Matteus 21
1 När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
Basa naa ma, Yesus se lao rakandoo losa kamboꞌ sa naran Betfage, sia lete Saitun sun. Kamboꞌ naa deka no kota Yerusalem ena. Ara hahae mbei sia naa. Boe ma Ana denu mana tungga nara atahori rua reu raꞌahuluꞌ
2 och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
Ana parenda se nae, “Ruꞌa nggi kamboꞌ naa mii. Mete ma hei rala mii, dei fo ama mita banda keledei ine no anan esa, nenepaꞌaꞌ sia naa. Hei mii sefi hendi tali nara fo lea mendi fee Au.
3 Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem."
Te mete ma atahori ratane nggi rae, ‘Taꞌo bee de hei lea mendi atahori banda keledꞌein?’ Naa, ama mitaa mae, ‘Lamatuaꞌ nae pake. Mete ma Ana pake basa naa, dei fo haitua baliꞌ neuꞌ ena.’
4 Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
Basa ia musi dadꞌi, tungga saa fo Lamatualain mana ola-olan sura memaꞌ ena oi,
5 "Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'"
‘Wae, hei atahori Yerusalem ra e! Ima, mete ia dei! Te hei Mane ma nema ena. Ana nema no rala naloe-nedꞌaeꞌ. Ana nema sae keledꞌei anaꞌ.’”
6 Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem
Basa ma ana dedꞌenu nara reu, de tao tungga basa saa fo Yesus helu-fuli neu se.
7 och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
Ara lea rendi keledei ine no anan fee neu Yesus. Ara bela lafe nara, de Ana sae fo nae kota Yerusalem rala neu.
8 Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Leleꞌ ara rae kota rala reu boe, atahori hetar haꞌi lafe ma salendan nara, de bela neu dalaꞌ. Hambu ruma reu tati palma roon de bela neu dalaꞌ taladꞌan. No taꞌo naa, ara tao tatandaꞌ rae, sira soru E onaꞌ atahori moko-monaen.
9 Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: "Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
Boe ma atahori ruma laoꞌ raꞌahuluꞌ Yesus, ma ruma tungga-tungga dea. Ara randu randaa rae, “Hosana! Hai koa-kio Lamatualain! Huu Daud tititi-nononosin nema ena! Hosana! Hai koa-kio Lamatualain! Huu Lamatuaꞌ denu Atahori ia nema ena. Hosana! Hai koa-kio Lamatualain! Huu Lamatuaꞌ endoꞌ parenda memaꞌ sia lalai mamana naruꞌ ata!”
10 När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är denne?"
Leleꞌ Yesus Yerusalem rala neu no rarameꞌ naa, ma basa kota isin dea reu ratatane rae, “Awii! Mana nemaꞌ ia, seka?”
11 Och folket sade: "Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen."
Atahori hetar rataa rae, “Eni ia, Lamatualain mana ola-olan. Naran Yesus, atahori Nasaret, mia profinsi Galilea,”
12 Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.
Basa ma Yesus se lao rakandoo, de lao risiꞌ Lamatualain Ume Hule-oꞌe Huu na rala reu. Sia Ume Hule-oꞌeꞌ a sodꞌan, atahori tao dadꞌi neu pasar de raseoꞌ mbui lunda fo atahori tao rendiꞌ neu tutunu-hohotuꞌ soaꞌ neu hule-oꞌeꞌ a. Yesus nita taꞌo naa ma, neu oi hendi se dea reu. Ana mbesiꞌ leꞌa-nggari hendi mei-mei fo ara tukar rendiꞌ neu doiꞌ, ma mbesiꞌ naꞌalelenggaꞌ banggu fo ara raseoꞌ rendiꞌ neu mbuiꞌ ra.
13 Och han sade till dem: "Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula."
Boe ma Ana nafadꞌe se nae, “Lamatualain mana ola-olan suraꞌ hela oi, ‘Au ufefela Ume ia fo atahori rema hule-oꞌe sia ia.’ Lamatuaꞌ masud na taꞌo naa, te hei tao Ume ia dadꞌi rambok ra mamana neꞌebꞌuen!”
14 Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.
Basa ma atahori pokeꞌ no atahori kekoꞌ ra rema risiꞌ Yesus sia Lamatualain Ume Hule-oꞌe na. Boe ma Ana naꞌahahaiꞌ basa se.
15 Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: "Hosianna Davids son!", då förtröt detta dem;
Malangga agama Yahudi ra malangga nara ro meser agama ra o sia naa boe. Leleꞌ ara rita Yesus tao onaꞌ naa ma, ara ramanasa. Lelenan fai, leleꞌ ara rena ana kara randu ona esaꞌ sia Ume Hule-oꞌe a rae, Hosana! Hai koa-kio Lamatualain! Huu mane Daud tititi-nonosin nema ena!”
16 och de sade till honom: "Hör du vad dessa säga?" Då svarade Jesus dem: "Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?"
Basa naa ma, malangga ra rafadꞌe Yesus rae, “Weh! Ho rena anaꞌ naa ra oꞌola nara, do? Naa nda ndaa sa!” Te Yesus nataa se nae, “Hei, Au rena. Te taꞌo bee? Hei nda feꞌe baca mita Lamatualain Susura Meumaren soꞌal ana mana koa-kio Lamatualain sa, do? Sia naa nenesuraꞌ oi, ‘Lamatualain sadꞌia memaꞌ ana mana bonggi feuꞌ no anadꞌikiꞌ, fo ara koa-kio E.’”
17 Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
Basa ma, Yesus se lao hela kota naa, de reu sungguꞌ sia kambo Betania.
18 När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.
Mbilaꞌ neu feꞌe fefetu anan, ma Yesus se lao fai risiꞌ kota Yerusalem rala reu. Te sia dalaꞌ taladꞌan ma, Ana ndoe.
19 Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: "Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig." Och strax förtorkades fikonträdet. (aiōn g165)
Ana nita hau huuꞌ sa sia dalaꞌ suun fo atahori biasa ra boan. Dadꞌi Ana neu deka-deka hau huuꞌ naa, nae mete sobꞌa mabꞌoaꞌ, do hokoꞌ. Te leleꞌ Ana losa hau huuꞌ naa, nda nita boaꞌ esa saa boe, te nitaꞌ a roon. Boe ma Ana olaꞌ neu hau huuꞌ naa nae, “Huu nda mubꞌoa fee Au sa, de sudꞌi mubꞌoa leo!” Ana olaꞌ basa ma, hau huuꞌ naa o meto neuꞌ ena boe. (aiōn g165)
20 När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: "Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?"
Ana mana tungga nara rita onaꞌ naa ma, ara nggengger. Ara ratane rae, “Taꞌo bee de hie-hieꞌ ma hau huuꞌ ia meto neuꞌ ena?
21 Då svarade Jesus och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.
Boe ma Ana nataa nae, “Rena malolole, e! Mete ma hei mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu Lamatuaꞌ, ma rala mara nda babꞌanggi mbei sa boe, na hei bisa tao malaꞌ onaꞌ Au tao alaꞌ ra ena. Hei o bisa tao malaꞌ lenaꞌ naa fai. Onaꞌ a: Hei bisa parenda mala leteꞌ sa laliꞌ tasi neu. Neꞌo Lamatualain fee leteꞌ naa lali neuꞌ ena, sadꞌi hei mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu E!
22 Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få."
Huu basa dalaꞌ fo hei moꞌe sia Lamatualain, dei fo ama simbo, sadꞌi mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu e.”
23 När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?"
Basa ma Yesus se lao rakandoo. Losa Yerusalem, ara rala reu risi Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a sodꞌan fai. Leleꞌ Ana nanori Lamatualain dala masodꞌan, ma malangga agama Yahudi ra malangga nara, ro lasi-lasi adat ra reu ratane E rae, “Afis a seka mana denu nggo uma tao kaco mia ia? Seka mana fee nggo hak naa?”
24 Jesus svarade och sade till dem: "Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta".
Te Ana nahine ara sangga dalaꞌ fo rae raꞌatutudꞌaꞌ E. De Ana nataa mbali se nae, “Au o ae utane nggi. Hei mitaa Au dei, dei fo Au utaa nggi boe.
25 Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?" Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'
Au ae utane taꞌo ia: Basa hei mihine Yohanis, mana saraniꞌ naa, to? Naa, seka mana fee ne hak fo sarani atahori? Lamatualain do, atahori?” Boe ma ara duꞌa reu-rema, ma rala haraꞌ rae, “Aweꞌ! Hita neneteꞌe-sii ia, ma! Huu mete ma hita tataa tae, “Lamatualain mana fee ne hak’, dei fo Ana nataa nae, ‘Mete ma taꞌo naa, na taꞌo bee de hei nda mimihere Yohanis sa?’
26 Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet."
Te hita o nda bisa olaꞌ tae, ‘Atahori mana fee ne hak’, te dei fo basa atahori ra ramue nggita. Huu ara ramahere rae, Yohanis naa, Lamatualain mana ola-olan.”
27 De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade ock han till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.
Naeni de rataa Yesus rae, “Hai nda mihine sa.” Boe ma Yesus nataa se nae, “Naa! Mete ma taꞌo naa, na Au o nda parlu ufadꞌe ae seka mana fee hak naa neu Au sa boe.”
28 Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
Yesus olaꞌ nakandoo no malangga naa ra nae, “Hei duꞌa taꞌo bee soꞌal nekendandaaꞌ ia? Hambu amaꞌ esa no anan touꞌ rua. Ana denu ana ulun nae, ‘Ana ngge! Faiꞌ ia, muu tao ues sia osi a dei.’
29 Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.
Te anaꞌ naa nataa nae, ‘Eeh! Au nda uu sa.’ Te nda dooꞌ sa ma ana fale ralan, de neu.
30 Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
Basa ma, amaꞌ naa denu ana karuan nae, ‘Ana ngge! Faiꞌ ia, muu tao ues sia osi a dei.’ Boe ma anaꞌ naa nataa nae, ‘Ia amaꞌ. Dei fo au uu.’ Tao-tao te ana nda neu sa.”
31 Vilken av de två gjorde vad fadern ville?" De svarade: "Den förste." Jesus sade till dem: "Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
Yesus dui basa ma, natane se nae, “Naa, Au ae utane taꞌo ia: mia ana karuaꞌ naa ra, bee ka mana tao tungga aman parendan?” Boe ma ara rataa rae, “Ana uluꞌ a!” Basa de Ana olaꞌ nae, “Hei. Te rena malolole, huu Au olaꞌ matetuꞌ. Atahori fo hei cap mae atahori nda papakeꞌ ra sa, onaꞌ mana edꞌa bea, ma ina dalaꞌ ra, dei fo ara masoꞌ raꞌahuluꞌ nggi risi Lamatualain umen rala. Huu hei akaꞌ miꞌihei-miꞌihuuꞌ neu Lamatuaꞌ, te nda tao tungga Hihii-nanaun sa.
32 Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.
Feꞌesaꞌan, Yohanis mana saraniꞌ a nanori neu nggi dalaꞌ taꞌo bee fo ama bisa misodꞌa no ndoo-tetuꞌ. Te hei nda nau mimihere e sa. Tao-tao te, leleꞌ atahori nda papakeꞌ ra sa rena Yohanis, ara lao hela sala-kilu nara, de tungga nenori-nefadꞌen. Hei o mita atahori naa ra ramahere Yohanis te hei nda nau mimihere e sa, fo miloeꞌ mia sala-kilu mara, fo tungga Lamatualain hihii-nanaun.
33 Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Basa naa ma, Yesus dui nekendandaaꞌ esa fai nae, “Hambu tenu raeꞌ esa neu tao osi feuꞌ, fo nae sela hau anggor sia raen mbei. Boe ma ana lutu-mbaa rereoꞌ e. Boe ma ana tao bak fo nae ee boa anggor oen. Boe ma naririi mamana nanea naruꞌ esa. Basa ma ana fee atahori tao osin, fo ara banggi buna-bꞌoan neu rua ro eni. Boe ma ana lao nusa deaꞌ neu.
34 När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
Losa fula-fai seu anggor boan, ma tenu osiꞌ a denu ana mana tungga nara reu sia mana tao osi a, fo roꞌe eni hahambun.
35 Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
Te mana tao osi ra nda tao afiꞌ mbali ana mana tungga nara sa. Ruma hambu lima-eiꞌ, ruma nenetati nisaꞌ, ma ruma nenehonda-mbiaꞌ no fatu.
36 Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.
Te tenu osiꞌ a denu seluꞌ ana mana tungga nara nononggoꞌ esa hetar lenaꞌ fefeun. Te mana tao osi ra tao deꞌulaka onaꞌ naa neu basa se boe.
37 Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Doo-doo ma, tenu osiꞌ a denu ana bonggin. Huu ana duꞌa nae, ‘Mete ma au haitua ana bonggi ngga, neꞌo ara simbo no malole, ma rena e.’
38 Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'
Te leleꞌ mana tao osi ra rita anan, ma ara ola-olaꞌ rae, ‘We, hei mete dei! Tou lasiꞌ a haitua ana bonggin. Eni mana simbo basa toulasiꞌ a hata-heton. De ima fo ata tao tisa E leo, naa fo ata hambu osi ia.’
39 Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.
Boe ma ara toꞌu rala anaꞌ naa, de lea rendi e nisiꞌ osi a deaꞌ fo tao risa e.”
40 När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?"
Yesus dui basa ma, natane se nae, “Naa, Au ae utane taꞌo ia: mete ma tenuꞌ osiꞌ a baliꞌ ana tao taꞌo bee mbali mana tao osi ra?”
41 De svarade honom: "Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne."
Basa ma, atahori Yahudi ra malangga nara rataa rae, “Neꞌo ana tao nisa basa atahori deꞌulakaꞌ naa ra. Basa naa, ana fee osi a neu atahori feaꞌ ra tao, fo nandaa no fula-fain, na banggi buna-bꞌoan.”
42 Jesus sade till dem: "Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?
Basa de Yesus olaꞌ no se nae, “Mbei ma hei nda baca mita sia Lamatualain Susura Meumaren oi, ‘Hambu fatu esa mana tati fatu ra nggari hendi ena, te ia na fatu naa dadꞌi neu ume a fatu netehun! Lamatualain mana tengga nala, ma naꞌeꞌendo fatu naa. Naa de ata tita e malolen seli!’”
43 Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt."
Basa ma Yesus tute oꞌolan nae, “Dadꞌi ama duꞌa matalolole, e. Dalahulun, Lamatuaꞌ tengga hita atahori Yahudi ra ia, fo dadꞌi atahorin. Te huu hei nda nau tao afiꞌ neu Au sa, dei fo Lamatuaꞌ tengga atahori feaꞌ ra. Huu akaꞌ atahori mana nasodꞌa tungga Eni Hihii-nanaun bisa dadꞌi Eni atahorin.
[Au ufadꞌe relo-relo ena. Au ia, naeni fatu netehuuꞌ naa. Atahori mana tudꞌa neu fatu ia, neꞌo atahori naa nambalulutu. Ma mete ma fatu naa tudꞌa dai atahori, neꞌo atahori naa dadꞌi afu neu ꞌena.]”
45 Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.
Leleꞌ malangga agama Yahudi ra malangga nara ro atahori Farisi ra rena Yesus dui taꞌo naa, ma ara rahine rae, Ana olaꞌ naa neu sira. Sira onaꞌ atahori mana tao osi naa ra, ma mana tati fatu mana nggari hendi fatu netehuuꞌ naa.
46 Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet.
De ramanasa seli. Basa ma, ara sangga dalaꞌ fo rae humu E. Te ramatau atahori hetar huu ara rae Yesus naa, Lamatualain mana ola-olan. Naeni de ara nda rambarani tao saa-saa neu E sa boe.
