Matteus 21
1 När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
Yesu na vawuliwa vaki pavahegelili, ku Yelusalemu na kuhika Betifage kuchitumbi cha Mizeituni ndi akavatuma vawuliwa vaki vavili,
2 och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
akavajovela, “Muhamba pachijiji cha palongolo yinu yati mwikolela lipunda na mwana waki vakungiwi, muvawopola muniletelayi nene.
3 Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem."
Ngati mundu akavakota chochoha, mumjovela, ‘Bambu akumgana,’ Bahapo yati akuvalekela.”
4 Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
Mambu ago gahengiki muni malovi geajovili Mlota wa Chapanga gatimilayi,
5 "Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'"
“Ujovela muji wa Siyoni, Lola, Nkosi waku akukubwelela! Mngolongondi na akweli panani ya lipunda, mwana wa lipunda hinyama yeyigega ndwika.”
6 Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem
Mewa vawuliwa vaki vakahamba na kukita ngati chevalagaziwi na Yesu.
7 och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
Vamletili lipunda na mwana waki, vakavayambatisa nyula panani yavi, na Yesu akatama panani yaki.
8 Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Msambi uvaha wa vandu vadandisi nyula zavi munjila na vangi vadumwili matutu ga mikongo na kudandasa munjila.
9 Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: "Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
Msambi wa vandu vevamlongolili na vevamulandili vala vakajova kwa lwami luvaha. “Ulumbiwa Mwana wa Daudi! Amotisiwa mwenuyo mweibwela paliina la Bambu! Chapanga alumbiwa kunani!”
10 När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är denne?"
Yesu peavi mukuyingila ku Yelusalemu, muji woha wakenyemwiki. Vandu vakotanayi, “Mwenuyu ndi yani?”
11 Och folket sade: "Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen."
Vandu vangi pagati ya msambi wula vakayangula, “Mwenuyu ndi Yesu mlota wa Chapanga, kuhuma ku Nazaleti muji wa Galilaya.”
12 Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.
Yesu ayingili paluvanja lwa Nyumba ya Chapanga na kuvavinga vandu voha, vevagulisa na kugula vindu pala, azing'anambwisi meza za vabadilisha mashonga. Pamonga na vigoda vya vagulisa ngunda.
13 Och han sade till dem: "Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula."
Akavajovela “Yiyandikwi mu Mayandiku Gamsopi, ‘Nyumba yangu yati yikemiwa nyumba ya kumyupila Chapanga.’ Nambu nyenye muyikitili kuvya libokoselu la vanyagaji.”
14 Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.
Vangalola na vachindamile vamhambili Yesu pa Nyumba ya Chapanga, mwene avalamisi.
15 Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: "Hosianna Davids son!", då förtröt detta dem;
Nambu Vamteta vakulu va Chapanga na vawula va malagizu vamemili ligoga ndava ya kulola mambu gabwina geahengili Yesu, mewa vana vevajovayi kwa lwami luvaha mu Nyumba ya Chapanga, “Ulumbiwa Mwana wa Daudi.”
16 och de sade till honom: "Hör du vad dessa säga?" Då svarade Jesus dem: "Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?"
Vakamjovela, “Wu, wiyuwana vana ava chevijova?” Yesu akavayangula, “Ena, niyuwana! Wu, mwangasoma mu Mayandiku Gamsopi? Mumilomo ya vana vadebe na vang'enya ndi ujipatili ulumba kamili.”
17 Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
Kangi Yesu akavaleka, akawuka pamuji wenuwo, akahamba ku Betania akagona kwenuko.
18 När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.
Chilau yaki lukela Yesu peavi mukuwuya kumuji wenuwo, njala yamvinili.
19 Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: "Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig." Och strax förtorkades fikonträdet. (aiōn g165)
Auwene mkongo wa mtini mumuhana ya njila, ndi auhambalili, nambu akolili lepi chindu mumkongo wula nga mahamba gene, ndi aupeli likoto akaujovela gakotoka kupambika matunda kutumbula lelu hati magono goha! Bahapo mkongo wula wanyalili. (aiōn g165)
20 När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: "Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?"
Vawuliwa pavauweni vakakangaswa na lijambu lenilo vakajova, “Ndava kyani mkongo wa mtini unyalili chighafula?”
21 Då svarade Jesus och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.
Yesu akavayangula, “Nikuvajovela chakaka, ngati mwisadika changali mtahu, yati mwihotola lepi ndu kuhenga ago, nambu hati kuchijovela chitumbi, ‘Utupuka apa, na ukujitaga munyanja,’ Yati yivya mewa.
22 Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få."
Na chochoha chemwiyupa kwa kumuyupa Chapanga, mwakasadika yati mwipata.”
23 När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?"
Yesu ayingili mu Nyumba ya Chapanga kuwula, hinu peavi mukuwula. Vamteta vakulu na vagogo va vandu vamkotili “Wihenga mambu genago kwa uhotola woki? Ndi yani mweakupeli uhotola wenuwo?”
24 Jesus svarade och sade till dem: "Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta".
Yesu akavayangula, “Nene yati nikuvakota likotesi limonga, na ngati muniyangwili ndi nene yati nikuvajovela nihenga mambu aga kwa uhotola woki.
25 Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?" Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'
Wu, uhotola wa Yohani Mbatizaji wahumili koki? Wu, wahumili kunani kwa Chapanga amala wahumili kwa vandu?” Nambu vakajovesana vene kwa vene, “Tikajova, ‘Wahumili kunani kwa Chapanga? Yati akutikota, ndava kyani nakusadika?’
26 Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet."
Na ngati tijovili, gahumili kwa vandu, tiyogopa msambi wa vandu muni voha viyidakila kuvya Yohani ndi mlota wa Chapanga.”
27 De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade ock han till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.
Hinu vamyangwili, “Nakumanya!” Namwene Yesu akavajovela na nene nikuvajovela lepi, nihenga mambu aga kwa uhotola woki.
28 Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
“Nyenye mwihololela wuli, mundu mmonga avili na vasongolo vavili. Akatumbula kumjovela yula wa kutumbula, mwana vangu lelu uhamba kumgunda wangu wa mizabibu ukahenga lihengu.
29 Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.
Msongolo yula akamyangula, ‘Mbwitu,’ Nambu mwanakandahi ang'anamwisi maholo gaki, akahamba kuhenga lihengu.
30 Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
Yula dadi akamjovela mwana wa pili galagala. Namwene akayidakila ena Dadi, Nambu nakuhamba.
31 Vilken av de två gjorde vad fadern ville?" De svarade: "Den förste." Jesus sade till dem: "Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
Wu, yani pagati ya vavili venavo mweahengili maganu ga dadi waki?” Vakamyangula, “Mwana wa utumbula yula.” Hinu, Yesu akavajovela, “Nikuvajovela chakaka vatola kodi na vakemi yati vakuvalongolela kuyingila muunkosi wa Chapanga.”
32 Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.
Muni Yohani abwelili kwinu na kuvalangisa njila ya kumganisa Chapanga, nyenye nakuyisadika, nambu vatola kodi na vakemi vamsadiki. Hati pamonga na kugalola genago goha, nambu nyenye nakumuwuyila Chapanga na kumsadika.
33 Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Yesu akajova, “Myuwana luhumu lungi,” Mundu mmonga mkolo nyumba alimili mgunda wa mizabibu, akatindisila luwumba, na kugima chiliva cha kuminyila divayi na akajenga mnala. Kangi avakodisi valimaji, akahamba mulima wa kutali.
34 När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
Lukumbi lwa kubena pwalahikili, ndi avatumili vatumisi vaki kwa valimaji vala, muni vakatola lilundu laki la mabenu.
35 Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
Nambu valimaji vala vavakamwili vatumisi venavo, mmonga vakamtova na yungi vakamkoma, na yungi vakamtova na maganga.
36 Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.
Kangi mkolo mgunda akavatuma vatumisi vangi vamahele neju kuliku vala va kutumbula. Hinu valimajii vala vakavahengela mewawa.
37 Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Pamwishu ndi amtumili mwana waki, muni aholalili kuvya. Chakaka yati vakumutopesa mwana vangu.
38 Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'
Nambu valimaji vala pevamuwene mwana waki, vakajovesana vene kwa vene, mwenuyu ndi mhali waki, timkoma muni mgunda wenuwu tihala tete!
39 Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.
Hinu, vakamkamula na kumtaga kuvala ya mgunda wa mizabibu, ndi vakamkoma.
40 När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?"
Kangi Yesu akavakota “Hinu mkolo mgunda wa mizabibu paibwela yati akuvakita kyani valimaji vala?”
41 De svarade honom: "Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne."
“Vene vakamyangula, yati akuvakoma valimaji venavo na mgunda wula yati akuvapela valimaji vangi vevakumpela lilundu laki la mabenu lukumbi lwa kubena.”
42 Jesus sade till dem: "Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?
Yesu akavajovela, “Wu, mwangasoma mu Mayandiku Gamsopi?” Liganga levabeli vakujenga, hinu ndi liganga likulu la kukamulila nyumba Bambu ndi mweahengili lijambu lenili, ndi la kukangasa neju kwitu!
43 Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt."
Ndava muni nikuvajovela, “Unkosi wa Chapanga yati uwusiwa kwinu na yati vipewa vandu va mulima wungi vala vevihenga gegakumganisa Chapanga.”
Yeyoha mweigwilila paliganga lenilo yati idenyekana hipandi hipandi na yeyoha mwelikumgwilila yati likumuyaga nyiminyimi.
45 Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.
Ndi vamteta vakulu na Vafalisayu pevayuwini miluhumu ya Yesu ndi vamanyalili kuvya akuvajova vene.
46 Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet.
Vene pevalondili njila ya kumkamula, vayogwipi msambi wa vandu muni vene vammanyili kuvya mwene ndi mlota wa Chapanga.
