Matteus 27
1 Men när det hade blivit morgon, fattade alla översteprästerna och folkets äldste det beslutet angående Jesus, att de skulle döda honom.
Very early the next morning all the chief priests and Jewish elders decided how [to arrange for the Romans] to execute Jesus.
2 Och de läto binda honom och förde honom bort och överlämnade honom åt Pilatus, landshövdingen.
They tied his hands and took him to Pilate, the [Roman] governor.
3 När då Judas, som hade förrått honom, såg att han var dömd, ångrade han sig och bar de trettio silverpenningarna tillbaka till översteprästerna och de äldste
When Judas, the one who had (betrayed/enabled Jesus’ enemies to seize) him, realized that they had decided to have Jesus executed, he was very sorry [about what he had done]. He took the 30 coins back to the chief priests and elders.
4 och sade: "Jag har syndat därigenom att jag har förrått oskyldigt blod." Men de svarade: "Vad kommer det oss vid? Du får själv svara därför."
He said, “I have sinned. I have (betrayed/enabled you to seize) a man who (is innocent/has not done anything wrong).” They replied, “(That means nothing to us!/What does that mean to us?) [RHQ] That is your problem!”
5 Då kastade han silverpenningarna i templet och gick sin väg. Sedan gick han bort och hängde sig.
So Judas [took] the money [and] threw it inside the Temple. Then he went away and hanged himself.
6 Men översteprästerna togo silverpenningarna och sade: "Det är icke lovligt att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspenningar."
[Later] the high priests [found] the coins. They picked them up and said, “This is money that we paid [to have a man killed] [MTY], and our law does not allow [such money] to be put {us to put [such money]} into the [Temple treasury].”
7 Och sedan de hade fattat sitt beslut, köpte de för dem Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar.
So they decided to use that money to buy the field where clay was dug for making pots {men dug ground for making pots}. [They made that field] a place where they buried strangers [who died in Jerusalem].
8 Därför kallas den åkern ännu i dag Blodsåkern.
That is why that place is still called {why they still call that place} ‘The field of blood’.
9 Så fullbordades det som var sagt genom profeten Jeremias, när han sade: "Och jag tog de trettio silverpenningarna -- priset för den man vilkens värde hade blivit bestämt, den som israelitiska män hade värderat --
[By buying that field], they fulfilled these words that the prophet Jeremiah wrote [long ago]: They took the 30 silver coins; That was what the leaders of Israel decided [that he was worth];
10 och jag gav dem till betalning för Krukmakaråkern, i enlighet med Herrens befallning till mig."
and with that money they bought the field where clay was dug for potters. They did that as the Lord had commanded me.
11 Men Jesus ställdes fram inför landshövdingen. Och landshövdingen frågade honom och sade: "Är du judarnas konung?" Jesus svarade honom: "Du säger det själv."
Jesus stood in front of [Pilate], the governor. The governor asked Jesus, “Do you [claim to be] the king of the Jews?” Jesus replied, “[It is] as you have [just] said.”
12 Men när översteprästerna och de äldste framställde sina anklagelser mot honom, svarade han intet.
When he was accused by the chief priests and elders {When the chief priests and elders accused him} about various things, he did not answer.
13 Då sade Pilatus till honom: "Hör du icke huru mycket de hava att vittna mot dig?"
So Pilate said to him, “You hear how many things they are saying to accuse you; [are you not going to reply]?”
14 Men han svarade honom icke på en enda fråga, så att landshövdingen mycket förundrade sig.
But [even though he was not guilty], Jesus did not say anything. He did not reply to any of the things about which they were accusing him. As a result, the governor was very surprised.
15 Nu var det sed att landshövdingen vid högtiden gav folket en fånge lös, vilken de ville.
It was the governor’s custom [each year] during the [Passover] celebration to release [one person who was in prison]. [He released] whichever prisoner the people wanted.
16 Och man hade då en beryktad fånge, som hette Barabbas.
At that time there was [in Jerusalem] a well-known prisoner whose name was Barabbas.
17 När de nu voro församlade, frågade Pilatus dem: "Vilken viljen I att jag skall giva eder lös, Barabbas eller Jesus, som kallas Messias?"
So when the crowd gathered, Pilate asked them, “Which [prisoner] would you like me to release for you: Barabbas, or Jesus, whom [some of you] claim to be the Messiah?”
18 Han visste nämligen att det var av avund som man hade dragit Jesus inför rätta.
[He asked that question] because he realized that the chief priests [wanted to have Jesus executed]. They had brought Jesus to him [only] because they were jealous of Jesus. [And Pilate thought that the crowd would prefer that he release Jesus].
19 Och medan han satt på domarsätet, hade hans hustru sänt bud till honom och låtit säga: "Befatta dig icke med denne rättfärdige man; ty jag har i natt lidit mycket i drömmen för hans skull."
While Pilate was sitting on the platform [where he made] judicial [decisions], his wife sent him [this message]: “Early this morning I had a bad dream because of that man. So do not condemn that righteous man!”
20 Men översteprästerna och de äldste hade övertalat folket att begära Barabbas och låta förgöra Jesus.
But the chief priests and elders persuaded the crowd to ask [Pilate to] release Barabbas, and to [order] that Jesus be executed {that [his soldiers] execute Jesus}.
21 När alltså landshövdingen nu frågade dem och sade: "Vilken av de två viljen I att jag skall giva eder lös?", så svarade de: "Barabbas."
So when the governor asked them, “Which of the two men do you want me to release for you?” They replied, “Barabbas!”
22 Då frågade Pilatus dem: "Vad skall jag då göra med Jesus, som kallas Messias?" De svarade alla: "Låt korsfästa honom."
Pilate, [very astonished], asked, “So what shall I do with Jesus who [some of you] say is the Messiah?” They all answered, “[Command that] he be crucified! {[Command your soldiers] (to crucify him/to nail him to a cross)}!”
23 Men han frågade: "Vad ont har han då gjort?" Då skriade de ännu ivrigare: "Låt korsfästa honom."
Pilate replied, “Why? What crime has he committed?” But they shouted even louder, “[Have] him crucified {[Command that your soldiers] crucify him}!”
24 När nu Pilatus såg att han intet kunde uträtta, utan att larmet blev allt starkare, lät han hämta vatten och tvådde sina händer i folkets åsyn och sade: "Jag är oskyldig till denne mans blod. I fån själva svara därför."
Pilate realized that he was accomplishing nothing. He saw that instead, the people were starting to riot. So he took [a basin of] water and washed his hands as the crowd was watching. He said, “[By washing my hands I am showing you that] if this man dies [MTY], it is [your] fault, [not mine]!”
25 Och allt folket svarade och sade: "Hans blod komme över oss och över våra barn."
And all the people answered, “The guilt for causing him to die [MTY] will be on us, and it will be on our children, too!”
26 Då gav han dem Barabbas lös; men Jesus lät han gissla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.
Then he [ordered the soldiers to] release Barabbas for them. But he [ordered that his soldiers] flog Jesus. And then he turned Jesus over to the soldiers for them (to nail Jesus to a cross/to crucify him).
27 Då togo landshövdingens krigsmän Jesus med sig in i pretoriet och församlade hela den romerska vakten omkring honom.
Then the governor’s soldiers took Jesus into the government headquarters. The whole (cohort/group of soldiers) gathered around him.
28 Och de togo av honom hans kläder och satte på honom en röd mantel
They pulled off [his clothes], and [pretending he was a king, they] put a purple robe on him.
29 och vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud, och i hans högra hand satte de ett rör. Sedan böjde de knä inför honom och begabbade honom och sade: "Hell dig, judarnas konung!"
They [took some branches with] thorns and wove them to make a crown and put it on his head. They put in his right hand a reed [like a staff that a king would hold]. Then they knelt in front of him and made fun of him, saying, “Hooray for the king of the Jews [IRO]!”
30 Och de spottade på honom och togo röret och slogo honom därmed i huvudet.
They kept spitting on him. They took the staff and kept striking him on the head with it.
31 Och när de så hade begabbat honom, klädde de av honom manteln och satte på honom hans egna kläder och förde honom bort till att korsfästas.
When they had finished ridiculing him, they pulled off the robe and put his own clothes on him. Then they led him away to [the place where they] would nail him to a cross.
32 Då de nu voro på väg ditut, träffade de på en man från Cyrene, som hette Simon. Honom tvingade de att gå med och bära hans kors.
[After Jesus carried his cross] a short distance, [the soldiers] saw a man named Simon, [who was] from Cyrene [city]. They forced him to carry the cross for Jesus.
33 Och när de hade kommit till en plats som kallades Golgata (det betyder huvudskalleplats),
They came to a place called Golgotha. That name means ‘the place [like] a skull’.
34 räckte de honom vin att dricka, blandat med galla; men då han hade smakat därpå, ville han icke dricka det.
When [they got there], they mixed with wine something that tasted very bitter. They gave it to [Jesus] to drink [so that he would not feel so much pain when they nailed him on the cross]. But when he tasted it, he refused to drink it. [Some soldiers took his clothes].
35 Och när de hade korsfäst honom, delade de hans kläder mellan sig genom att kasta lott om dem.
Then they nailed him to the cross. Afterwards, they divided his clothes among themselves by gambling with something like dice [to decide which piece of clothing each one would get].
36 Sedan sutto de där och höllo vakt om honom.
Then the soldiers sat down there to guard him, [to prevent anyone from trying to rescue him].
37 Och över hans huvud hade man satt upp en överskrift, som angav vad han var anklagad för, och den lydde så: "Denne är Jesus, judarnas konung."
They fastened [to the cross] above Jesus’ head a [sign on which had been] {[they had]} written why [they] were nailing him to the cross. [But all] it said was, ‘This is Jesus, the King of the Jews’.
38 Med honom korsfästes då ock två rövare, den ene på högra sidan och den andre på vänstra.
Two bandits were also nailed {They also nailed two bandits} on crosses. One was nailed to a cross on the right side [of Jesus] and one to a cross on the left side.
39 Och de som gingo där förbi bespottade honom och skakade huvudet
The people who were passing by insulted him by shaking their heads [as if he were an evil man].
40 och sade: "Du som bryter ned templet och inom tre dagar bygger upp det igen, hjälp dig nu själv, om du är Guds Son, och stig ned från korset."
They said, “You [said you] would destroy the Temple, and then you would build it again within three days! [So if you could do that], you [should be able to] save yourself! If you are the man who is also God (OR, If you are the Son of God), come down from the cross!”
41 Sammalunda talade ock översteprästerna, jämte de skriftlärde och de äldste, begabbande ord och sade:
Similarly, the chief priests, the men who taught the [Jewish] laws and the elders made fun of him. [Various ones of them] said things like,
42 "Andra har han hjälpt; sig själv kan han icke hjälpa. Han är ju Israels konung; han stige nu ned från korset, så vilja vi tro på honom.
“He [claims that he] saved others [IRO] [from their sicknesses], but he cannot help himself!” “He [says that he] is [IRO] the King of Israel. So he should come down from the cross. Then we would believe him!”
43 Han har satt sin förtröstan på Gud, må nu han frälsa honom, om han har behag till honom, han har ju sagt: 'Jag är Guds Son.'"
“He [says that he] trusts in God, and that he is the man who is also God. So if God is pleased with him, God should rescue him now!”
44 På samma sätt smädade honom också rövarna som voro korsfästa med honom.
And the [two] bandits who had been crucified with him also insulted him, saying similar things.
45 Men vid sjätte timmen kom över hela landet ett mörker, som varade ända till nionde timmen.
At noon it became dark over the whole land. [It stayed dark] until three o’clock [in the afternoon].
46 Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst och sade: "Eli, Eli, lema sabaktani?"; det betyder: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"
At about three o’clock Jesus shouted loudly, “Eli, Eli, lama sabachthani?” That means, ‘My God, my God, why have you deserted me?’
47 Men när några av dem som stodo där borde detta, sade de: "Han kallar på Elias."
When some of the people standing there heard [the word ‘Eli’, misunderstanding it], they said, “He is calling for [the prophet] Elijah!”
48 Och strax skyndade en av dem fram och tog en svamp och fyllde den med ättikvin och satte den på ett rör och gav honom att dricka.
Immediately one of them ran and got a sponge. He filled it with sour wine. Then he put the sponge on [the tip of] a reed and [held it up in order that Jesus] could suck out [the wine that was in it].
49 Men de andra sade: "Låt oss se om Elias kommer och hjälper honom."
But the other [people there] said, “Wait! Let’s see if Elijah comes to save him!”
50 Åter ropade Jesus med hög röst och gav upp andan.
Then after Jesus shouted out loudly again, he died, giving his spirit over [to God].
51 Och se, då rämnade förlåten i templet i två stycken, uppifrån och ända ned, och jorden skalv, och klipporna rämnade,
At that moment the [heavy thick] curtain [that closed off the most holy place] in the Temple split into two pieces from top to bottom. [That signified that ordinary people could now go into the presence of God]. The earth shook, and [some large] rocks split open.
52 och gravarna öppnades, och många avsomnade heligas kroppar stodo upp.
[Some] tombs opened up, and the bodies of many godly people who had died became alive again.
53 De gingo ut ur sina gravar och kommo efter hans uppståndelse in i den heliga staden och uppenbarade sig för många.
They came out of the tombs, and after Jesus became alive again, they went into Jerusalem and appeared to many people [there].
54 Men när hövitsmannen och de som med honom höllo vakt om Jesus sågo jordbävningen och det övriga som skedde, blevo de mycket förskräckta och sade: "Förvisso var denne Guds Son."
The officer who supervised the soldiers [who nailed Jesus to the cross was standing nearby]. His soldiers who had been on guard [so that no one would rescue] Jesus [were also there]. When they [felt] the earthquake and saw all the [other] things that happened, they were terrified. They exclaimed, “Truly he was both man and God! (OR, a Son of God).”
55 Och många kvinnor som hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom, stodo där på avstånd och sågo vad som skedde.
Many women were there, watching from a distance. They were women who had accompanied Jesus from Galilee [district] in order to provide the things he needed.
56 Bland dessa voro Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs och Joses' moder, så ock Sebedeus' söners moder.
Among these women were Mary from Magdala [town], [another] Mary who was the mother of James and Joseph, and the mother of James and John.
57 Men när det hade blivit afton, kom en rik man från Arimatea, vid namn Josef, som ock hade blivit en Jesu lärjunge;
When it was [almost] evening, a rich man named Joseph came [there]. He was from Arimathea [town]. He also was a disciple of Jesus.
58 denne gick till Pilatus och utbad sig att få Jesu kropp. Då bjöd Pilatus att man skulle lämna ut den åt honom.
He then went to Pilate and asked Pilate to [allow him to take] the body of Jesus [and bury it]. Pilate ordered that [he] be allowed to {[his soldiers] let [Joseph]} take [the body].
59 Och Josef tog hans kropp och svepte den i en ren linneduk
So Joseph [and others] took the body and wrapped it in a clean white cloth.
60 och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i klippan; och sedan han hade vältrat en stor sten för ingången till graven, gick han därifrån.
Then they placed it in Joseph’s own new tomb that had been dug out of the rock [cliff]. They rolled a huge [circular flat] stone in front of the entrance to the tomb. Then they left.
61 Men Maria från Magdala och den andra Maria voro där, och de sutto gent emot graven.
Mary from Magdala and the other Mary were sitting there opposite the tomb, [watching].
62 Följande dag, som var dagen efter tillredelsedagen, församlade sig översteprästerna och fariséerna och gingo till Pilatus
The next day was Saturday, the Jewish day of rest. The chief priests and [some of] the Pharisees went to Pilate.
63 och sade: "Herre, vi hava dragit oss till minnes att den villoläraren sade, medan han ännu levde: 'Efter tre dagar skall jag uppstå.'
They said, “Sir, we remember that while that deceiver was still alive, he said, ‘Three days after I [die I] will become alive again.’
64 Bjud fördenskull att man skyddar graven intill tredje dagen, så att hans lärjungar icke komma och stjäla bort honom, och sedan säga till folket att han har uppstått från de döda. Då bliver den sista villan värre än den första."
So we ask you to order that the tomb be guarded {that [soldiers] guard the tomb} for three days. If you do not do that, his disciples may come and steal the body. Then they will tell people that he has risen from the dead. If they deceive [people by saying that], it will be worse than the way he deceived people before [by saying that he was the Messiah].”
65 Pilatus svarade dem: "Där haven I vakt; gån åstad och skydden graven så gott I kunnen."
Pilate replied, “You [can] take some soldiers. Go to the tomb and make it as secure as you know how.”
66 Och de gingo åstad och skyddade graven, i det att de icke allenast satte ut vakten, utan ock förseglade stenen.
So they went and made the tomb secure by [fastening a cord from] the stone [that was in front of the entrance to the rock cliff on each side] and sealing it. They also [left some soldiers there to] guard [the tomb].
