Matteus 21
1 När de nu nalkades Jerusalem och kommo till Betfage vid Oljeberget, då sände Jesus åstad två lärjungar
Ie nañarine Ierosaleme, naho nandoake e Beit-Pagè, Ambohi-Oliva eo, le nirahe’ Iesoà ty roe amo mpiama’eo,
2 och sade till dem: "Gån in i byn som ligger mitt framför eder, så skolen I strax finna en åsninna stå där bunden och en fåle bredvid henne; lösen dem och fören dem till mig.
ami’ty hoe: Akia mb’amo mikijoly ey hoek’ ey, le ho oni’ areo amy zao ty borìke mirohy rekets’ ana’e, hahao, vaho tantalio mb’amako mb’etoa.
3 Och om någon säger något till eder, så skolen I svara: 'Herren behöver dem'; då skall han strax släppa dem."
Ie isaontsia’ t’indaty ndra inoñ’ inoñe, le irehafo te ipaia’ i Talè, vaho havotso’e homb’eo amy zao.
4 Detta har skett, för att det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten som sade:
I he’e zay, hañenefañe i nampisaontsieñe i mpitokiy ty hoe:
5 "Sägen till dottern Sion: 'Se, din konung kommer till dig, saktmodig, ridande på en åsna, på en arbetsåsninnas fåle.'"
Taroño ty anak’ ampela’ i Tsione: Inge mb’ama’o mb’eo ty Mpanjaka’o, vantañe naho lahifihaty, mireke, miningitse tamanam-borìke, ami’ty kondam-borìke, ana’ ty borìke-vave,
6 Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem
Aa le nimb’eo iereo, nanao i nitoroa’ Iesoày,
7 och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå.
Nente’ iereo i borìke rekets’ ana’ey, le nandafiha’ ty ila’e ty akanjo naho saro’iareo naho niningitse ama’e t’i Iesoà, vaho nionjoñe mb’eo
8 Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Nandamike o saravi’eo an-dalañe eo ty ila’ i màroy, le nibira singan-katae ty ila’e ze nahifike eo ka. O aolo’eo naho o am-boho’e eo
9 Och folket, både de som gingo före honom och de som följde efter, ropade och sade: "Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Hosianna i höjden!"
songa nikaike ty hoe: Hosana, ry Mpañaha ty voatse toy; Andriañeñe ty mitotsake ami’ty tahina‘Iehovà; Hosana, Mpandromba’ay; Honjonen-drehe andindìñe añe naho an-tane atoy!
10 När han så drog in i Jerusalem, kom hela staden i rörelse, och man frågade: "Vem är denne?"
Ie nizilike e Ierosaleme ao t’i Iesoà le nangetseketseke iaby i rovay, nanao ty hoe: Ia v’izao?
11 Och folket sade: "Det är Jesus, profeten, från Nasaret i Galileen."
Le nifanao ty hoe ondatio: Iesoà, Mpitoky, nte-Nazareta’ i Galiliay.
12 Och Jesus gick in i helgedomen. Och han drev ut alla dem som sålde och köpte i helgedomen, och han stötte omkull växlarnas bord och duvomånglarnas säten.
Nizilike añ’Anjomban’ Añahare ao t’i Iesoà le nitendreke mpanao balike, le navalitaboa’e o tihim-panakalo volao, naho ty fitoboha’ o mpandetake dehoo,
13 Och han sade till dem: "Det är skrivet: 'Mitt hus skall kallas ett bönehus.' Men I gören det till en rövarkula."
vaho nanoa’e ty hoe: Hoe ty pinatetse: Hatao anjombam-pitalahoa’ ze hene fifeheañe ty Akibako, te mone lakatom-piaroteñe ty nanoa’ areo aze.
14 Och blinda och halta kommo fram till honom i helgedomen, och han botade dem.
Le nimb’ama’e añ’Anjomba ao o feio naho o kepekeo vaho jinanga’e.
15 Men när översteprästerna och de skriftlärde sågo de under som han gjorde, och sågo barnen som ropade i helgedomen och sade: "Hosianna Davids son!", då förtröt detta dem;
Niheo mb’eo o mpisorom-beio naho o Androanavio hisamba o raha fanjàka nanoe’eo, ie nikoikoike añ’anjomba ao o ajajao nanao ty hoe: Rengeñe t’i Anan’ Añahare. F’ie ninjea’ o Androanavio,
16 och de sade till honom: "Hör du vad dessa säga?" Då svarade Jesus dem: "Ja; haven I aldrig läst: 'Av barns och spenabarns mun har du berett dig lov'?"
ami’ty hoe: Tsy janji’o hao ty volàñe’ o retiañe? Tinoi’e ty hoe: Eka mahatsanon-draho! Tsy vinaki’ areo hao ty hoe, Hirik’am-bavan’ ajaja naho ajajamena ty nañoreña’o haozarañe?
17 Därefter lämnade han dem och gick ut ur staden till Betania och stannade där över natten.
Nienga re, niavotse mb’e Betania mb’eo naho nialeñe ao, vaho nampalangese’e am’iereo i Fifehean-Dikerañey.
18 När han sedan på morgonen gick in till staden igen, blev han hungrig.
Ie maraindraiñe, nibalike mb’an-drova mb’eo, nisaliko;
19 Och då han fick se ett fikonträd vid vägen, gick han fram till det, men fann intet därpå, utom allenast löv. Då sade han till det: "Aldrig någonsin mer skall frukt växa på dig." Och strax förtorkades fikonträdet. (aiōn g165)
Niisa’e ty sakoañe añ’olon-dalañe ey le nitotofa’e, fe tsy nanjò ama’e naho tsy raveñe avao, vaho nanoa’e ty hoe: Le lia’e tsy hiboaham-boa ka. Tsipaepae izay, niforejeje i sakoañey. (aiōn g165)
20 När lärjungarna sågo detta, förundrade de sig och sade: "Huru kunde fikonträdet så i hast förtorkas?"
Vereñe o mpiama’eo te nahaoniñe izay le nanao ty hoe: Inoñe ty nampangèñe i sakoañey anianik’ avao?
21 Då svarade Jesus och sade till dem: "Sannerligen säger jag eder: Om I haven tro och icke tvivlen, så skolen I icke allenast kunna göra sådant som skedde med fikonträdet, utan I skolen till och med kunna säga till detta berg: 'Häv dig upp och kasta dig i havet', och det skall ske.
Tinoi’ Iesoà ty hoe: Ie ama-patokisañe, tsy mifejofejo, le tsy vaho o sakoañeo ty hanoe’o zao, fa naho lilie’ areo o vohitse eroio ty hoe: Miavota, mivaridìña andriak’ añe, le hanoe’e.
22 Och allt vad I med tro bedjen om i eder bön, det skolen I få."
Ndra inoñ’inoñe ihalalia’ areo te milolok’ am-patokisañe, le ho azo’ areo.
23 När han därefter hade kommit in i helgedomen, trädde översteprästerna och folkets äldste fram till honom, där han undervisade; och de sade: "Med vad myndighet gör du detta? Och vem har givit dig sådan myndighet?"
Nizilike añ’anjomban’ Añahare ao re hañoke le nimb’ama’e mb’eo o roandriañeo naho o mpisorom-beio naho o mpifehe’ ondatioo nanao ty hoe: Ami’ty lili’ia ty anoa’o zao? Ia ty nanolots’Azo o haozarañe zao?
24 Jesus svarade och sade till dem: "Också jag vill ställa en fråga till eder; om I svaren mig på den, så skall ock jag säga eder med vad myndighet jag gör detta".
Tinoi’ Iesoà ty hoe: Ontane raike ka ty hañontaneako anahareo, toiño i ahikoy, le hitaroñako ty lily anoeko zao.
25 Johannes' döpelse, varifrån var den: från himmelen eller från människor?" Då överlade de med varandra och sade: "Om vi svara: 'Från himmelen', så frågar han oss: 'Varför trodden I honom då icke?'
Ty filipora’ i Jaona, boak’aia? hirik’ andindìñe ao hao ke boak’ am’ondatio? Niñeoñeoñe ty hoe iereo, Ino ty hanoen-tika? naho manao ty hoe tika: Hirik’ andindiñe ao, le hivolaña’e ty hoe: Aa vaho akore t’ie tsy niantofa’ areo?
26 Men om vi svara: 'Från människor', då måste vi frukta för folket, ty alla hålla de Johannes för en profet."
ke manao ty hoe tika: Boak’ama’ ondaty, ie ihembañan-tika fa songa miantoke te mpitoky t’i Jaona?
27 De svarade alltså Jesus och sade: "Vi veta det icke." Då sade ock han till dem: "Så säger icke heller jag eder med vad myndighet jag gör detta.
Aa le hoe iereo, Tsy fohi’ay. Le hoe re: Izaho ka tsy hanoro anahareo ty lily itoroñako irezay.
28 Men vad synes eder? En man hade två söner. Och han kom till den förste och sade: 'Min son, gå i dag och arbeta i vingården.'
Aa akore ty heve’ areo? Teo t’indaty aman’ ana-dahy roe: nimb’ ami’ty raike re nanao ty hoe: Akia anake, mañalahalà an-tetem-baheko ao te anito.
29 Han svarade och sade: 'Jag vill icke'; men efteråt ångrade han sig och gick.
Hoe ty natoi’e, Aiy! tsy satriko izay. F’ie añe naneñeñe le nimb’eo.
30 Och han kom till den andre och sade sammalunda. Då svarade denne och sade: 'Ja, herre'; men han gick icke,
Nimb’ami’ty raike ka re, nanao i hoe zay. Nanoiñe ty hoe re: Intoy iraho, Aba. F’ie tsy nimbeo.
31 Vilken av de två gjorde vad fadern ville?" De svarade: "Den förste." Jesus sade till dem: "Ja, sannerligen säger jag eder: Publikaner och skökor skola förr gå in i Guds rike än I.
Aa, ia amy roe rey ty nanao ty satrin’ arofon-drae’e? Hoe iereo tama’e: I valoha’ey. Le hoe t’i Iesoà: Eka! to t’itaroñako te hiaolo anahareo mb’am-pifehean-dikerañe ao o piaroteñe naho tsimirirañeo,
32 Ty Johannes kom och lärde eder rättfärdighetens väg, och I trodden honom icke, men publikaner och skökor trodde honom. Och fastän I sågen detta, ångraden I eder icke heller efteråt, så att I trodden honom.
amy te niheo mb’ama’ areo an-dalam-bantañe t’i Jaona, fe tsy niantofa’ areo. Natoky aze ka o piaroteñeo naho o karapiloo; ie niisa’areo izay, le mbe tsy nitolike an-tsoloho avao hiantok’ aze.
33 Hören nu en annan liknelse: En husbonde planterade en vingård, och han satte stängsel omkring den och högg ut ett presskar därinne och byggde ett vakttorn; därefter lejde han ut den åt vingårdsmän och for utrikes.
Inao ty razan-drehake ty ami’ty mpambole: Teo t’indaty aman-kasy nañalahala tetembahe, nañarokatoha’e fefe, nañoreña’e fitalakesañ’ abo, naho nihalia’e fipiritan-divay, le nafanto’e amo mpitoroñeo vaho nienga mb’eo.
34 När sedan frukttiden nalkades, sände han sina tjänare till vingårdsmännen för att uppbära frukten åt honom.
Ie tsatoke ty sam-panontonan-tsabo, le nahitri’e mb’amo mpiavao mb’eo o mpitoro’eo hangalake i vara’ey.
35 Men vingårdsmännen togo fatt på hans tjänare, och en misshandlade de, en annan dräpte de, en tredje stenade de.
Fe tsinepa’ o mpamboleo o mpitoro’eo, trinabotrabo’ iereo ty valoha’e, vinono ty faharoe, vaho finetsam-bato ty fahatelo.
36 Åter sände han åstad andra tjänare, flera än de förra, men de gjorde med dem sammalunda.
Nañirake mpitoroñe indraike re, maro te amy valoha’ey, fe hambañe amy teoy ty nanoañe iareo.
37 Slutligen sände han till dem sin son, ty han tänkte: 'De skola väl hava försyn för min son.'
Fara’e, nasangitri’e am’iereo i ana-dahi’ey ami’ty hoe: Hera hiasia’ iareo i anakoy.
38 Men när vingårdsmännen fingo se hans son, sade de till varandra: 'Denne är arvingen; kom, låt oss dräpa honom, så få vi hans arv.'
Ie nitrea’ o mpiavao i ana’ey, le nikinia ty hoe: Intoy i mpandovay, antao hañè-doza ama’e, handovan-tika i taney.
39 Och de togo fatt på honom och förde honom ut ur vingården och dräpte honom.
Aa le rinambe’ iereo naho navokovoko’ iereo alafe’ i tetekey vaho navetrake.
40 När nu vingårdens herre kommer, vad skall han då göra med de vingårdsmännen?"
Aa ie pok’eo i talèn-tanem-bahey, hatao’e akore iareo?
41 De svarade honom: "Eftersom de hava illa gjort, skall han illa förgöra dem, och vingården skall han lämna åt andra vingårdsmän, som giva honom frukten, när tiden därtill är inne."
Le hoe iereo tama’e: Ty amo lo-tserekeo, ho zamane’e an-keloke, le hatolo’e ami’ty mpiava ila’e i tanem-bahe’ey, hitolora’ iareo an-tsa-do’e ty voka’e.
42 Jesus sade till dem: "Ja, haven I aldrig läst i skrifterna: 'Den sten som byggningsmännen förkastade. den har blivit en hörnsten; av Herren har den blivit detta, och underbar är den i våra ögon'?
Hoe t’i Iesoà tam’ iereo: Tsy vinaki’ areo hao i Sokitse Masiñe manao ty hoe: I vato nadò’ o mpandranjioy le fa lohan-kotsoke; boak’am’ Iehovà izay, fiain-tane am-pihaino’ay?
43 Därför säger jag eder att Guds rike skall tagas ifrån eder, och givas åt ett folk som bär dess frukt."
Aa le itaroñako te hasintake ama’ areo i fifehean-dikerañey le hatolotse ami’ty fifeheañe mahavokatse.
Haretsake ambane ze mihotrake ami’ty vato toy; le ho foifoy ty ideboña’e.
45 Då nu översteprästerna och fariséerna hörde hans liknelser, förstodo de att det var om dem som han talade.
Nahajanjiñe o fandrazañañeo o mpisorom-beio naho o Fariseoo, le naharendreke t’ie o tsinara’eo.
46 Och de hade gärna velat gripa honom, men de fruktade för folket, eftersom man höll honom för en profet.
Aa le nipay hitsepake aze iereo, fe nimarimariheñe i lahialeñey, ie nitañe aze ho mpitoky.
