Matteus 22
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
Jisuna amuk makhoida pandamsing sijinnaduna hairak-i,
2 "Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
“Swarga leibak asidi machanupagi luhongbagi achouba chaklen ama thourang touriba ningthou amaga manei.
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
Mahakna luhongba lakpinaba haija warol pikhibasing adubu kounanaba mahakki manaising tharammi, adubu makhoina lakpiyu yakhide.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
Adudagi mahakna amuk hanna atoppa manaising thaduna hairak-i, Nakhoina lakpinaba haija warol pikhibasing aduda haiyu, ‘Yeng-u, eina chaklen adu thourang touba loire. Eigi sanlabasing amadi thaktuna thamlaba sasing hattuna thourang pumnamak loire. Luhongbagi chaklen aduda laklo!’
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
Adubu makhoina maduda thousadana masa masagi thabakta haibadi kharana loubukta, khara amana lalon-itikki thabak touba chatkhirammi.
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
Aduga atei leihoubasing aduna mahakki manaising adubu phaduna thina toubire amasung makhoibu hatle.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
Madu tabada ningthou adu adukki matik saorammi. Aduga mahakna mahakki lanmising thaduna mihatpasing adu hat-hankhi amasung makhoigi sahar adu mei thadok-hankhi.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Adudagi mahakna mahakki manaising adu kouraduna hairak-i, ‘Eina luhongbagi chaklen adu thourang touba loire, adubu eina lakpinaba haija warol pikhiba makhoising adu matik chadre.
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
Aduna houjik nakhoina maruoiba lambisingda chattuna nakhoina thengnaba mi khuding chaklen aduda lakpinaba haija warol piyu.’
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
Adudagi manaising aduna lambida thokkhiduna makhoina aphangba aphaba-phattaba mi pumnamak purakle, amasung luhongbagi chaklen sang adu mina pumthan thankhre.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
“Adubu ningthou aduna chaklen aduda lakkhraba mising adubu yengba changlakpada luhongbagi phijon settaba nupa ama mahakna ure.
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
Maduda ningthou aduna mangonda hanglak-i, ‘Marup, matou karamna nahakna luhongbagi phijon settana mapham asida changlaklibano?’ Adubu nupa aduna paokhum kari amata piramde.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Adudagi ningthou aduna mahakki manaisingda hairak-i, ‘Mahakki makhong makhut punsilu, aduga mahakpu punduna mapan-gi amamba aduda langthokkho. Mapham aduda mahakna kapkani amasung maya krak krak chikkani.’”
14 Ty många äro kallade, men få utvalda."
“Maramdi mi mayam amabu kou-i, adubu khara khaktabu khalli.”
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
Adudagi Pharisee-sing aduna thokkhiduna Jisugi wangangda asoiba thiduna karamna mahakpu phagadage haiduna wa tannarammi.
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
Aduga makhoina makhoigi tung-inba khara amadi Herod-ki tung-inba kharabu Ibungogi manakta tharammi. Aduga makhoina Ibungoda hairak-i, “Oja Ibungo, Nahakna achumba ngangbi haiba eikhoina khang-i. Nahakna mina kari khanbage haibadu karisu kiba toudana Tengban Mapugi lambi adu chumna tambi, maramdi nahakna misak mimai yengde.
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
Aduna eikhoida haibiyu, Caesar-da kanggat thiba asi wayel kaibra nattraga kaidabra, nahakna kari khanbage?”
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Adubu Jisuna makhoigi phattaba pukning adu khangladuna hairak-i, “Aphasasinnabasa! Nakhoina eibu karigi chang yenglibage?
19 Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
Kadai, kanggat thinaba sel mayek adu eingonda utlu!” Maduda makhoina sel mayek ama Ibungoda pire.
20 Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
Aduga Ibungona makhoida hairak-i, “Masida namliba makok amadi maming asi kanagino?”
21 De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
Makhoina Ibungoda khumlak-i, “Caesar-gini,” Adudagi Ibungona makhoida hairak-i, “Phare, adu oirabadi Caesar-gi oiba aduna Caesar-da aduga Tengban Mapugi oiba aduna Tengban Mapuda piyu.”
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
Makhoina madu tabada ngaklammi; amasung Ibungobu thadoktuna chatkhirammi.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
Numit adumaktada sibadagi hinggatpa haibasi leite hairiba Sadducee-singna Jisugi nakta laktuna wahang ama hanglammi.
24 och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
Makhoina Ibungoda hairak-i, Oja Ibungo, “Moses-na haibirammi madudi kanagumba nupa amana macha amata thamlamdana sikhiba thoklabadi, hairiba nupa asigi charol-surol thamlamnabagidamak magi machin-manaona lukhrabi adubu amuk lougadabani.
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
Adu oirabadi, nupa amagi machin manao taret leirammi haina lourasi. Adudagi mayamba ahal adu nupi thire adubu macha amata thamamdana sire. Asumna mahakki nupi adu manao nupada thanamle.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Matou adugumna anisuba, ahumsuba amadi makhoi mathang mathang makhoi teretmakta maduga chap manana thokle.
27 Sist av alla dog hustrun.
Aduga ikon konbada nupi adusu sire.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
Adu oirabadi asibana hinggatpagi numit aduda nupi asi makhoi taretki manungda kanagi nupi oigadage? Maramdi makhoi taretmakna nupi adubu lourammi.”
29 Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
Jisuna makhoida khumlak-i, “Nakhoina Mapugi puya amadi Tengban Mapugi panggal adu khangdabagi maramna nakhoi lalle.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Maramdi asibasingna amuk hinggatlakpa matam aduda makhoina amuk luhonglaroi, aduga luhongdunasu piraroi adubu makhoi swargada leiba swargadutsinggumna oigani.
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
Aduga asibasing hinggatpagi maramda Tengban Mapuna nakhoida haikhiba adu nakhoina padabra?
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
‘Eidi Abraham-gi Tengban Mapu, Isaac-ki Tengban Mapu, amasung Jacob-ki Tengban Mapuni.’ Mahakti asibasinggi Tengban Mapu natte, adubu ahingbasinggi Tengban Mapuni.”
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
Aduga miyam aduna madu taba matamda, mahakki tambiba aduda makhoi ngaklammi.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
Jisugi paokhum aduna Sadducee-sing adubu khumba ngamhandre haiba Pharisee-singn tarabada, makhoi masen pullap punsinare.
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
Aduga makhoigi maraktagi Wayel Yathanggi oja amana Jisubu chang yengladuna wahang ama hanglak-i,
36 "Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
“Oja Ibungo, Tengban Mapugi Wayel Yathangsinggi manungdagi karamba yathangna khwaidagi athoiba yathangno?”
37 Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
Maduda Jisuna mangonda khumlak-i, “‘Nahakna nahakki Tengban Mapu, MAPU IBUNGO-bu nahakki thamoi apumba, thawai apumba, pukning apumba yaona nungsigadabani.’
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Masina ahanba amasung athoiba yathangni.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
Aduga anisuba yathang aduna asini, ‘Nahakna nahakki yumlon-keironnabasingbu nasamakum nungsigadabani.’
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
Wayel Yathang apumba amasung Tengban Mapugi wa phongdokpa maichousinggi wa adu hairiba yathang ani asida suplabani.”
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
Adudagi Pharisee-singna punsinduna leiringeida Jisuna makhoida hanglak-i,
42 och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
“Christtagi maramda nakhoina kari khanbage? Mahak kanagi machanupano?” Makhoina Ibungoda khumlak-i, “David-ki machanupani.”
43 Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
Ibungona makhoida hairak-i, “Adu oirabadi, Thawai Asengbagi chingbibagi mapanna David-na mahakpu karamna ‘Mapu Ibungo’ haina kouribano? Maramdi David-na asumna haikhi,
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
‘MAPU IBUNGO-na eigi Ibungoda hai: Phammu nahakna eigi yetthangbada, Thamdriphaoba eina nahakki yeknabasingbu, nanggi nakhong makhada.’
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
David-na mangonda ‘Mapu Ibungo’ haina kourabadi, karamna mahakna David-ki machanupa oigadouribano?”
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
Aduga mi kana amatana Jisuda wa amata khumba ngamdre amasung numit adudagi houna kana amatana Ibungoda ichang thouna wahang amata hangkhidre.
