< Matteus 22 >
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
Jeeso cheza kuwamba nabo hape che nguli, chati',
2 "Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
“Muvuso we wulu uswana uvu zumwi simwine ya va lukisi mukiti we seso lya mwanakwe wa mwanaswisu,
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
Chatuma va hikana vakwe ku ka sumpa avo va valayezwe, kono kena vaveza.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
Hape simwine neza ku tuma vamwi vahikana, nati, 'Mukava wambile valayezwa, “Vone, china lukisa mulalilo wangu. Mapulu ne tunamani twangu tununine chi ze haiwa, mi zintu zonse zi shiyeme. Muize ku mukiti we seso.”
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
Kono avo kena va vatekerezi cho ku tokomera nanga kanini chivaliyendeza kwabo, zumwi kwiwa lyakwe, naye zumwi ku zimpangaliko zakwe.
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
Vungi bwavo chiva hindeka vahikana va simwine nikuva fwisa insoni, mi ni kuvehaya.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
Mi simwine na venga. Choku tumina chisole chakwe, ku ihaya vehayi mi choku ka sumika munzi mukando wavo.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Mi na wamba ku vahikana vakwe ku tewa, 'mukiti we iseso u lukite, kono va valalezwa kena va vaku swanere.
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
Mi paho, muyende munzira ziwukite mwishira mi muka meme vantu cho vungi ku mukiti we iseso mumu wolyera.'
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
Mi vahikana niva yenda kuya vu kunganyana vantu vava vaka wani, vonse va sa shiyeme ni va shiyeme. Lyinu chivaka cho mukiti ni che zuzwa ne vayezi.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
Kono simwine inge za kulola vaenzi, chavona mukwame yasena avazwete zi zwato za mukiti,
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
Simwine chati kwali, 'Mulikani, hape wenjira vule munu nosa zwete zizwato za mukiti we seso?' Mukwame chavula chiambo.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Lyinu simwine nawambira vahikana, 'Mu hambe uzu mukwame ku manza ni matende, mu musohele mukelima, uko kwina ku vokolola ne kulila inkunkuma.'
14 Ty många äro kallade, men få utvalda."
Kakuli vangi va sumpitwe kono va che va salyitwa.”
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
Lyinu va farasai chiveza kuzeza ni ku zuminzana muvawolela kumu teyera Jeeso kaswa mu ziambo zakwe.
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
Ni chi va mutuminiza valutwana vavo, ku kopanya vulyo ne maheroda. Choku wamba ne Jesu, “Muruti twizi kuti wina initi, mi uluta inzira ye Ireeza cho vusakusima. Ko tekerezi ku minahano yo muntu, mane kotondezi isobozi mukati ka vantu.
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
Lyinu tulwile, u zeza vulye? Cho mulao ku woleka ku liha mutelo kwa Kaishara kamba vule?”
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Kono Jeeso na lemuha ku fosahala kwavo mi choku wamba kuti, “Chinzi ha mu nilika unwe, unwe va itimukanyi?
19 Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
Mu ni tondeze vuwayawaya vo mutelo.” Mi avo choku leta vuwayawaya kwali.
20 Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
Jeeso na wamba kubalyi kuti, “Chiswaniso ne izina lyani izi?”
21 De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
chi vati njiza Kaishara. “Jeeso cho ku wamba kuti, muhe Kaishara zintu za Kaishara, ne Ireeza zintu ze Ireeza.
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
Chinga va zuwa mu wambilo wakwe choku komokwa. Mi choku mu siya ni vakaya.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
Cholo lu zuva vamwi va Vasadukayi, va valyi kucho kuti ka kwiina ku vuuka kwa vafu ni beza kwali.
24 och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
Choku mu vuza kuti, “Muruti, Mushe ava wambi, 'Haiva mukwame wa fwa na sena vaana, mwanchakwe u lukele ku sesa mwi hyabwe choku zalila mukulwakwe vahwile.
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
Kuvena vanaswisu va va kumana iyanza ni tovele. We ntazi a va sesi cho ku fwa, Cho ku siya muihabwe ku mwanche.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Mi mwanche yo mu ichilila cho ku panga chintu chi swana, ne wo vutatu mane ne ku twala ku woku mana iyanza ne tovele.
27 Sist av alla dog hustrun.
Chinga va mana ku fwa bonse, mukulwakazi naye choku fwaa.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
Lyinu ku inako yo ku vuka, kaave mukulwakazi wani kwava va vaanaswisu va mana iyanza ni tovele? Ka kuti vonse va va musesi?”
29 Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
Mi Jeeso na ve taba nati, “Chingi mufosa, ka kuti ka mwizi mañolo kamba maata e Ireeza.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Ka kuti ku ku vuuka ka kwina ku sesa, kamba ku seswa. Mi vulyo ka va ku kola ili mañiloi miulu.
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
Kono kuya choku vuuka kwa vafwire, ka hena mu va vali ziva wambitwe kwenu ne Ireeza kuti
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
'Njeme Ireeza wa Abrahama, Ireeza wa Isaka, Ireeza wa Jakobo?' Ireeza ka hena wa vafwire kono ngua va hala.”
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
Mi vantu vangi chinga va zuwa izo, choku komokwerwa ituto yakwe.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
Mi Vafarasayi chinga va zuwa kuti Jeeso cha tontoza Vasadukayi, cho kuli kopanya vonse.
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
Zumwi wabo, muruti wo mulao, cho ku vuza ipuzo ku mulika-
36 "Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
“Muluti, lyaho itaero inkando mu mulao nje ihi?”
37 Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
Jeeso cho ku mu sandula ku tewa, “Sune Ireeza wako che inkulo yako yonse, ne luhuho lwako lonse, ne muhupulo wako wonse.”
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Iyi nje itaelo inkando mu mulao.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
Mi yo vuveli itaelo yi swana-'U sune muzakinsani mo lisunine.'
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
He zi itaelo zovele mpaha kolele mulao ne vapolofita.”
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
Choku hwela Vafarasayi ne vasi kungene, Jeeso choku va vuza ipuzo.
42 och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
Nati munahana ku tinzi cha Kirisiti? Mwanaswisu wani?” Avo chokumu cho kuti, “Mwanaswisu wa Daafita.”
43 Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
Jeeso choku va cho kuti, “Kwiza vule kuti Daafita chowina Muluhuho amusumpe Simwine, nati kuti.
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
Simwene na wamba kwa Simwine wangu, “Wi kalile kwiyanza lyangu lya malyo, mbwita china chita zira zako kapula ka matende ako?”
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
Lyinu haiva Daafita u musumpa Kirisiti 'Simwine', ku zwaho u va vule mwanaswisu wa Daafita?”
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
Mi ni kwa vuleka mane nangati u mwina ya va muitavi che linzwi, ku zwaho mane ni kwa vuleka muntu nangati umwina ku muvuza ipuzo ku zwa mwelyo izuva.