Matteus 20
1 "Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.
“Maramdi swarga leibak adudi mahakki anggur ingkholda thabak suhannabagidamak mi neknaba ayuk anganbada chatthorakpa ingkhol mapu amagumbani.
2 Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.
Aduga mahakna thabak subasing aduga nongmagi khutsumal denari ama pibada yanaraduna makhoibu anggur ingkholda thakhre.
3 När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;
Aduga mahakna pung mapan taba aduwaida amuk chatthokpa matamda keithelda mi kharana karisu toudana leptuna leibadu ure.
4 och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'
Maduda mahakna makhoida hairak-i, ‘Nakhoisu anggur ingkholda chattuna thabak suru, aduga eina nakhoigi matik chaba khutsumal adu pige.’
5 Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.
Maduda makhoina chatkhre. Adudagi numityungba matamda amadi pung ahum taba matamda mahakna amuk chatthoktuna maduga chap manana atoppa ateisu amuk thare.
6 Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'
Aduga nungthilgi pung mangarom tabada mahakna chatthokluba matam adudasu atoppa mi kharana karisu toudana leptuna leiba thengnare. Maduda mahakna makhoida hairak-i, ‘Nakhoina numit chuppa thabak karisu sudana leptuna leiriba karigino?’
7 De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'
Makhoina khumlak-i, ‘Maramdi kana amatana eikhoibu nekpidre,’ Aduda mahakna makhoida hairak-i, ‘Adudi phare, nakhoisu eigi anggur ingkholda chatuna thabak suru, aduga nakhoina matik chaba khutsumal adu phanggani.’
8 När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'
“Adudagi numidangwairam oisillaklabada anggur ingkholgi mapu aduna mahakki thabak pannaba mi adu kouraduna hairak-i, ‘Thabak subasing adu kouduna akonba nekpa adudagi houduna ahanba nekkhiba makhoising adugi khutsumal piyu.’
9 Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.
Adudagi nungthilgi pung manga tabada nekkhibasing adu lakle aduga makhoina denari amamam phangjare.
10 När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.
Aduga ahanba nekkhibasing aduna lakpada makhoina khutsumal henna phanggani haina khanjarammi, adubu makhoi khudingmaksu chap manana denari amamam phanglammi.
11 När de så fingo, knorrade de mot husbonden.
Aduga makhoina khutsumal adu louba matamda loupu adugi mathakta murum murum solladuna wakatlak-i.
12 och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'
‘Akonba nekpasing asina pung amatamak thabak sui, aduga numit chuppa nungsagi meisalakta thabak sukhiba eikhoiga makhoiga chap manahalle.’
13 Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?
“Maduda mahakna makhoigi maraktagi amada khumlak-i, ‘Marup, eina nangonda aranba toude; eiga nangga mayamna pinariba denari ama pibada yanakhiba nattra?
14 Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.
Houjik nahakki khutsumal adu louraga chatkhro. Eina nangonda piba aduga chap mannana eina akonba nekpa mi asida piba eigi apambani.
15 Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --
Isagi selna isagi apamba toubadu eigi ining nattabra? Nattraga eina atoppasingda pina heibagi maramna nakhoina kalak khambanlibra?’”
16 Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."
“Maram aduna houjik akonba oibasingna ahanba oigani, aduga ahanba oibasingna akonba oigani.”
17 Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:
Adudagi Jisuna Jerusalem-da chatlammi. Amasung lambida mahakna mahakki tung-inba taranithoibu tonganna puthokladuna hairak-i,
18 "Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden
“Yeng-u, eikhoina houjik Migi Machanupa adubu athoiba purohit amadi Wayel Yathanggi ojasinggi makhutta pithokadaba mapham Jerusalem-da chatli. Makhoina mahakpu hatnanabagi maran sigani.
19 och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."
Aduga mahakpu noknanabagidamak, phunanabagidamak amadi cross-ta pang tingduna hatnabagidamak Jihudi nattaba misinggi makhutta pithokkani aduga humni suba numitta mahakna amuk hinggatkani.”
20 Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.
Adudagi Zebedee-gi nupina machanupa aniga loinana Jisugi nakta laktuna khurumjaraga Ibungodagi karigumba ama nijarammi.
21 Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."
Maduda Jisuna mangonda hanglak-i, “Nahakna kari pambage?” Mahakna Ibungoda khumlak-i, “Eigi ichanupa ani asina Ibungogi leibakta amana Ibungogi yetta aduga amana oida phamnanabagi yathang pinabiyu.”
22 Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."
Maduda Jisuna makhoida hairak-i, “Nakhoina nijariba adu karino haiba nakhoina khangde. Eihakna thakkadouriba awa-anagi tenggot adu nakhoina thakpa ngamgadra?” Makhoina khumlak-i, “Hoi, eikhoina ngamjagani.”
23 Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."
Jisuna makhoida hairak-i, “Achumbamak nakhoina eigi tenggot adu thakpadi thakkani, adubu eigi yetta nattraga oida phamba haibadudi eina pigadaba natte, adubu masidi eigi Ipana makhoigidamaktani haina thourang langbikhraba makhoising adugini.”
24 När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.
Adudagi atoppa tung-inba tara aduna masigi maramda tarabada, machin- manao makhoi anigi mathakta saorammi.
25 Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.
Maduda Jisuna makhoi pumnamakpu mahakki manakta kousillaga hairak-i, “Taibangpanba asigi leingakpani hairibasing aduna misinggi mathakta palli aduga makhoigi luchingbasing aduna makha tabasinggi mathakta namthaduna pannabagi matik adu lei.
26 Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,
Adubu nakhoigi naraktadi asumna tougadaba natte. Nakhoigi naraktagi achouba oiningba mahak aduna ateising adugi thougal touba mi oigadabani;
27 och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,
Aduga nakhoigi naraktagi khwaidagi makok oiningba mahak aduna pumnamakki manai oigadabani.
28 likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."
Maramdi Migi Machanupa aduna mahak masabu thougal touhannaba lakpa natte adubu misingbu thougal tounanaba aduga mayamgi thadokmal oina mahakki thawai pinabiba lakpani.”
29 När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.
Jisu amadi mahakki tung-inbasingna Jericho thadokpa matamda yamlaba miyam amana makhoigi tung illammi.
30 Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."
Amasung lambigi mataida phamduna leiriba mamit tangba mi anina Jisuna lambi aduda lakli haiba tabada khonjel houna laoba hourak-i, “He Ibungo, David-ki Machanupa, eikhoibu chanbiyu.”
31 Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."
Maduda miyam aduna makhoibu cheiraduna tuminna leinaba hairammi. Adubu makhoina amukka hena houna laorak-i, “He Ibungo, David-ki Machanupa, eikhoibu chanbiyu.”
32 Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"
Maduda Jisuna chatlambadagi leple. Aduga makhoibu kouraduna hairak-i, “Eina nakhoigidamak kari toubiba nakhoina pambage?”
33 De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."
Makhoina khumlak-i, “Ibungo, eikhoibu mit uhanbiyu!”
34 Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.
Maduda Jisuna makhoibu nungsiba pokladuna makhoigi mamitta sokpire. Aduga khudak aduda makhoina uba ngamjare amasung makhoina Ibungogi tung injare.
