Matteus 22
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
Antan Jezi t'ap pale ak moun yo, li pran rakonte yo yon lòt parabòl:
2 "Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
Nan Peyi Wa ki nan syèl la, se tankou yon wa ki t'ap fete nòs pitit gason li.
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
Li voye domestik li yo rele moun ki te envite nan nòs la. Men, yo yonn pa t' vle vini.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
Lè sa a, wa a voye lòt domestik, li di yo: Ale di envite yo manje a pare koulye a. Mwen gen tan fè touye towo bèf mwen yo ak lòt bèt gra mwen yo. Tout bagay pare. vin nan nòs la.
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
Men, envite yo pa fè ka sa l' voye di yo a, y al okipe zafè yo. Yonn ladan yo ale nan jaden l', yon lòt ale nan trafik li.
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
Gen ladan yo ki pran domestik yo, yo maltrete yo, yo touye yo.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
Wa a fè yon gwo kòlè, li voye sòlda l' yo touye ansasen yo. Apre sa, li fè mete dife nan lavil yo a.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Lè sa a, li di domestik li yo: Manje nòs la pare, men moun ki te envite yo pa t' merite sa.
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
Ale sou granchemen, envite tout moun nou jwenn pou yo vini nan nòs la.
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
Domestik yo ale nan tout granchemen, yo sanble tout moun yo jwenn, ni move ni bon. Konsa, kote yo t'ap fè nòs la te plen moun.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
Wa a vin antre pou wè envite yo. Je l' al tonbe sou yon nonm ki pa t' abiye ak rad nòs la.
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
Wa a di li: Zanmi, kouman ou fè antre isit la san ou pa mete rad nòs la sou ou? Nonm lan pa di yon mo.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Wa a di domestik li yo: Mare de pye l' ak de men l', voye l' jete deyò nan fènwa a. Se la la gen pou l' kriye, pou l' manje dan li.
14 Ty många äro kallade, men få utvalda."
Paske, yo envite anpil moun, men se de twa ase y'a chwazi.
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
Lè sa a, farizyen yo ale, yo mete tèt yo ansanm pou wè ki jan yo ta ka pran pawòl nan bouch Jezi pou akize li.
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
Yo voye disip pa yo ansanm ak patizan Ewòd yo bò kot Jezi pou mande li: Mèt, nou konnen ou se moun ki kare. W'ap moutre chemen Bondye a jan l' ye a, ou pa pè pesonn. Paske, ou pa gade sou figi moun.
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
Enben, kisa ou di nan sa: Eske lalwa pèmèt nou peye Seza lajan kontribisyon an, wi ou non?
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
Men, Jezi te konnen move lide yo te gen dèyè tèt yo, li reponn: Poukisa n'ap chache pran m' nan pèlen konsa, bann ipokrit?
19 Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
Moutre m' pyès lajan nou sèvi pou peye taks la. Yo moutre l' yon pyès lajan.
20 Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
Jezi mande yo: Pòtre ki moun avèk non ki moun ki sou li?
21 De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
Yo reponn li: Se pòtre Seza ak non Seza. Lè sa a li di yo: Bay Seza sa ki pou Seza, bay Bondye sa ki pou Bondye.
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
Lè yo tande sa, yo pa t' manke sezi. Yo kite l', y al fè wout yo.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
Menm jou a, sadiseyen yo vin bò kot Jezi. (Se sadiseyen yo ki di moun mouri pa leve). Yo poze Jezi keksyon sa a:
24 och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
Mèt, Moyiz te di si yon nonm mouri san kite pitit, frè l' gen pou marye ak madanm defen an pou l' ka fè pitit pou frè l' ki mouri a.
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
Se konsa, te gen sèt frè, moun isit ansanm ak nou. Premye a marye, li mouri san l' pa t' gen pitit. Li kite madanm li pou frè li.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Dezyèm lan pase menm jan an tou. Twazyèm lan tou. Konsa, konsa, jouk tout sèt frè yo fin pase.
27 Sist av alla dog hustrun.
Apre yo tout fin mouri, fanm lan mouri li menm tou.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
Lè mò yo va gen pou leve, madanm kilès li pral ye la a? Paske, li te madanm yo tout.
29 Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
Jezi reponn yo: Nou nan lerè wi. Nou pa konprann sa ki ekri nan Liv la, ni nou pa konnen pouvwa Bondye.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
Lè mò yo va gen pou leve, fanm ak gason pa nan marye ankò. Tout moun pral viv tankou zanj Bondye nan syèl la.
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
Pou keksyon mò yo k'ap leve vivan ankò, èske nou pa li sa Bondye te di nou:
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
Mwen se Bondye Abraram, Bondye Izarak, Bondye Jakòb? Bondye pa Bondye moun mouri, li se Bondye moun vivan.
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
Tout moun ki t'ap koute l' yo te sezi tande sa l' t'ap di yo.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
Lè farizyen yo tande jan Jezi te fèmen bouch sadiseyen yo, yo tout sanble. Yo te vle pran Jezi nan pèlen.
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
Yonn ladan yo ki te dirèktè lalwa mande li:
36 "Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
Mèt, ki kòmandman ki pi konsekan nan tout lalwa a?
37 Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
Jezi reponn li: Se pou ou renmen Mèt la, Bondye, ou ak tout kè ou, ak tout nanm ou, ak tout lide ou.
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
Se kòmandman sa a ki pi gwo, ki pi konsekan.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
Men dezyèm kòmandman an ki gen menm enpòtans ak premye a: se pou ou renmen frè parèy ou tankou ou renmen pwòp tèt pa ou.
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
De kòmandman sa yo, se yo ki fondasyon tou sa ki nan lalwa Moyiz la ak tou sa pwofèt yo te moutre.
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
Antan farizyen yo te sanble, Jezi poze yo keksyon sa a:
42 och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
Dapre nou, kisa Kris la ye? Pitit kilès li ye? Yo reponn li: Li se pitit pitit David!
43 Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
Jezi di yo: Bon, kouman David fè rele l' Seyè? Paske se Lespri Bondye a menm ki te fè l' di:
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
Bondye te di Seyè mwen an: Chita la sou bò dwat mwen, jouk tan mwen mete lènmi ou yo anba pye ou.
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
Si David rele Kris la Seyè, ki jan pou Kris la ka pitit pitit David?
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
Okenn moun pa t' kapab reponn li yon mo. Depi jou sa a pesonn pa t' gen odas poze l' keksyon ankò.
