du mig, och låt de döda begrava sina döda."
Jisu mirwkto, “Ngam vngming gvlaka, okv bunugv svma nga bunua riisu motoka.”
23 Och han steg i båten, och hans lärjungar följde honom.
Jisu svpw gulo chaala dooto, okv ninyigv lvbwlaksu vdwv ninyia vngming gvto.
24 Och se, då uppstod en häftig storm på sjön, så att vågorna slogo över båten; men han låg och sov.
Dvminmabv kairungnv dooridoogum ako rilwkla svparsvlv nga rigingto, okv svpw ngv maatarbv isi holwk tvvto. Vbvritola Jisu yuptoku.
25 Då gingo de fram och väckte honom och sade: "Herre, hjälp oss; vi förgås."
Lvbwlaksu vdwv ninyi gvlo aala ninyia mvuto. Bunu minto, “Ahtu, ngonu sida jiku nvlaka, ngonua ringla bvkv.”
26 Han sade till dem: "I klentrogne, varför rädens I?" Därefter stod han upp och näpste vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.
Jisu mirwkto, “Nonuno ogulvgabv busu nyadunv, nonugv mvngjwng ngv achok gomwng hai!” Vbvrikunamv nw gudungdanv dooridogum okv svkiok ka choibvkv vla mintorto, okv ho jematai bv ritoku.
27 Och människorna förundrade sig och sade: "Vad är denne för en, eftersom både vindarna och sjön äro honom lydiga?"
Nyichar mvnwngngv tvnga-rvnga nyatoku. “Ogu aingnv nyi gubvri si, doori vla svkiok kv ninyigv minam a tvvdu!” vla bunu mintoku.
28 När han så hade kommit över till gadarenernas land på andra stranden, kommo två besatta emot honom, ut från gravarna där. Och de voro mycket våldsamma, så att ingen kunde färdas den vägen fram.
Vdwlo Jisu svparsvlv gv takdv gonvgv Gadara mooku lo chaalin tokudw, ninyia hoka nyibung lo doonv nyi anyigo vngrwk sito. So nyi anyi lo uyuvrammv dooto okv ho lamtv hoka achialvbv busu nyala yvvka vngnv kaamato.
29 Dessa ropade då och sade: "Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss, förrän tid är?"
Vjakgobv bunu svgokto, “Pwknvyarnv gv Kuunyilo, no ngonu gvlo ogugo mvngpv? No ngonua dw v aatv madvbv mvrit dubvre?”
30 Nu gick där långt ifrån dem en stor svinhjord i bet.
Aduyoma lo vrik riktwng go hoka dvla rikar nyato.
31 Och de onda andarna bådo honom och sade: "Om du vill driva ut oss så låt oss fara in i svinhjorden."
Vkvlvgabv uyuvram vdwv Jisunyi koodwkkrwkla kooto, “No ngonua charlin dubv mvngdu nvlo, ngonua vlo gv vrik riktwng alo vngmulabv.”
32 Då sade han till dem: "Faren åstad." Och de gåvo sig åstad och foro in i svinen. Och se, då störtade sig hela hjorden utför branten ned i sjön och omkom i vattnet.
Jisu bunua minto, “Vnglaak” vkvlvgabv bunu kiyu laku okv riktwnglo kilwk nyatoku. Riktwng mvnwngngv svparsvlv gv raktam lo chapchar minsula okv isi chaplwkla sinya toku.
33 Men herdarna flydde; och när de hade kommit in i staden, omtalade de alltsammans, och särskilt vad som hade skett med de besatta.
Riktwng nga kaayanv nyi vdwv kilaku, okv banggulo vngtoku, hoka bunu ogugo ripvdw hum mvnwngnga okv uyuvram doonv nyi anyi aka ogugo ripv kudw hum minji nyatoku.
34 Då gick hela staden ut för att möta Jesus; och när de fingo se honom, bådo de att han skulle begiva sig bort ifrån deras område.
Vkvlvgabv banggu gv nyi mvnwngngv Jisunyi kaarwk sudubv vnglin nyatoku; okv vdwlo bunu ninyia kaapa tokudw, bunu ninyia bunugv mooku lokv vngro jilabv vla kodwkkrwkla koola minto.
