Matteus 8
1 Sedan han hade kommit ned från berget, följde honom mycket folk.
Yesuusi deriyappe wodhdhiya wode daro asay iya kaallidosona.
2 Då trädde en spetälsk man fram och föll ned för honom och sade: "Herre, vill du, så kan du göra mig ren."
Hekko issi baro hargganchoy iyaakko shiiqidi, iya sinthan gulbbatidi, “Godaw, ne shene gidikko tana geeshshada pathanaw dandda7aasa” yaagis.
3 Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: "Jag vill; bliv ren." Och strax blev han ren från sin spetälska.
Yesuusi ba kushiya yeddidi iya bochchidi, “Ee, ta shene, paxa” yaagis. Uray iirakka geeyi aggis.
4 Och Jesus sade till honom: "Se till, att du icke säger detta för någon; men gå bort och visa dig för prästen, och frambär den offergåva som Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem."
Yesuusi iyaakko, “Ne paxuwa oodeskka odoppa. Shin bada ne geeyada paxoyssa kahine bessa. Ne paxuwas markka gidana mela bada Musey kiittida yarshshuwa yarshsha” yaagis.
5 När han därefter kom in i Kapernaum, trädde en hövitsman fram till honom och bad honom
Yesuusi Qifirnahoome katama gakkida wode, issi mato halaqay iyaakko shiiqidi,
6 och sade: "Herre, min tjänare ligger därhemma lam och lider svårt."
“Godaw, ta aylley asatethay gunddin daro harggettidi, son zin77idi de7ees” yaagidi woossis.
7 Han sade till honom: "Skall då jag komma och bota honom?"
Yesuusi zaaridi, “Taani bada iya pathana” yaagis.
8 Hövitsmannen svarade och sade: "Herre, jag är icke värdig att du går in under mitt tak. Men säg allenast ett ord, så bliver min tjänare frisk.
Shin mato halaqay zaaridi, “Godaw, ne ta soo gelanaw bessiya asi gidikke, shin ne han uttada qaala xalaala oda, ta aylley paxana.
9 Jag är ju själv en man som står under andras befäl: jag har ock krigsmän under mig, och om jag säger till en av dem: 'Gå', så går han, eller till en annan: 'Kom', så kommer han; och om jag säger till min tjänare: 'Gör det', då gör han så."
Ays giikko, taappe bollara ta kiitettiya asati de7oosona, qassi taappe garssara taw kiitetteyssati de7oosona. Enttafe issuwa, ‘Ba’ giyade bees; hankkuwa qassi ‘Haaya!’ giyade yees. Ta aylliya, ‘Hayssa ootha’ giyade oothees” yaagis.
10 När Jesus hörde detta, förundrade han sig och sade till dem som följde honom: "Sannerligen säger jag eder: I Israel har jag icke hos någon funnit så stor tro.
Yesuusi hessa si7ida wode malaalettidi, bana kaalliya asaakko, “Ta hinttew tuma odays; taani hayssa mela ammano Isra7eele asankka be7abiikke.
11 Och jag säger eder: Många skola komma från öster och väster och få vara med Abraham, Isak och Jakob till bords i himmelriket,
Ta hinttew odays; daroti dolohappenne wulohappe yidi, salo kawotethan Abrahamera, Yisaaqaranne Yayqoobara issife imato bolla uttana.
12 men rikets barn skola bliva utkastade i mörkret därutanför; där skall vara gråt och tandagnisslan."
Shin salo kawotethaa laattanaw bessishin attidayssati kare dhuman holettana. Yan enttaw yeehonne achcha garccethi gidana” yaagis.
13 Och Jesus sade till hövitsmannen: "Gå; såsom du tror, så må det ske dig." Och i samma stund blev tjänaren frisk.
Yesuusi mato halaqaakko, “Ne soo ba, ne ammanuwatho new hano” yaagis. Iya aylley sohuwara paxi aggis.
14 När Jesus sedan kom in i Petrus' hus, fick han se hans svärmoder ligga sjuk i feber.
Yesuusi Phexiroosa soo geliya wode, Phexiroosa machche aayiya qoxo misha harggen sakettada zin77idaaro be7is.
15 Då rörde han vid hennes hand, och febern lämnade henne; och hon stod upp och betjänade honom.
Yesuusi I kushiya bochchida wode qoxoynne mishay aggi aggis. Paxa denddada iya mokkasu.
16 Men när det hade blivit afton, förde man till honom många som voro besatta; och han drev ut andarna med sitt blotta ord, och alla som voro sjuka botade han,
He wode omarssi tuna ayyaanan oykettida daro asata, asay Yesuusakko ehidosona. Ikka tuna ayyaanata ba qaalan kessis, hargganchchota ubbaa pathis.
17 för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade: "Han tog på sig våra krankheter, och våra sjukdomar bar han."
Hessankka nabiya Isayaasi, “I nu harggiya baw ekkis, i nu harggiya tookkis” gida qaalay polettis.
18 Då nu Jesus såg mycket folk omkring sig, bjöd han att man skulle fara över till andra stranden.
Yesuusi daro asay iya yuushuwan eqqidayssa be7idi, abbaafe hefinthi pinnana mela ba tamaareta kiittis.
19 Och en skriftlärd kom fram och sade till honom: "Mästare, jag vill följa dig varthelst du går."
Higge asttamaaretappe issoy, “Asttamaariyaw, ne biyaso ubbaa ta kaallana” yaagis.
20 Då svarade Jesus honom: "Rävarna hava kulor, och himmelens fåglar hava nästen; men Människosonen har ingen plats där han kan vila sitt huvud."
Yesuusi iyaakko “Workkanatas olli de7ees, salo kafotas keethi de7ees. Shin Asa Na7aas ba huu7iya shemppisiya bessi baawa” yaagis.
21 Och en annan av hans lärjungar sade till honom: "Herre, tillstäd mig att först gå bort och begrava min fader."
Yesuusa kaalliya asatappe issoy, “Godaw, taani sinthata bada ta aawa moogada yaana” yaagis.
22 Då svarade Jesus honom: "Följ du mig, och låt de döda begrava sina döda."
Shin Yesuusi, “Hayqqidayssati bantta hayqota moogo; neeni tana kaalla” yaagis.
23 Och han steg i båten, och hans lärjungar följde honom.
Yesuusi baanaw wogoluwan gelida wode, iya tamaaretikka iyara baanaw gelidosona.
24 Och se, då uppstod en häftig storm på sjön, så att vågorna slogo över båten; men han låg och sov.
Entti qopponna de7ishin, wolqqaama hobbey haatha bolla denddin wogoloy mitettanaw gakkis. Shin Yesuusi dhiskkis.
25 Då gingo de fram och väckte honom och sade: "Herre, hjälp oss; vi förgås."
Iya tamaareti iyaakko shiiqidi iya barkkethidi, “Godaw, nu dhayos nuna ashsharkkii” yaagidosona.
26 Han sade till dem: "I klentrogne, varför rädens I?" Därefter stod han upp och näpste vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt.
Yesuusi enttako, “Hinttenoo, ammanoy paccidayssato, ays yayyetii?” yaagis. Denddidi, hobbiyanne gotiya essis. Ellesidi ubbabay si7i gis.
27 Och människorna förundrade sig och sade: "Vad är denne för en, eftersom både vindarna och sjön äro honom lydiga?"
Iya tamaareti malaalettidi, “Hayssi, hari attoshin, hobbeynne gotey kiitetteyssi waanida asee?” yaagidosona.
28 När han så hade kommit över till gadarenernas land på andra stranden, kommo två besatta emot honom, ut från gravarna där. Och de voro mycket våldsamma, så att ingen kunde färdas den vägen fram.
Yesuusi abbaafe hefinthan de7iya Gerggesoone giya biittaa gakkida wode tuna ayyaanay oykkida nam77u asati duufoppe keyidi iyara gahettidosona. Entti daro iitanne yashshiya asata gidiya gisho asi he bessaara aadhdhanaw dandda7enna.
29 Dessa ropade då och sade: "Vad har du med oss att göra, du Guds Son? Har du kommit hit för att plåga oss, förrän tid är?"
Enttika, “Xoossaa Na7aw, nunanne nenanne aybe gathey? Wodey gakkonna de7ishin nuna pirddanaw yadii?” gidi waassidosona.
30 Nu gick där långt ifrån dem en stor svinhjord i bet.
Enttafe daro haakkonna guduntho wudey heemettes.
31 Och de onda andarna bådo honom och sade: "Om du vill driva ut oss så låt oss fara in i svinhjorden."
Tuna ayyaanati Yesuusa, “Ne nuna kessanabaa gidikko, hini guduntho wudiya giddo yeddarkkii” yaagidi woossidosona.
32 Då sade han till dem: "Faren åstad." Och de gåvo sig åstad och foro in i svinen. Och se, då störtade sig hela hjorden utför branten ned i sjön och omkom i vattnet.
Yesuusi, “Biite” yaagis. Tuna ayyaanati asatappe keyidi gudunthotan gelidosona. Gudunthoti ubbay aafo doonara dirggidi bidi abban mitettidi hayqqidosona.
33 Men herdarna flydde; och när de hade kommit in i staden, omtalade de alltsammans, och särskilt vad som hade skett med de besatta.
Guduntho wudiya heemmeyssati baqatidi katama bidi, hanidabaanne tuna ayyaanay oykkida asata bolla oosettidaba ubbaa odidosona.
34 Då gick hela staden ut för att möta Jesus; och när de fingo se honom, bådo de att han skulle begiva sig bort ifrån deras område.
Yaatin, kataman de7iya asay ubbay Yesuusa be7anaw keyis. Entti Yesuusa be7ida wode bantta biittaafe keyidi baana mela woossidosona.
