Matteus 22
1 Och Jesus begynte åter tala till dem i liknelser och sade:
And Jesus responding, again spoke to them in parables, saying,
2 "Med himmelriket är det, såsom när en konung gjorde bröllop åt sin son.
The kingdom of the heavens is like a king-man, who made a marriage for his son.
3 Han sände ut sina tjänare för att kalla till bröllopet dem som voro bjudna; men de ville icke komma.
And he sent his servants to invite those who had been called to the marriage: and they were not willing to come.
4 Åter sände han ut andra tjänare och befallde dem att säga till dem som voro bjudna: 'Jag har nu tillrett min måltid, mina oxar och min gödboskap äro slaktade, och allt är redo; kommen till bröllopet.'
And again he sent other servants, saying; Speak to those who have been called, Behold, I have prepared my dinner: my oxen and my fatling are slain, and all things are ready: come to the marriage.
5 Men de aktade icke därpå, utan gingo bort, den ene till sitt jordagods, den andre till sin köpenskap.
And they being careless, went away, one to his farm, and another to his merchandise:
6 Och de övriga grepo hans tjänare och misshandlade och dräpte dem.
but the rest, taking his servants, insulted, and slew them.
7 Då blev konungen vred och sände ut sitt krigsfolk och förgjorde dråparna och brände upp deras stad.
And the king was angry; and sending his armies, he destroyed those murderers, and burnt up their cities.
8 Därefter sade han till sina tjänare: 'Bröllopet är tillrett, men de som voro bjudna voro icke värdiga.
Then he says to his servants, The wedding is ready, but those having been invited were not worthy.
9 Gån därför ut till vägskälen och bjuden till bröllopet alla som I träffen på.'
Go ye therefore to crossings of the roads, and so many as you may find, invite to the marriage.
10 Och tjänarna gingo ut på vägarna och samlade tillhopa alla som de träffade på, både onda och goda, och bröllopssalen blev full av bordsgäster.
And those servants having gone out into the ways, led in all whom they found, both bad and good: and the wedding was filled with guests.
11 Men när konungen nu kom in för att se på gästerna, fick han där se en man som icke var klädd i bröllopskläder.
And the king having come in to look upon the guests, saw there a man not having on a wedding-garment.
12 Då sade han till honom: 'Min vän, huru har du kommit hitin, då du icke bär bröllopskläder?' Och han kunde intet svara.
And he says to him, Comrade, how did you come in hither, not having the wedding-garment? And he was silent.
13 Då sade konungen till tjänarna: 'Gripen honom vid händer och fötter, och kasten honom ut i mörkret härutanför.' Där skall vara gråt och tandagnisslan.
Then the king said to the servants, Having bound him feet and hands, cast him into the darkness which is without; and there shall be weeping and gnashing of the teeth.
14 Ty många äro kallade, men få utvalda."
For many are called, but few elected.
15 Därefter gingo fariséerna bort och fattade det beslutet att de skulle söka snärja honom genom något hans ord.
Then the Pharisees going forth, took counsel how they might ensnare Him in His speech.
16 Och de sände till honom sina lärjungar, tillika med herodianerna, och läto dem säga: "Mästare, vi veta att du är sannfärdig och lär om Guds väg vad sant är, utan att fråga efter någon; ty du ser icke till personen.
And they send to Him their own disciples along with the Herodians, saying, Teacher, we know that thou art true, and that thou art teaching the way of God in truth, and there is not a care to thee for any one; for thou dost not look into the face of men.
17 Så säg oss då: Vad synes dig? Är det lovligt att giva kejsaren skatt, eller är det icke lovligt?"
Then tell us, what seems good to thee? is it lawful to give tribute to Caesar, or not?
18 Men Jesus märkte deras ondska och sade: "Varför söken I att snärja mig, I skrymtare?
And Jesus knowing their wickedness, said, Why tempt ye me, O ye hypocrites?
19 Låten mig se skattepenningen." Då lämnade de fram till honom en penning.
Show me the tribute money: and they brought Him a denarion.
20 Därefter frågade han dem: "Vems bild och överskrift är detta?"
And He says to them, Whose is this image and superscription?
21 De svarade: "Kejsarens." Då sade han till dem: "Så given då kejsaren vad kejsaren tillhör, och Gud vad Gud tillhör."
They say to Him, Caesar's. Then He says to them, Therefore render Caesar the things which are Caesar's; and unto God the things which are God's.
22 När de hörde detta, förundrade de sig. Och de lämnade honom och gingo sin väg.
And hearing they are astonished, and leaving Him, they went away.
23 Samma dag trädde några sadducéer fram till honom och ville påstå att det icke gives någon uppståndelse; de frågade honom
On that day the Sadducees came to Him, saying, there is no resurrection: and asked Him,
24 och sade: "Mästare, Moses har sagt: 'Om någon dör barnlös, så skall hans broder i hans ställe äkta hans hustru och skaffa avkomma åt sin broder.'
saying, Teacher, Moses said, If any man may die, not having children, his brother shall marry his wife, and raise up seed to his brother.
25 Nu voro hos oss sju bröder. Den förste tog sig hustru och dog, och eftersom han icke hade någon avkomma, lämnade han sin hustru efter sig åt sin broder.
But there were among us seven brothers: the first marrying died, and having no seed left his wife to his brother.
26 Sammalunda ock den andre och den tredje, allt intill den sjunde.
Likewise also, the second, and third, even unto seven.
27 Sist av alla dog hustrun.
And last of all the woman also died.
28 Vilken av de sju skall då vid uppståndelsen få henne till hustru? De hade ju alla äktat henne."
Therefore in the resurrection, of which one of the seven shall she be the wife? for they all had her.
29 Jesus svarade och sade till dem: "I faren vilse, ty I förstån icke skrifterna, ej heller Guds kraft.
and Jesus responding said to them, You err, not knowing the Scriptures, nor the power of God.
30 Vid uppståndelsen taga män sig icke hustrur, ej heller givas hustrur åt män, utan de äro då såsom änglarna i himmelen.
For in the resurrection they neither marry nor are given in marriage, but they are as angels of God in heaven:
31 Men vad nu angår de dödas uppståndelse, haven I icke läst vad eder är sagt av Gud:
concerning the resurrection of the dead, have you not read that which was spoken to you by God, saying,
32 'Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud'? Han är en Gud icke för döda, utan för levande."
I am the God of Abraham, and the God of Isaac, and the God of Jacob? God is not the God of the dead, but of the living.
33 När folket hörde detta, häpnade de över hans undervisning.
And the multitudes hearing, were delighted with His teaching.
34 Men när fariséerna fingo höra att han hade stoppat munnen till på sadducéerna, samlade de sig tillhopa;
And the Pharisees, hearing that He silenced the Sadducees, gathered themselves together.
35 och en av dem, som var lagklok, ville snärja honom och frågade:
And one of them, a theologian, tempting Him, asked Him also, saying,
36 "Mästare, vilket är det yppersta budet i lagen?"
Teacher, what is the great commandment in the law?
37 Då svarade han honom: "'Du skall älska HERREN, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt förstånd.'
And He said to him; Thou shalt love the Lord thy God with all thy heart, and with all thy soul, and with all thy mind.
38 Detta är det yppersta och förnämsta budet.
This is the first and great commandment.
39 Därnäst kommer ett som är detta likt: 'Du skall älska din nästa såsom dig själv.'
And the second is like unto it, Thou shalt love thy neighbor as thyself.
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna."
On these two commandments hang all the law, and the prophets.
41 Men då nu fariséerna voro församlade, frågade Jesus dem
And the Pharisees being assembled, Jesus asked them,
42 och sade: "Vad synes eder om Messias, vems son är han?" De svarade honom: "Davids."
saying, What seems to you concerning the Christ? whose son is He? They say to Him, Of David.
43 Då sade han till dem: "Huru kan då David, genom andeingivelse, kalla honom 'herre'? Han säger ju:
He says to them, How then does David in the Spirit call Him Lord, saying,
44 'Herren sade till min herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender under dina fötter.'
The Lord said to my Lord, Sit thou on my right hand, until I may make thine enemies the footstool of thy feet?
45 Om nu David kallar honom 'herre', huru kan han då vara hans son?"
Then if David calls Him Lord, how is He his son?
46 Och ingen förmådde svara honom ett ord. Ej heller dristade sig någon från den dagen att vidare ställa någon fråga till honom.
And no one was able to respond a word to Him, neither did any one from that day dare to ask Him anything more.
