Matteus 5
1 När han nu såg folket, gick han upp på berget; och sedan han hade satt sig ned, trädde hans lärjungar fram till honom.
ਅਨਨ੍ਤਰੰ ਸ ਜਨਨਿਵਹੰ ਨਿਰੀਕ੍ਸ਼਼੍ਯ ਭੂਧਰੋਪਰਿ ਵ੍ਰਜਿਤ੍ਵਾ ਸਮੁਪਵਿਵੇਸ਼|
2 Då öppnade han sin mun och undervisade dem och sade:
ਤਦਾਨੀਂ ਸ਼ਿਸ਼਼੍ਯੇਸ਼਼ੁ ਤਸ੍ਯ ਸਮੀਪਮਾਗਤੇਸ਼਼ੁ ਤੇਨ ਤੇਭ੍ਯ ਏਸ਼਼ਾ ਕਥਾ ਕਥ੍ਯਾਞ੍ਚਕ੍ਰੇ|
3 "Saliga äro de som äro fattiga i anden, ty dem hör himmelriket till.
ਅਭਿਮਾਨਹੀਨਾ ਜਨਾ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਤਸ੍ਤੇ ਸ੍ਵਰ੍ਗੀਯਰਾਜ੍ਯਮ੍ ਅਧਿਕਰਿਸ਼਼੍ਯਨ੍ਤਿ|
4 Saliga äro de som sörja, ty de skola bliva tröstade.
ਖਿਦ੍ਯਮਾਨਾ ਮਨੁਜਾ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤੇ ਸਾਨ੍ਤ੍ਵਨਾਂ ਪ੍ਰਾਪ੍ਸਨ੍ਤਿ|
5 Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden.
ਨਮ੍ਰਾ ਮਾਨਵਾਸ਼੍ਚ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤੇ ਮੇਦਿਨੀਮ੍ ਅਧਿਕਰਿਸ਼਼੍ਯਨ੍ਤਿ|
6 Saliga äro de som hungra och törsta efter rättfärdighet, ty de skola bliva mättade.
ਧਰ੍ੰਮਾਯ ਬੁਭੁਕ੍ਸ਼਼ਿਤਾਃ ਤ੍ਰੁʼਸ਼਼ਾਰ੍ੱਤਾਸ਼੍ਚ ਮਨੁਜਾ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤੇ ਪਰਿਤਰ੍ਪ੍ਸ੍ਯਨ੍ਤਿ|
7 Saliga äro de barmhärtiga, ty dem skall vederfaras barmhärtighet.
ਕ੍ਰੁʼਪਾਲਵੋ ਮਾਨਵਾ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤੇ ਕ੍ਰੁʼਪਾਂ ਪ੍ਰਾਪ੍ਸ੍ਯਨ੍ਤਿ|
8 Saliga äro de renhjärtade, ty de skola se Gud.
ਨਿਰ੍ੰਮਲਹ੍ਰੁʼਦਯਾ ਮਨੁਜਾਸ਼੍ਚ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤ ਈਸ਼੍ਚਰੰ ਦ੍ਰਕ੍ਸ਼਼੍ਯਨ੍ਤਿ|
9 Saliga äro de fridsamma, ty de skola kallas Guds barn.
ਮੇਲਯਿਤਾਰੋ ਮਾਨਵਾ ਧਨ੍ਯਾਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤ ਈਸ਼੍ਚਰਸ੍ਯ ਸਨ੍ਤਾਨਤ੍ਵੇਨ ਵਿਖ੍ਯਾਸ੍ਯਨ੍ਤਿ|
10 Saliga äro de som lida förföljelse för rättfärdighets skull, ty dem hör himmelriket till.
ਧਰ੍ੰਮਕਾਰਣਾਤ੍ ਤਾਡਿਤਾ ਮਨੁਜਾ ਧਨ੍ਯਾ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਸ੍ਵਰ੍ਗੀਯਰਾਜ੍ਯੇ ਤੇਸ਼਼ਾਮਧਿਕਰੋ ਵਿਦ੍ਯਤੇ|
11 Ja, saliga ären I, när människorna för min skull smäda och förfölja eder och sanningslöst säga allt ont mot eder.
ਯਦਾ ਮਨੁਜਾ ਮਮ ਨਾਮਕ੍ਰੁʼਤੇ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਨਿਨ੍ਦਨ੍ਤਿ ਤਾਡਯਨ੍ਤਿ ਮ੍ਰੁʼਸ਼਼ਾ ਨਾਨਾਦੁਰ੍ੱਵਾਕ੍ਯਾਨਿ ਵਦਨ੍ਤਿ ਚ, ਤਦਾ ਯੁਯੰ ਧਨ੍ਯਾਃ|
12 Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. Så förföljde man ju ock profeterna, som voro före eder.
ਤਦਾ ਆਨਨ੍ਦਤ, ਤਥਾ ਭ੍ਰੁʼਸ਼ੰ ਹ੍ਲਾਦਧ੍ਵਞ੍ਚ, ਯਤਃ ਸ੍ਵਰ੍ਗੇ ਭੂਯਾਂਸਿ ਫਲਾਨਿ ਲਪ੍ਸ੍ਯਧ੍ਵੇ; ਤੇ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਪੁਰਾਤਨਾਨ੍ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਦ੍ਵਾਦਿਨੋ(ਅ)ਪਿ ਤਾਦ੍ਰੁʼਗ੍ ਅਤਾਡਯਨ੍|
13 I ären jordens salt; men om saltet mister sin sälta, varmed skall man då giva det sälta igen? Till intet annat duger det än till att kastas ut och trampas ned av människorna.
ਯੁਯੰ ਮੇਦਿਨ੍ਯਾਂ ਲਵਣਰੂਪਾਃ, ਕਿਨ੍ਤੁ ਯਦਿ ਲਵਣਸ੍ਯ ਲਵਣਤ੍ਵਮ੍ ਅਪਯਾਤਿ, ਤਰ੍ਹਿ ਤਤ੍ ਕੇਨ ਪ੍ਰਕਾਰੇਣ ਸ੍ਵਾਦੁਯੁਕ੍ਤੰ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ? ਤਤ੍ ਕਸ੍ਯਾਪਿ ਕਾਰ੍ੱਯਸ੍ਯਾਯੋਗ੍ਯਤ੍ਵਾਤ੍ ਕੇਵਲੰ ਬਹਿਃ ਪ੍ਰਕ੍ਸ਼਼ੇਪ੍ਤੁੰ ਨਰਾਣਾਂ ਪਦਤਲੇਨ ਦਲਯਿਤੁਞ੍ਚ ਯੋਗ੍ਯੰ ਭਵਤਿ|
14 I ären världens ljus. Icke kan en stad döljas, som ligger uppe på ett berg?
ਯੂਯੰ ਜਗਤਿ ਦੀਪ੍ਤਿਰੂਪਾਃ, ਭੂਧਰੋਪਰਿ ਸ੍ਥਿਤੰ ਨਗਰੰ ਗੁਪ੍ਤੰ ਭਵਿਤੁੰ ਨਹਿ ਸ਼ਕ੍ਸ਼਼੍ਯਤਿ|
15 Ej heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljusstaken, så att det lyser för alla dem som äro i huset.
ਅਪਰੰ ਮਨੁਜਾਃ ਪ੍ਰਦੀਪਾਨ੍ ਪ੍ਰਜ੍ਵਾਲ੍ਯ ਦ੍ਰੋਣਾਧੋ ਨ ਸ੍ਥਾਪਯਨ੍ਤਿ, ਕਿਨ੍ਤੁ ਦੀਪਾਧਾਰੋਪਰ੍ੱਯੇਵ ਸ੍ਥਾਪਯਨ੍ਤਿ, ਤੇਨ ਤੇ ਦੀਪਾ ਗੇਹਸ੍ਥਿਤਾਨ੍ ਸਕਲਾਨ੍ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਯਨ੍ਤਿ|
16 På samma sätt må ock edert ljus lysa inför människorna, så att de se edra goda gärningar och prisa eder Fader, som är i himmelen.
ਯੇਨ ਮਾਨਵਾ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਸਤ੍ਕਰ੍ੰਮਾਣਿ ਵਿਲੋਕ੍ਯ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਸ੍ਵਰ੍ਗਸ੍ਥੰ ਪਿਤਰੰ ਧਨ੍ਯੰ ਵਦਨ੍ਤਿ, ਤੇਸ਼਼ਾਂ ਸਮਕ੍ਸ਼਼ੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਦੀਪ੍ਤਿਸ੍ਤਾਦ੍ਰੁʼਕ੍ ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਤਾਮ੍|
17 I skolen icke mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har icke kommit för att upphäva, utan för att fullborda.
ਅਹੰ ਵ੍ਯਵਸ੍ਥਾਂ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਦ੍ਵਾਕ੍ਯਞ੍ਚ ਲੋਪ੍ਤੁਮ੍ ਆਗਤਵਾਨ੍, ਇੱਥੰ ਮਾਨੁਭਵਤ, ਤੇ ਦ੍ਵੇ ਲੋਪ੍ਤੁੰ ਨਾਗਤਵਾਨ੍, ਕਿਨ੍ਤੁ ਸਫਲੇ ਕਰ੍ੱਤੁਮ੍ ਆਗਤੋਸ੍ਮਿ|
18 Ty sannerligen säger jag eder: Intill dess himmel och jord förgås, skall icke den minsta bokstav, icke en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.
ਅਪਰੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਅਹੰ ਤਥ੍ਯੰ ਵਦਾਮਿ ਯਾਵਤ੍ ਵ੍ਯੋਮਮੇਦਿਨ੍ਯੋ ਰ੍ਧ੍ਵੰਸੋ ਨ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ, ਤਾਵਤ੍ ਸਰ੍ੱਵਸ੍ਮਿਨ੍ ਸਫਲੇ ਨ ਜਾਤੇ ਵ੍ਯਵਸ੍ਥਾਯਾ ਏਕਾ ਮਾਤ੍ਰਾ ਬਿਨ੍ਦੁਰੇਕੋਪਿ ਵਾ ਨ ਲੋਪ੍ਸ੍ਯਤੇ|
19 Därför, den som upphäver ett av de minsta bland dessa bud och lär människorna så, han skall räknas för en av de minsta i himmelriket; men den som håller dem och lär människorna så, han skall räknas för stor i himmelriket.
ਤਸ੍ਮਾਤ੍ ਯੋ ਜਨ ਏਤਾਸਾਮ੍ ਆਜ੍ਞਾਨਾਮ੍ ਅਤਿਕ੍ਸ਼਼ੁਦ੍ਰਾਮ੍ ਏਕਾਜ੍ਞਾਮਪੀ ਲੰਘਤੇ ਮਨੁਜਾਂਞ੍ਚ ਤਥੈਵ ਸ਼ਿਕ੍ਸ਼਼ਯਤਿ, ਸ ਸ੍ਵਰ੍ਗੀਯਰਾਜ੍ਯੇ ਸਰ੍ੱਵੇਭ੍ਯਃ ਕ੍ਸ਼਼ੁਦ੍ਰਤ੍ਵੇਨ ਵਿਖ੍ਯਾਸ੍ਯਤੇ, ਕਿਨ੍ਤੁ ਯੋ ਜਨਸ੍ਤਾਂ ਪਾਲਯਤਿ, ਤਥੈਵ ਸ਼ਿਕ੍ਸ਼਼ਯਤਿ ਚ, ਸ ਸ੍ਵਰ੍ਗੀਯਰਾਜ੍ਯੇ ਪ੍ਰਧਾਨਤ੍ਵੇਨ ਵਿਖ੍ਯਾਸ੍ਯਤੇ|
20 Ty jag säger eder, att om eder rättfärdighet icke övergår de skriftlärdes och fariséernas, så skolen I icke komma in i himmelriket.
ਅਪਰੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਅਹੰ ਵਦਾਮਿ, ਅਧ੍ਯਾਪਕਫਿਰੂਸ਼ਿਮਾਨਵਾਨਾਂ ਧਰ੍ੰਮਾਨੁਸ਼਼੍ਠਾਨਾਤ੍ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਧਰ੍ੰਮਾਨੁਸ਼਼੍ਠਾਨੇ ਨੋੱਤਮੇ ਜਾਤੇ ਯੂਯਮ੍ ਈਸ਼੍ਵਰੀਯਰਾਜ੍ਯੰ ਪ੍ਰਵੇਸ਼਼੍ਟੁੰ ਨ ਸ਼ਕ੍ਸ਼਼੍ਯਥ|
21 I haven hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke dräpa; och den som dräper, han är hemfallen åt Domstolens dom.'
ਅਪਰਞ੍ਚ ਤ੍ਵੰ ਨਰੰ ਮਾ ਵਧੀਃ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਯੋ ਨਰੰ ਹਨ੍ਤਿ, ਸ ਵਿਚਾਰਸਭਾਯਾਂ ਦਣ੍ਡਾਰ੍ਹੋ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ, ਪੂਰ੍ੱਵਕਾਲੀਨਜਨੇਭ੍ਯ ਇਤਿ ਕਥਿਤਮਾਸੀਤ੍, ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਭਿਰਸ਼੍ਰਾਵਿ|
22 Men jag säger eder: Var och en som vredgas på sin broder, han är hemfallen åt Domstolens dom; men den som säger till sin broder: 'Du odåga', han är hemfallen åt Stora rådets dom; och den som säger: 'Du dåre', han är hemfallen åt det brinnande Gehenna. (Geenna g1067)
ਕਿਨ੍ਤ੍ਵਹੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਵਦਾਮਿ, ਯਃ ਕਸ਼੍ਚਿਤ੍ ਕਾਰਣੰ ਵਿਨਾ ਨਿਜਭ੍ਰਾਤ੍ਰੇ ਕੁਪ੍ਯਤਿ, ਸ ਵਿਚਾਰਸਭਾਯਾਂ ਦਣ੍ਡਾਰ੍ਹੋ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ; ਯਃ ਕਸ਼੍ਚਿੱਚ ਸ੍ਵੀਯਸਹਜੰ ਨਿਰ੍ੱਬੋਧੰ ਵਦਤਿ, ਸ ਮਹਾਸਭਾਯਾਂ ਦਣ੍ਡਾਰ੍ਹੋ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ; ਪੁਨਸ਼੍ਚ ਤ੍ਵੰ ਮੂਢ ਇਤਿ ਵਾਕ੍ਯੰ ਯਦਿ ਕਸ਼੍ਚਿਤ੍ ਸ੍ਵੀਯਭ੍ਰਾਤਰੰ ਵਕ੍ਤਿ, ਤਰ੍ਹਿ ਨਰਕਾਗ੍ਨੌ ਸ ਦਣ੍ਡਾਰ੍ਹੋ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ| (Geenna g1067)
23 Därför, om du kommer med din gåva till altaret, och där drager dig till minnes att din broder har något emot dig,
ਅਤੋ ਵੇਦ੍ਯਾਃ ਸਮੀਪੰ ਨਿਜਨੈਵੇਦ੍ਯੇ ਸਮਾਨੀਤੇ(ਅ)ਪਿ ਨਿਜਭ੍ਰਾਤਰੰ ਪ੍ਰਤਿ ਕਸ੍ਮਾੱਚਿਤ੍ ਕਾਰਣਾਤ੍ ਤ੍ਵੰ ਯਦਿ ਦੋਸ਼਼ੀ ਵਿਦ੍ਯਸੇ, ਤਦਾਨੀਂ ਤਵ ਤਸ੍ਯ ਸ੍ਮ੍ਰੁʼਤਿ ਰ੍ਜਾਯਤੇ ਚ,
24 så lägg ned din gåva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, och kom sedan och bär fram din gåva.
ਤਰ੍ਹਿ ਤਸ੍ਯਾ ਵੇਦ੍ਯਾਃ ਸਮੀਪੇ ਨਿਜਨੈਵੈਦ੍ਯੰ ਨਿਧਾਯ ਤਦੈਵ ਗਤ੍ਵਾ ਪੂਰ੍ੱਵੰ ਤੇਨ ਸਾਰ੍ੱਧੰ ਮਿਲ, ਪਸ਼੍ਚਾਤ੍ ਆਗਤ੍ਯ ਨਿਜਨੈਵੇਦ੍ਯੰ ਨਿਵੇਦਯ|
25 Var villig till snar förlikning med din motpart, medan du ännu är med honom på vägen, så att din motpart icke drager dig inför domaren, och domaren överlämnar dig åt rättstjänaren, och du bliver kastad i fängelse.
ਅਨ੍ਯਞ੍ਚ ਯਾਵਤ੍ ਵਿਵਾਦਿਨਾ ਸਾਰ੍ੱਧੰ ਵਰ੍ਤ੍ਮਨਿ ਤਿਸ਼਼੍ਠਸਿ, ਤਾਵਤ੍ ਤੇਨ ਸਾਰ੍ੱਧੰ ਮੇਲਨੰ ਕੁਰੁ; ਨੋ ਚੇਤ੍ ਵਿਵਾਦੀ ਵਿਚਾਰਯਿਤੁਃ ਸਮੀਪੇ ਤ੍ਵਾਂ ਸਮਰ੍ਪਯਤਿ ਵਿਚਾਰਯਿਤਾ ਚ ਰਕ੍ਸ਼਼ਿਣਃ ਸੰਨਿਧੌ ਸਮਰ੍ਪਯਤਿ ਤਦਾ ਤ੍ਵੰ ਕਾਰਾਯਾਂ ਬਧ੍ਯੇਥਾਃ|
26 Sannerligen säger jag dig: Du skall icke slippa ut därifrån, förrän du har betalt den yttersta skärven.
ਤਰ੍ਹਿ ਤ੍ਵਾਮਹੰ ਤਥ੍ਥੰ ਬ੍ਰਵੀਮਿ, ਸ਼ੇਸ਼਼ਕਪਰ੍ਦਕੇ(ਅ)ਪਿ ਨ ਪਰਿਸ਼ੋਧਿਤੇ ਤਸ੍ਮਾਤ੍ ਸ੍ਥਾਨਾਤ੍ ਕਦਾਪਿ ਬਹਿਰਾਗਨ੍ਤੁੰ ਨ ਸ਼ਕ੍ਸ਼਼੍ਯਸਿ|
27 I haven hört att det är sagt: 'Du skall icke begå äktenskapsbrott.'
ਅਪਰੰ ਤ੍ਵੰ ਮਾ ਵ੍ਯਭਿਚਰ, ਯਦੇਤਦ੍ ਵਚਨੰ ਪੂਰ੍ੱਵਕਾਲੀਨਲੋਕੇਭ੍ਯਃ ਕਥਿਤਮਾਸੀਤ੍, ਤਦ੍ ਯੂਯੰ ਸ਼੍ਰੁਤਵਨ੍ਤਃ;
28 Men jag säger eder: Var och en som med begärelse ser på en annans hustru, han har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta.
ਕਿਨ੍ਤ੍ਵਹੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਵਦਾਮਿ, ਯਦਿ ਕਸ਼੍ਚਿਤ੍ ਕਾਮਤਃ ਕਾਞ੍ਚਨ ਯੋਸ਼਼ਿਤੰ ਪਸ਼੍ਯਤਿ, ਤਰ੍ਹਿ ਸ ਮਨਸਾ ਤਦੈਵ ਵ੍ਯਭਿਚਰਿਤਵਾਨ੍|
29 Om nu ditt högra öga är dig till förförelse, så riv ut det och kasta det ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kastas i Gehenna. (Geenna g1067)
ਤਸ੍ਮਾਤ੍ ਤਵ ਦਕ੍ਸ਼਼ਿਣੰ ਨੇਤ੍ਰੰ ਯਦਿ ਤ੍ਵਾਂ ਬਾਧਤੇ, ਤਰ੍ਹਿ ਤੰਨੇਤ੍ਰਮ੍ ਉਤ੍ਪਾਟ੍ਯ ਦੂਰੇ ਨਿਕ੍ਸ਼਼ਿਪ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤਵ ਸਰ੍ੱਵਵਪੁਸ਼਼ੋ ਨਰਕੇ ਨਿਕ੍ਸ਼਼ੇਪਾਤ੍ ਤਵੈਕਾਙ੍ਗਸ੍ਯ ਨਾਸ਼ੋ ਵਰੰ| (Geenna g1067)
30 Och om din högra hand är dig till förförelse, så hugg av den och kasta den ifrån dig; ty det är bättre för dig att en av dina lemmar fördärvas, än att hela din kropp kommer till Gehenna. (Geenna g1067)
ਯਦ੍ਵਾ ਤਵ ਦਕ੍ਸ਼਼ਿਣਃ ਕਰੋ ਯਦਿ ਤ੍ਵਾਂ ਬਾਧਤੇ, ਤਰ੍ਹਿ ਤੰ ਕਰੰ ਛਿੱਤ੍ਵਾ ਦੂਰੇ ਨਿਕ੍ਸ਼਼ਿਪ, ਯਤਃ ਸਰ੍ੱਵਵਪੁਸ਼਼ੋ ਨਰਕੇ ਨਿਕ੍ਸ਼਼ੇਪਾਤ੍ ਏਕਾਙ੍ਗਸ੍ਯ ਨਾਸ਼ੋ ਵਰੰ| (Geenna g1067)
31 Det är ock sagt: 'Den som vill skilja sig från sin hustru han skall giva henne skiljebrev.'
ਉਕ੍ਤਮਾਸ੍ਤੇ, ਯਦਿ ਕਸ਼੍ਚਿਨ੍ ਨਿਜਜਾਯਾਂ ਪਰਿਤ੍ਯਕ੍ੱਤੁਮ੍ ਇੱਛਤਿ, ਤਰ੍ਹਿ ਸ ਤਸ੍ਯੈ ਤ੍ਯਾਗਪਤ੍ਰੰ ਦਦਾਤੁ|
32 Men jag säger eder: Var och en som skiljer sig från sin hustru för någon annan saks skull än för otukt, han bliver orsak till att äktenskapsbrott begås med henne. Och den som tager en frånskild kvinna till hustru, han begår äktenskapsbrott.
ਕਿਨ੍ਤ੍ਵਹੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਵ੍ਯਾਹਰਾਮਿ, ਵ੍ਯਭਿਚਾਰਦੋਸ਼਼ੇ ਨ ਜਾਤੇ ਯਦਿ ਕਸ਼੍ਚਿਨ੍ ਨਿਜਜਾਯਾਂ ਪਰਿਤ੍ਯਜਤਿ, ਤਰ੍ਹਿ ਸ ਤਾਂ ਵ੍ਯਭਿਚਾਰਯਤਿ; ਯਸ਼੍ਚ ਤਾਂ ਤ੍ਯਕ੍ਤਾਂ ਸ੍ਤ੍ਰਿਯੰ ਵਿਵਹਤਿ, ਸੋਪਿ ਵ੍ਯਭਿਚਰਤਿ|
33 Ytterligare haven I hört att det är sagt till de gamle: 'Du skall icke svärja falskt' och 'Du skall hålla din ed inför Herren.'
ਪੁਨਸ਼੍ਚ ਤ੍ਵੰ ਮ੍ਰੁʼਸ਼਼ਾ ਸ਼ਪਥਮ੍ ਨ ਕੁਰ੍ੱਵਨ੍ ਈਸ਼੍ਚਰਾਯ ਨਿਜਸ਼ਪਥੰ ਪਾਲਯ, ਪੂਰ੍ੱਵਕਾਲੀਨਲੋਕੇਭ੍ਯੋ ਯੈਸ਼਼ਾ ਕਥਾ ਕਥਿਤਾ, ਤਾਮਪਿ ਯੂਯੰ ਸ਼੍ਰੁਤਵਨ੍ਤਃ|
34 Men jag säger eder att I alls icke skolen svärja, varken vid himmelen, ty den är 'Guds tron',
ਕਿਨ੍ਤ੍ਵਹੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਵਦਾਮਿ, ਕਮਪਿ ਸ਼ਪਥੰ ਮਾ ਕਾਰ੍ਸ਼਼੍ਟ, ਅਰ੍ਥਤਃ ਸ੍ਵਰ੍ਗਨਾਮ੍ਨਾ ਨ, ਯਤਃ ਸ ਈਸ਼੍ਵਰਸ੍ਯ ਸਿੰਹਾਸਨੰ;
35 ej heller vid jorden, ty den är 'hans fotapall', ej heller vid Jerusalem, ty det är 'den store Konungens stad';
ਪ੍ਰੁʼਥਿਵ੍ਯਾ ਨਾਮ੍ਨਾਪਿ ਨ, ਯਤਃ ਸਾ ਤਸ੍ਯ ਪਾਦਪੀਠੰ; ਯਿਰੂਸ਼ਾਲਮੋ ਨਾਮ੍ਨਾਪਿ ਨ, ਯਤਃ ਸਾ ਮਹਾਰਾਜਸ੍ਯ ਪੁਰੀ;
36 ej heller må du svärja vid ditt huvud, ty du kan icke göra ett enda hår vare sig vitt eller svart;
ਨਿਜਸ਼ਿਰੋਨਾਮ੍ਨਾਪਿ ਨ, ਯਸ੍ਮਾਤ੍ ਤਸ੍ਯੈਕੰ ਕਚਮਪਿ ਸਿਤਮ੍ ਅਸਿਤੰ ਵਾ ਕਰ੍ੱਤੁੰ ਤ੍ਵਯਾ ਨ ਸ਼ਕ੍ਯਤੇ|
37 utan sådant skall edert tal vara, att ja är ja, och nej är nej. Vad därutöver är, det är av ondo.
ਅਪਰੰ ਯੂਯੰ ਸੰਲਾਪਸਮਯੇ ਕੇਵਲੰ ਭਵਤੀਤਿ ਨ ਭਵਤੀਤਿ ਚ ਵਦਤ ਯਤ ਇਤੋ(ਅ)ਧਿਕੰ ਯਤ੍ ਤਤ੍ ਪਾਪਾਤ੍ਮਨੋ ਜਾਯਤੇ|
38 I haven hört att det är sagt: 'Öga för öga och tand för tand.'
ਅਪਰੰ ਲੋਚਨਸ੍ਯ ਵਿਨਿਮਯੇਨ ਲੋਚਨੰ ਦਨ੍ਤਸ੍ਯ ਵਿਨਿਮਯੇਨ ਦਨ੍ਤਃ ਪੂਰ੍ੱਵਕ੍ਤਮਿਦੰ ਵਚਨਞ੍ਚ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਭਿਰਸ਼੍ਰੂਯਤ|
39 Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom;
ਕਿਨ੍ਤ੍ਵਹੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਵਦਾਮਿ ਯੂਯੰ ਹਿੰਸਕੰ ਨਰੰ ਮਾ ਵ੍ਯਾਘਾਤਯਤ| ਕਿਨ੍ਤੁ ਕੇਨਚਿਤ੍ ਤਵ ਦਕ੍ਸ਼਼ਿਣਕਪੋਲੇ ਚਪੇਟਾਘਾਤੇ ਕ੍ਰੁʼਤੇ ਤੰ ਪ੍ਰਤਿ ਵਾਮੰ ਕਪੋਲਞ੍ਚ ਵ੍ਯਾਘੋਟਯ|
40 och om någon vill gå till rätta med dig för att beröva dig din livklädnad, så låt honom få manteln med;
ਅਪਰੰ ਕੇਨਚਿਤ੍ ਤ੍ਵਯਾ ਸਾਰ੍ਧ੍ਦੰ ਵਿਵਾਦੰ ਕ੍ਰੁʼਤ੍ਵਾ ਤਵ ਪਰਿਧੇਯਵਸਨੇ ਜਿਘ੍ਰੁʼਤਿਤੇ ਤਸ੍ਮਾਯੁੱਤਰੀਯਵਸਨਮਪਿ ਦੇਹਿ|
41 och om någon tvingar dig att till hans tjänst gå med en mil, så gå två med honom.
ਯਦਿ ਕਸ਼੍ਚਿਤ੍ ਤ੍ਵਾਂ ਕ੍ਰੋਸ਼ਮੇਕੰ ਨਯਨਾਰ੍ਥੰ ਅਨ੍ਯਾਯਤੋ ਧਰਤਿ, ਤਦਾ ਤੇਨ ਸਾਰ੍ਧ੍ਦੰ ਕ੍ਰੋਸ਼ਦ੍ਵਯੰ ਯਾਹਿ|
42 Giv åt den som beder dig, och vänd dig icke bort ifrån den som vill låna av dig.
ਯਸ਼੍ਚ ਮਾਨਵਸ੍ਤ੍ਵਾਂ ਯਾਚਤੇ, ਤਸ੍ਮੈ ਦੇਹਿ, ਯਦਿ ਕਸ਼੍ਚਿਤ੍ ਤੁਭ੍ਯੰ ਧਾਰਯਿਤੁਮ੍ ਇੱਛਤਿ, ਤਰ੍ਹਿ ਤੰ ਪ੍ਰਤਿ ਪਰਾਂਮੁਖੋ ਮਾ ਭੂਃ|
43 I haven hört att det är sagt: 'Du skall älska din nästa och hata din ovän.'
ਨਿਜਸਮੀਪਵਸਿਨਿ ਪ੍ਰੇਮ ਕੁਰੁ, ਕਿਨ੍ਤੁ ਸ਼ਤ੍ਰੁੰ ਪ੍ਰਤਿ ਦ੍ਵੇਸ਼਼ੰ ਕੁਰੁ, ਯਦੇਤਤ੍ ਪੁਰੋਕ੍ਤੰ ਵਚਨੰ ਏਤਦਪਿ ਯੂਯੰ ਸ਼੍ਰੁਤਵਨ੍ਤਃ|
44 Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder,
ਕਿਨ੍ਤ੍ਵਹੰ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਵਦਾਮਿ, ਯੂਯੰ ਰਿਪੁੱਵਪਿ ਪ੍ਰੇਮ ਕੁਰੁਤ, ਯੇ ਚ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਸ਼ਪਨ੍ਤੇ, ਤਾਨ, ਆਸ਼ਿਸ਼਼ੰ ਵਦਤ, ਯੇ ਚ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਰੁʼਤੀਯਨ੍ਤੇ, ਤੇਸ਼਼ਾਂ ਮਙ੍ਗਲੰ ਕੁਰੁਤ, ਯੇ ਚ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਨ੍ ਨਿਨ੍ਦਨ੍ਤਿ, ਤਾਡਯਨ੍ਤਿ ਚ, ਤੇਸ਼਼ਾਂ ਕ੍ਰੁʼਤੇ ਪ੍ਰਾਰ੍ਥਯਧ੍ਵੰ|
45 och varen så eder himmelske Faders barn; han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda och låter det regna över både rättfärdiga och orättfärdiga.
ਤਤ੍ਰ ਯਃ ਸਤਾਮਸਤਾਞ੍ਚੋਪਰਿ ਪ੍ਰਭਾਕਰਮ੍ ਉਦਾਯਯਤਿ, ਤਥਾ ਧਾਰ੍ੰਮਿਕਾਨਾਮਧਾਰ੍ੰਮਿਕਾਨਾਞ੍ਚੋਪਰਿ ਨੀਰੰ ਵਰ੍ਸ਼਼ਯਤਿ ਤਾਦ੍ਰੁʼਸ਼ੋ ਯੋ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਸ੍ਵਰ੍ਗਸ੍ਥਃ ਪਿਤਾ, ਯੂਯੰ ਤਸ੍ਯੈਵ ਸਨ੍ਤਾਨਾ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਥ|
46 Ty om I älsken dem som älska eder, vad lön kunnen I få därför? Göra icke publikanerna detsamma?
ਯੇ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਸੁ ਪ੍ਰੇਮ ਕੁਰ੍ੱਵਨ੍ਤਿ, ਯੂਯੰ ਯਦਿ ਕੇਵਲੰ ਤੇੱਵੇਵ ਪ੍ਰੇਮ ਕੁਰੁਥ, ਤਰ੍ਹਿ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਕਿੰ ਫਲੰ ਭਵਿਸ਼਼੍ਯਤਿ? ਚਣ੍ਡਾਲਾ ਅਪਿ ਤਾਦ੍ਰੁʼਸ਼ੰ ਕਿੰ ਨ ਕੁਰ੍ੱਵਨ੍ਤਿ?
47 Och om I visen vänlighet mot edra bröder allenast, vad synnerligt gören I därmed? Göra icke hedningarna detsamma?
ਅਪਰੰ ਯੂਯੰ ਯਦਿ ਕੇਵਲੰ ਸ੍ਵੀਯਭ੍ਰਾਤ੍ਰੁʼਤ੍ਵੇਨ ਨਮਤ, ਤਰ੍ਹਿ ਕਿੰ ਮਹਤ੍ ਕਰ੍ੰਮ ਕੁਰੁਥ? ਚਣ੍ਡਾਲਾ ਅਪਿ ਤਾਦ੍ਰੁʼਸ਼ੰ ਕਿੰ ਨ ਕੁਰ੍ੱਵਨ੍ਤਿ?
48 Varen alltså I fullkomliga, såsom eder himmelske Fader är fullkomlig."
ਤਸ੍ਮਾਤ੍ ਯੁਸ਼਼੍ਮਾਕੰ ਸ੍ਵਰ੍ਗਸ੍ਥਃ ਪਿਤਾ ਯਥਾ ਪੂਰ੍ਣੋ ਭਵਤਿ, ਯੂਯਮਪਿ ਤਾਦ੍ਰੁʼਸ਼ਾ ਭਵਤ|
